Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på utomhuspedagogik.   I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet. Tydligt blev förskollärarnas strävan efter att arbeta pedagogiskt utomhus utifrån olika ämnen och läroplanens mål. Resultatet visar på att inomhus- och utomhusmiljön anses vara delar av en hel lärandemiljö. Utomhus får barnen möjligheter att lära med kroppen, sinnena och genom upplevelser. Förskollärarna ger uttryck för att barnen blir piggare och att det finns större möjligheter för rörelse och motorisk träning utomhus. Studien visade på att barnen ses som subjekt utomhus då de kan påverka sin utevistelse mer än tiden inomhus samt att leken fördjupas och kreativiteten ökar. Genomgående i resultatet är att förskollärarna uppfattar utomhusmiljön som en plats där barnens initiativ kan komma fram.

Efter andra världskriget ställdes Sverige inför en ekonomisk tillväxt och urbanisering vilket startade den tidsperiod som kallas rekordåren. En miljon bostäder byggdes på tio år och kritiserades tidigt för brister i miljön. Miljonprogrammet förde med sig en högre bostandard men kunde inte garantera en stimulerande utemiljö. Centrumanläggningen skulle istället förse invånarna med förnödenheter. Andersberg i Gävle är ett typiskt miljonprogramsområde som är under förnyelse. Syftet med studien är att undersöka om den pågående förnyelsen som bostadsbolaget Gavlegårdarna genomför är ett steg i rätt riktning mot en trivsam miljö eller om utemiljön är i behov av komplettering. Med hjälp av observationer och en inventering av miljön samt en enkätundersökning har det framkommit att grönytor, fler mötesplatser, upprustning och komfortabla detaljer som bänkar och grönska är vad som kan förbättras. Trots att miljonprogrammen förknippas med negativt rykte framkom det i studien att tryggheten är god i området samt att befolkningen generellt trivs. Studien visar även att de negativa egenskaper som miljonprogrammens miljö för med sig även är tillgångar. Det fortsatta arbetet i Andersberg bör succesivt förnyas med mindre komplement i utomhusmiljön, t.ex. med fler bänkar och en inbjudande gestaltning. Miljonprogrammen var en stor satsning, men det framtida arbetet måste ske succesivt med en involvering av invånarna. Inför framtida studier är ett arbete om hur invånare bättre kan involveras i planeringsprocessen ett viktigt komplement. / After the Second World War, Sweden was facing a strong economic growth and urbanization, which led to the time period of time called the record years. One million housing units were built in ten years. Shortcomings in the environments created were strongly criticized. The center facility was instead a facility that would provide residents with necessities. Today, central squares and common areas are in need of renovation to guarantee a stimulating environment. The Andersberg neighborhood in Sweden is typical for the so called Million homes programme and is currently undergoing renovation. The purpose of the study is to investigate whether the ongoing renewal created by the housing company Gavlegårdarna is a step in the right direction and if the outdoor environment in this community needs further development. An observation study of common space, environment, and a survey of residents was performed to investigate the area. The results revealed that common meeting places, such as green space, playground and the local square needs supervision and improved design. Although many of the Million homes programme have bad reputations, the results of this study indicated that perceived safety of residents is good, and overall satisfaction with the environment. Also the study indicates that the negative qualities of these areas can be assets. The Million programs was a big investment, however future environment improvements in Andersberg should take small steps such as adding more benches and improved site design. A study of citizen participation in the planning process in Andersberg would be an important follow-up to this study.

Studiens syfte är att belysa hur några pedagoger ser på utomhusmiljön. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka möjligheter kan pedagogerna se i att använda sig utav utomhusmiljön i verksamheten? Vilka begränsningar kan pedagogerna se i att använda sig utav utomhusmiljön i verksamheten? Vilka argument finns för att gå ut och när går man ut?Studien är genomförd med ljudinspelade besöksintervjuer för att nå ett så tillförlitligt och trovärdigt resultat som möjligt. I studien ingår fem förskollärare på fyra olika förskolor. Urvalet är med hänsyn till såväl intresset från respondenter som tidsaspekten att tre av förskolorna ligger i samma kommun för att minimera restiden.Det som synliggjorts i resultatet är att samtliga intervjuade pedagoger ser stora möjligheter, men även begränsningar, i användandet av utomhusmiljön. En möjlighet som nämns är pedagogernas möjlighet att erbjuda barnen lärtillfälle i såväl naturen som på förskolegården. En begränsning som samtliga pedagoger nämner är ekonomin och tiden i verksamheten, då verksamheten är beroende av pengar för införskaffandet av artefakter och tiden för att underhålla och genomföra alla idéer som finns för konstruktionen och användning av utomhusmiljön. Pedagogerna belyser barnens hälsovinst som argument för varför de går ut, men även hur förskolans traditioner och dess inrutade arbetssätt gör att de går ut vid vissa klockslag.

Syftet med denna studie var att belysa förskollärares syn på den fysiska miljön i förskolan, men även om förskolans pedagogiska inriktning påverkar arbetet med utformningen av förskolans fysiska miljö. Vi har utgått från följande frågeställningar; vad är förskollärares syn på den fysiska miljön? Hur kan förskolans pedagogiska inriktning påverka förskollärares syn på den fysiska miljön? Hur beskriver förskollärarna att den fysiska miljön utformas i relation till barngruppen? Studiens resultat är baserat på intervjuer med yrkesaktiva förskollärare som arbetar på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Resultatet visar att förskollärarna uttrycker att den fysiska miljön bör vara föränderlig och alltid utgå från barngruppens behov, förändras barngruppen bör miljön förändras parallellt med den. Förskollärarnas syn på miljön är relativt likvärdig, däremot har de olika tillvägagångssätt i sitt arbete med utformningen av miljön. Deras fokus ligger på olika områden i utformningen beroende på förskolans pedagogiska inriktning. Förskollärarna uttrycker att en betydande faktor som påverkar utformningen av förskolans fysiska miljö är barngruppens ålder.

“Varför går de inte ut?” Den frågan ställer vi oss när vi läser forskning där förskolepersonal uttrycker att lokalerna är små i förhållande till barngruppens storlek och följden blir att förskolepersonalen har svårigheter med att följa läroplanens intentioner. Därför är det intressant att göra en kvalitativ undersökning och studera följande problem ur en ny infallsvinkel där följande forskningsfrågor kommer besvaras Hur beskriver förskollärare användandet av utomhusmiljön vid planerade aktiviteter? och Vad uttrycker förskollärare för inställning till planerade aktiviteter utomhus? Arbetet utgår från hermeneutiken som har sitt huvudsakliga fokus på att få en förståelse genom tolkningar, därav används semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens resultat och analys presenteras i följande tre tematiseringar Begränsningar, Nyttjande av utomhusmiljön, Planerade aktiviteter och Förskollärarnas utvecklingsområde. Genom våra analyser har vi kommit fram till att utomhusmiljön i första hand används om vädret stämmer överens med förskollärarnas förväntningar eller som en avlastningsyta. Vår slutsats indikerar att förskollärare styrs av sin inställning gentemot utomhusmiljön, vilket leder till att färre planerade aktiviteter genomförs utomhus. De fyra medverkande förskollärarna i föreliggande studie medger dock att utomhusmiljön är ett utvecklingsområde.

Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar vilken betydelse undervisning i utomhusmiljö har för deras lärande och motivation. Genom att synliggöra variation i uppfattningar av undervisning i utomhusmiljö skulle det skapas förståelse för elevperspektivet i anslutning till frågor kring alternativa undervisningsmetoder som denna undervisningsform är. Metod: Uppsatsen har inspirerats av fenomenografisk ansats som syftar till att belysa variation av uppfattningar som kan finnas i en viss grupp. Uppsatsen bygger på empiriska data som insamlats genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem respondenter, tre flickor och två pojkar, från årkurs ett på gymnasiets naturvetenskapliga program. Datamaterialet kategoriserades sedan med hjälp av fenomenografisk analys i syfte att hitta likheter och skillnader mellan elevers uppfattningar. Empiriska studien kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet. Resultat: Resultat av undersökningen visar att undervisning i utomhusmiljö uppskattas av intervjuade elever. Eleverna ser möjligheter med undervisning i utomhusmiljö såsom fördjupade ämneskunskaper i biologi, bättre samarbete och sammanhållning bland elever, ökat lärande och motivation samt social utveckling och ökat fysisk aktivitet. De lär sig genom olika sinnen, genom verklighetsanknytning, Likväl visar studien negativa aspekter med undervisning i utomhusmiljö där lärarens kompetens kan vara en begränsning. Elevernas utsagor omfattas av tre beskrivningskategorier vilka utgör en variation av uppfattningar av vad undervisning i utomhusmiljö är. Dessa tre beskrivningskategorier utgör studiens utfallsrum och kan ses som svar på studiens frågeställningar. Slutsats: Slutsatsen utifrån studiens resultat är att utomhusmiljö har betydelse för elevers motivation och lärande då den medför en möjlighet till att samtliga sinnen stimuleras vilket gör att elever kan uppleva med hela kroppen och därmed förstå bättre det som de ska lära sig. Slutsatsen är även att undervisning i utomhusmiljö kan användas i gymnasieskolan som ett lärande komplement till klassrumsundervisning och ett sätt för gymnasielärarna att variera undervisning och därigenom motivera elever. Didaktiska implikationer: De positiva aspekterna som lyfts fram kan ha en betydelse för gymnasieskolan eftersom det leder till att undervisning i utomhusmiljö kan förstärka undervisningen i biologi då den erbjuder möjligheter till ett varierat undervisningsinnehåll. Förhoppningsvis kan studiens resultat öppna upp för gymnasielärare att fundera över att välja att använda utomhusmiljö som ett komplement till undervisning i klassrummet.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur sju grundskolelärare ser på möjligheterna med användandet av utomhuspedagogik i de samhällsorienterande ämnena. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod, där vi genom semistrukturerade intervjuer studerade vilka möjligheter respektive hinder som grundskolelärarna uppfattade kunde finnas i användandet av miljön utanför klassrummet. Resultatet tolkades utifrån studiens valda teoretiska perspektiv – läroplansteorin och pragmatismens tes learning by doing. Resultatet visade att grundskolelärarna hade ett fungerande växelspel mellan traditionell undervisning och utomhuspedagogik. Slutsatsen blev att växelspelet har en positiv påverkan på elevernas kunskapsutveckling.

Studiens syfte var att skapa fördjupad kunskap om hur sex förskollärare resonerar kring barns lärande i utomhusmiljön. Den metod vi använt oss av för att undersöka detta är enskilda, halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Intervjusvaren analyserades och tolkades med hjälp av ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Förskollärarna ser positivt på användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Det finns många olika områden som barn kan utveckla och lära inom i utomhusmiljön. De områden som framkommer i studien är matematik, motorik, normer och värden, naturvetenskap och teknik samt språk. Studien belyser även förskollärarnas resonemang om hur barn lär i utomhusmiljön. De framträdande sätten är genom kommunikation, intresse, lek och att utforska. Förskollärarnas roll påpekas också ha en stor betydelse för barns lärande i utomhusmiljön. Förskollärarnas viktigaste uppgifter och den vi funnit vara allra viktigast är att vara närvarande samtidigt som de också måste ta hänsyn till de risker som finns i utomhusmiljön

InledningUndersökningen bygger på tidigare forskning som framhäver behovet av en varierad undervisning där teori och praktik bör ske parallellt. Detta för att fånga upp många elever då de kan utveckla kunskaper i olika miljöer.Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares arbete med och uppfattningar kring utomhusmatematik i förskoleklass och årskurs 1-3.MetodUndersökningen är grundad i den kvalitativa metoden med intervju som undersökningsverktyg. En öppen intervjuform användes med fyra verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1-3.ResultatUndersökningens resultat visar att samtliga lärare tycker det är av stor vikt att bedriva utomhusmatematik. Gemensamma drag som framträder hos respondenterna är de använder sig av lekar när de arbetar med matematik i utomhusmiljö. De menar att lekar bidrar till en lustfylld inlärning för eleverna och skapar en positiv attityd till matematik. Utevistelsen bidrar även till att eleverna får se matematiken i ett större sammanhang och i andra situationer än enbart i matematikboken. I utomhusmiljö kan eleverna själva skapa, upptäcka och experimentera genom sina sinnen och därmed ta till sig nya kunskaper. Samtliga lärare tror även att den praktiska upplevelsen kan gynna de elever som har svårt med den teoretiska undervisningen. För de elever som har svårt för att sitta stilla eller koncentrera sig är utomhusmiljön ett bättre alternativ då miljön utomhus är mer tillåtande och restriktionerna är mindre. Det är dock viktigt att tänka på utomhuspedagogikens begränsningar. Vädret och personalresurser är något som benämns som hinder bland respondenternas svar. Det gäller att eleverna har kläder efter väder och att det finns tillräckligt med personal för att utomhusundervisningen ska kunna genomföras.

Projektgruppen har fått i uppdrag att ta fram ett produktutvecklingskoncept utifrån en befintlig produkt ur ErgoSafe AB:s sortiment. Det finns ett stort intresse för höj- och sänkbara glasräcken där krog- och restaurangbranschen dominerar. Uteserveringar försedda med ClickitUp är inte lika utsatta vid sämre väderförhållanden, vilket ger möjlighet till längre och fler besök. ErgoSafe har identifierat en betydande anledning till varför försäljningen inte har gått som befarat, som beror på att flertalet kommuner förbjuder ingrepp i markbeläggningen. Examensarbetet kommer att bistå ErgoSafe i deras arbete för att förenkla tillväxten i försäljningen genom att ta fram en modulanpassad variant som inte kräver markingrepp. / The project group has been commissioned to produce a product development concept, based on an existing product called ClickitUp from ErgoSafe AB’s product range. The market has shown a great interest for height adjustable glass railing. Where the restaurant and tavern sector is dominant. An outdoor seating provided with ClickitUp are not as vulnerable to adverse weather conditions which is likely to result longer and more visits, since it will prolong the outdoor season. ErgoSafe has identified a significant reason the sales have not been going as good as planned, since most municipalities prohibit intervention in the ground around the restaurants. This thesis aims to assist ErgoSafe AB in their work to simplify the growth of sales by developing a modular variant that does not require ground intervention.