Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik. Studien har riktat in sig på pedagogers förhållningssätt, utomhusmiljöns utformning, utomhusmiljöns handlingserbjudanden samt möjligheter och begränsningar i användandet av utomhuspedagogik. Detta för att förskolans läroplan belyser att barn i förskolan ska ha möjlighet till variation av aktiviteter, såväl inomhus som utomhus (Skolverket, 2018). Samtidigt som forskning bland annat nämner att yrkesverksamma inom förskolan uttrycker att det råder kunskapsbrist i hur man ska använda utomhuspedagogik och utomhusmiljön till sin fulla potential (Akpinar &amp; Kandir, 2022; Moser &amp; Martinsen, 2010). Metoden som använts i denna studie är semistrukturerade intervjuer av 8 olika pedagoger, där 6 stycken är förskollärare och 2 stycken är barnskötare. Vi har använt oss av tematisk analys som metod för att kunna urskilja likheter och skillnader i den empiri vi samlat in. Med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och tankar kring fantasi och kreativitet, samt begreppet affordance analyserade vi resultatet. Det övergripande resultatet av studien visar att utomhuspedagogiken som ämne är brett och komplicerat. Pedagogerna i intervjuerna uttryckte många olika faktorer som påverkar i hur stor utsträckning man använder utomhuspedagogiken och utomhusmiljön. Dessa faktorer var bland annat väder, samsyn, pedagogers förhållningssätt, kommunen och politikers beslut samt miljöns utformning och innehåll. Pedagogerna upplever att alla dessa delar behöver passa ihop för att man ska få till en bra utomhuspedagogik och utemiljö för barnen. Slutsatserna är att de brister och begränsningar som finns gällande utomhuspedagogiken och användandet av utomhusmiljön bidrar till problem för såväl yrkesverksamma i förskolan som för förskolebarnen. Kan inte pedagogerna planera för aktiviteter utomhus eller ställa iordning utomhusmiljön riskerar barnen att gå miste om rikare och mer varierade lärtillfällen, vilket de kan anses ha rätt till enligt styrdokument. Det vi också kunnat urskilja i denna studie är att utomhuspedagogiken kan ses som barnens arena för egeninitierade aktiviteter där spontanitet och lyhörda pedagoger ses som något värdefullt. / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärares syn på undervisning utomhus ser ut. Vi har även undersökt om förskollärare använder tiden utomhus till någon planerad undervisning, vilka faktorer som påverkar hur de planerar för undervisning utomhus och vilka fördelar förskollärare ser med undervisning i utomhusmiljö. Studien är en kvalitativ studie och vi har intervjuat sex förskollärare. I analysen har vi använt oss av tematisk analys som stöd för att koda datamaterialet. Resultatet visar på att förskollärare tycker att det är betydelsefullt att vistas utomhus, men att undervisning utomhus sker i varierad mängd på de olika förskolorna. I vårt resultat framkom det olika faktorer som påverkar hur förskollärare planerar för undervisning utomhus. Sammanfattningsvis kunde vi se att det är förskollärarens personliga förhållningssätt och intresse som styr huruvida undervisning utomhus sker / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om kopplingar mellan utomhusmiljö och barns språkutveckling. För denna studie tas utgångspunkt i två frågeställningar: hur uppfattar förskollärare utomhusmiljöns funktion för barns språkutveckling och hur uppfattar förskollärare sin roll i främjandet av barns språkutveckling i utomhusmiljön. För att uppfylla detta syfte valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Studien utgår från intervjuer av sex förskollärare från fyra olika förskolor i Mellansverige. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Studien har teoretiskt utgångspunkt i den sociokulturella teorin och begreppen den proximal utvecklingszonen, stöttning och medierande redskap. Resultatet pekar på att förskollärare uppfattar utomhusmiljön som språkfrämjande för barn, detta bland annat för att barnen får uppleva fler saker i utomhusmiljön än i inomhusmiljön. Förskollärarna i studien framhåller att det är viktigt att de är aktiva och närvarande när de är ute tillsammans med barnen för att de ska kunna sätta ord på saker i barnens omgivning och detta stimulerar barnens språkutveckling. En övergripande slutsats i vår studie är att det finns goda möjligheter för att barns språk ska kunna utvecklas i utomhusmiljön under förutsättning att förskollärarna är närvarande och upptäcker omgivningarna tillsammans med barnen. Utomhusmiljön bör ses som ett komplement till inomhusmiljön och båda miljöerna är lika viktiga. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Studiens syfte är att öka förståelsen för hur pedagogerna skapar förutsättningar för barn att lära och utvecklas utomhus genom att kartlägga och undersöka hur utomhusmiljön används i förskolan och vilka roller pedagoger intar under utomhusvistelsen. Rådande studie tog avstamp i följande frågeställningar: Hur används utomhusmiljön i förskolan och hur stor del av barnens utomhusvistelse består av planerad- respektive spontan undervisning? Och Vilka roller intar pedagogerna under utomhusvistelsen och på vilket sätt skapas förutsättningar för barns lärande i utomhusmiljön? Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats där statistiska metoder användes för att analysera data. Empirin har samlats in genom en webbaserad enkätundersökning och uppföljande strukturerad observation. Studien utgick ifrån det sociokulturella perspektivet, där man intresserar sig för samspelet mellan människor. Begreppen som användes för att analysera empirin var språk, scaffolding och potentiell utvecklingszon. Utifrån tidigare erfarenheter ställde sig studiens författare frågande till om utomhusvistelsen används som en plats för undervisning. Studiens huvudsakliga resultat visar att förskolans utomhusmiljö används i syfte att erbjuda barnen rörelse, frisk luft och miljöombyte. Resultatet av delstudie 1 visar vidare att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver spontan utomhusundervisning i jämförelse med planerad. Vidare visar resultatet att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver planerad utomhusundervisning i närmiljön i jämförelse med förskolegården. Vidare visar resultatet att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver spontan utomhusundervisning på förskolegården, i jämförelse med förskolans närmiljö. Resultatet av delstudie 1 visar att majoriteten av alla tillfrågade pedagoger, oavsett yrkesutbildning intar rollen som närvarande under barnens utomhusvistelse. Resultatet från delstudie 2 visar att majoriteten av alla observerade pedagoger, oavsett yrkesutbildning intar rollen som organisatör under barnens utomhusvistelse.

Studiens syfte är att undersöka fritidslärares uppfattningar av begreppet utomhuspedagogik samt att förstå deras åsikter och reflektioner kring användningen av utomhuspedagogik i undervisningspraxis. Studien utforskar fritidslärares reflektioner av utomhusmiljöns användning för att främja elevernas kunskap och lärande i planerade aktiviteter. I tidigare forskning beskrivs utomhuspedagogikens och utomhusmiljöns möjligheter i ett pedagogiskt sammanhang. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade fritidslärare samlas empiriskt data till forskningsfrågor. Fenomenografi är en kvalitativ forskningsmetod som används i studien. Studieresultatet visar fritidslärarnas uppfattning av utomhuspedagogik som ett arbetssätt där lärandet sker i utomhusmiljö. Undervisning utomhus öppnar möjligheter för alla skolämnens inkluderande i undervisning. Med hjälp av praktiska exempel från verksamhet förstärker fritidslärarna sin uppfattning om utomhusmiljöns betydelse för elevernas kunskap och lärande. Studien lyfter också planerade aktiviteters positiva inverkan på elevernas lärande och kunskap.

The aim of our study is to understand the importance of the preschool outdoor environment for children’s social relations and possibility of learning.    We have the following issues in our study; In what way can the preschool outdoor environment and children’s social relations contribute to children’s possibility of learning? In what way do the preschool teachers reason about how their preschool outdoor environment have significance on children’s social relations? In what way do the preschool teachers reason about their own importance as preschool teachers in the preschool outdoor environment and how their preschool outdoor environment can contribute to children’s possibility of learning? The central theoretical assumption in the present study is the social culture theory. We also inspires on how Karin Hultman uses the post humanistic theory. We have a qualitative approach on our study and the methods we use are observations and interviews.   The most important contribution of our study is that it gives an increased understanding of how the design of the preschool outdoor environment is significant for children’s social relations and possibility of learning. Our results from the study show that differences in the design of the preschool outdoor environment gives different prerequisites for children’s social relations and possibility of learning. For example; a preschool outdoor environment that contains a material which is not predetermined give the children more room for action and more possibilities of develop social relations. The increased possibilities of developing social relations also contribute to several possibilities of learning for the children.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskaperna om hur arbetet med att förverkliga förskolans läroplan i en utomhusmiljö kan se ut. Datainsamlingen är gjord med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats med en teoretisk tolkning utifrån sociokulturellt perspektiv. Resultatet antyder ett förhållningssätt där förskollärarna lägger stor vikt vid att följa barnen i deras intressen för att främja lärande. Studiens slutsats är att det är svårt att genomföra hela läroplanen på en och samma plats men att förskollärarna med hjälp av artefakter kan skapa miljöer som är bättre situerade för det tilltänkta lärandet

I föreliggande studie utforskas förskolegårdens platser och material ur ett posthumanistiskt perspektiv, genom att uppmärksamma yngre barns lek och utforskande i utomhusmiljöer, med avsikt att få en didaktisk relevant insikt i hur platser och material står i relation till var och hur planerad undervisning kan ske utomhus på förskolegården. Olika teorier vidgar vår förståelse om världen vilket kan innebära en central skillnad från vad vi är vana vid att tänka kring. Ett posthumanistiskt perspektiv intas där plats och material ställs hierarkiskt lika med människor. Frågor som besvaras är: Vilken inverkan har plats och material på barns utforskande och lek på förskolegården? Hur kan undervisning skapas i förhållande till de platser och material som barn erbjuds på förskolegården? På en förskola i södra Sverige genomfördes först en pilotstudie för att få en inblick i vilka platser och material som skulle läggas fokus på. Sedan genomfördes videoobservationer under två förmiddagar på samma förskola när barnen var på förskolegården. Videoobservationerna analyserades sedan med Aktör-nätverksteori (ANT). Resultatet visar att barns lek klart påverkas av material och plats. Materialet tillåter barnen att utforska vidare samtidigt som det får barnen att återkomma och upprepa sina lekar, vilket kan tolkas som att materialet och platsen fångar barns intresse och att undervisningssituationer kan planeras. Genom att undersöka alla olika beståndsdelar i utdragen och följa dess effekter har sammanflätningar mellan plats, material och barn synliggjort barns utforskande och var undervisning kan planeras.

Syftet med studien var att undersöka hur fritidshemslärare upplevde naturen och vilken betydelse den har för elevernas utveckling och lärande. Studien är kvalitativ och sex fritidshemslärare har intervjuats på sex olika fritidshem. När det handlar om vilken betydelse utevistelsen har för eleverna menade lärarna att sättet eleverna lär sig saker på var den största förändringen. I naturen lär eleverna med alla sinnen i kroppen vilket lärarna i studien var överens om ger en bättre inlärning. När lärarna svarade på hur de arbetar med utevistelsen i naturen var leken den gemensamma nämnaren. Leken kopplat till situation och upplevelsebaserat lärande med alla sinnen ger lärarna möjlighet att använda naturen som ett extra klassrum. Samtliga lärare berättade också att de arbetar kontinuerligt med utevistelse minst en gång i veckan. Hela utevistelsen genomsyras av elevernas förbättrade hälsa och hur lärarna upplevde ett större lugn hos eleverna. Alla saker som nämnts ovan var möjligheter som lärarna såg i utevistelsen. Det hinder som lärarna berättade om är personaltätheten i förhållande till stora elevgrupper. I praktiken betyder det att alla lärare

Syfte med denna kvalitativa fallstudie är att öka kunskapen kring platsens betydelse för barns samspeloch barns fria lek, med begränsning till förskolans gård. Begreppet affordance används somanalysverktyg för att synliggöra vilka förutsättningar platsen har, vilket visar sig när barnen har ellerinte har möjlighet att fortskrida leken utifrån miljön och platsens påverkan. Forskningsfrågorna somundersöks i studien är; Vad har platsen för betydelse för barns samspel och för barns fria lek iutomhusmiljö på förskolan? Var möter barnen varandra när de formar sina lekar? Vilkaförutsättningar finns för barns fria lek och samspel i utomhusmiljön på förskolan? Metoden för attundersöka forskningsfrågorna har varit observationer på barn för att få syn på barnens samspel irelation till den valda platsen, för en tydligare kunskapsbild har kombinationen med samtal medbarnen i observationer och efter observationer använts. Våra metodval har bidragit till kunskapenkring helheten för platsens betydelse i barns samspel och lek. I denna studie har 12 femåriga barnstuderats i utomhusmiljön på en förskola. Vi har kommit fram till att varje plats har olika affordancesom i sin tur är individberoende och som leder till barnens val av plats och lek. Miljön ochnaturmaterialet har olika förutsättningar i form av affordance men väderförhållanden kan ge andrasamspelsmöjligheter. Förutsättningarna som platserna har, påverkar barns samspel då det skiljer sigmellan de fasta lekställningarna och den fria miljön. Vi har sett att den stora lekställningen som liggeri mitten på förskolans gård innebär ett centrum för barns möten och därför skapat ensamspelsknutpunkt. Den stora lekställningen bildar en mötesplats för barnen som skaparförutsättningar för samspel och lek och möten kring den stora lekställningen har bidragit till attbarnen hittar varandra, startar samspelet och tar leken vidare till en annan plats i den fria miljön. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>