Forskning visar att undervisning av naturvetenskap i förskolans utemiljö främst innefattar ämnetbiologi men däremot förekommer inte kemi och fysik i samma utsträckning, vilket kan bero påbristande självförtroende och otillräcklig kunskap. Det är viktigt att barn redan i förskolan får mötade naturvetenskapliga ämnena och pedagogers PCK är en grundläggande faktor för barns utvecklingoch lärande. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur pedagogers beskrivningar av attundervisa om naturvetenskap i utomhusmiljön bidrar till deras pedagogiska innehållskompetens,samt om den skulle kunna fördjupas med hjälp av ett planerings- och reflektionsverktyg (CoRe).Föreliggande studie är kvalitativ och utgår ifrån förberedda aktivitetslådor, som tillsammans medCoRe utgör underlag för intervjuer med sex förskollärare. Intervjuerna analyserades medutgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori med PCK som teoretisk ram. I resultatet framkommerdet att pedagogerna anser naturvetenskap som ett komplext och svårdefinierat ämne, och det beskrivsatt de inte har tillräcklig ämneskunskap, praktisk erfarenhet och självförtroende för att undervisainom kemi och fysik. Det framkommer även att det inte enbart är ämneskunskaper som är avgörandeför undervisningen, utan de didaktiska kunskaperna är lika viktiga för att skapa en helhet förundervisningen samt för pedagogers PCK. Slutsatsen är att pedagogers medvetenhet om sin PCK äravgörande för att undervisning av alla naturvetenskapliga ämnen ska förekomma i förskolan, ochtillsammans med ett kollegialt arbete med exempelvis CoRe kan PCK utvecklas vidare. / Research shows that teaching science in the preschool's outdoor environment mainly includes subject biology, but on the other hand, chemistry and physics do not occur to the same extent, which may be due to a lack of self-confidence and insufficient knowledge. It is important that children already in preschool meet the science subjects and educators' PCK is a fundamental factor for children's development and learning. The purpose of the present study is to highlight how educators' descriptions of teaching science in the outdoor environment contribute to their pedagogical content competence, and whether it could be deepened with the help of a planning and reflection tool (CoRe). The present study is qualitative and based on prepared activity boxes, which together with CoRe forms the basis for interviews with six preschool teachers. The interviews were analyzed on the basis of social constructivist theory with PCK as the theoretical framework. The results show that the educators consider science to be a complex and difficult-to-define subject, and it is described that they do not have sufficient subject knowledge, practical experience and self-confidence to teach chemistry and physics. It also emerges that it is not only subject knowledge that is decisive for the teaching, but the didactic knowledge is equally important for creating an entirety for teaching as well as for educators' PCK. The conclusion is that educators' awareness of their PCK is crucial for teaching all science subjects to occur in preschool, and together with a collegial work with, for example, CoRe, PCK can be further developed.

Det senaste året har många inom förskolans verksamhet varit ute mer än någonsin på grund  av Covid-19 situationen. Utomhuspedagogiken har även en stark närvaro i den svenska förskolan. Detta gjorde att vi blev intresserade av att se hur utomhuspedagogiken kan påverka barns välmående. Är det verkligen så bra att vara ute som det påstås? Syftet med denna studie är att se hur förskollärare använder utomhuspedagogik och hur deras engagemang påverkar barns välmående. Vi har sökt på forskning från hela världen för att få relevant kunskap för att ta vår egna studie vidare. Metoderna som vi har använt för insamling av data är intervjuer samt enkäter. Både barn och förskollärare på en förskola i mellansverige har intervjuats. Enkäterna skickades ut till förskolepersonal över hela landet. Så som vi tolkade resultatet kan kunniga, intresserade och engagerade förskollärare skapa en positiv naturupplevelse för barnen. Tidigare forskning visar på att det är en viktig del för barnens fortsatta naturintresse.  Vi kom fram till att en positiv naturupplevelse är en viktig del för barns fortsatta naturintresse. Vidare kom vi fram till att engagerade och kunniga förskollärare har större möjlighet att påverka barns intresse för naturen och deras välmående.

Utomhusvistelsen är en del av den dagliga rutinen i förskolan och är ett naturligt inslag. Hur gårdarna ser ut samt hur de används skiljer sig mellan förskolor, syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares syn på utomhusmiljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Där de centrala frågorna riktar in sig på användningen av utomhusmiljön och om den ses som en resurs för verksamheten. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där åtta legitimerade förskollärare deltog. Resultatet analyserade med hjälp av det sociokulturella perspektivet och det utvecklingsekologiska perspektivet. Resultatet av studien visar förskollärarnas gemensamma uppfattningar och syn på utomhusmiljön, det framkommer hur förskollärarna anser att utemiljön kan användas i lärande syfte samt att utemiljön och förskolans närmiljö ses som en pedagogisk resurs. Slutsatsen synliggjorde att det finns potentiella möjligheter för att utveckla lärandet i förskolans utomhusmiljö och att förskollärarna anser att verksamhetens olika material kan förflyttas mellan miljöerna i förskolans verksamhet.

Det här är en kvalitativ studie med syftet att synliggöra förskollärares uppfattningar av förskolegården. Frågeställningarna för studien är följande: Hur uppfattar förskollärarna förskolegården och dess pedagogiska möjligheter för lek och lärande? Vilka utvecklingsbehov uppfattar förskollärna att förskolegården har? Vad uppfattar förskollärarna som de största påverkansfaktorerna i relation till förändring av förskolegården? För att besvara ovanstående frågeställningar genomfördes samtalspromenader med sex förskollärare på deras respektive förskolegård. Studien utgår från en fenomenografisk ansats med uppfattningar som centralt begrepp. Resultatet för studien visade bland annat på att det finns en uppfattning av förskolegården som varierad, men samtidigt att den är sliten och upplevs som otrygg för barn som vistas på den. Vidare visar studien på att förskolegården ses som en möjlighet till lek och motorisk utveckling, men att det finns vissa utvecklingsbehov som exempelvis att rusta upp och reparera delar av förskolegården, samt att kunna utmana och vidga barns lekmönster. Slutligen lyfts ekonomi, regler och förskollärares egenskaper fram som centrala påverkansfaktorer för eventuella förändringar av förskolegården.

Mitt syfte med rapporten är att undersöka hur förskollärare uppfattar värdet avutomhuspedagogik och vilka faktorer som gör (har betydelse för) om undervisningenbedrivs utomhus. I arbetet finns det två frågeställningar som jag vill undersöka i minstudie. Den första är, vilka värden/fördelar ser förskollärare med planerad undervisning iutomhusmiljö och den andra innefattar vilka faktorer som har betydelse förförskollärares val av lärmiljö. Jag har genomfört samtalsintervjuer via telefon ochmetoden som jag använt mig utav i studien är en kvalitativ intervjustudie. Resultatet istudien enligt förskollärarna visar på att utomhuspedagogiskt arbetssätt främjar barnslek, lärande och utveckling samt livskvalitet. Studien visar även att finns ett antalramfaktorer som påverkar förskollärarens val av lärmiljö vid undervisningstillfället

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares undervisning utomhus och i relation till covid-19. Förskolorna har fått restriktioner och den största delen av verksamheten ska äga rum utomhus. I studien besvaras forskningsfrågorna: Vad är enligt förskollärare i fokus för undervisning utomhus? Hur beskriver förskollärare att de iscensätter undervisningen utomhus? Hur uttrycker förskollärare att de anpassat sin undervisning efter covid-19 utbrott? Genom att använda semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som arbetar på olika förskolor och i olika kommuner har vi kunnat få fram ett resultat kring denna studie. Förskollärarna fick i intervjuerna berätta hur deras verksamhet har förändrats sedan covid-19 startade och hur utomhusundervisningen har fått sig ett lyft. Utemiljön bidrar till att barnen övar sin grovmotorik och deras sociala utveckling påverkas.   Analys av data har skett med hjälp av begreppen lärandets objekt och lärandets akt, vilka är hämtade från utvecklingspedagogisk teori. Resultatet av studien visar att förskollärarna har förändrat undervisningen utomhus efter covid-19 utbrott. Förskollärarna inspirerar barnen mer med både spontana och planerade undervisningssituationer utomhus. Då undervisningen har flyttats ut på grund av covid-19 pandemin.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur förskollärare använder utomhusmiljön i undervisningen för att främja barns matematiska förståelse. Undersökningen genomfördes genom ett kvalitativt tillvägagångssätt med det teoretiska perspektivet utvecklingspedagogik. Datainsamling har utförts genom åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare ifrån mellersta och södra Sverige. Resultatet visar att matematikundervisningen i utomhusmiljön ofta uppstår ur spontana situationer men förekommer också som planerad. Matematikundervisningen blir meningsfull när förskollärare utgår från barns erfarenheter, intressen och behov samt tydliga lärandemål. Slutsatsen är att förskollärarna har en medvetenhet om matematikens innebörd, att den har en viktig funktion i barns matematiska lärande. Utomhusmiljön anses som en kompletterande plats när barnen erfar matematiken.

Syftet med denna studie är att erhålla kunskap om hur förskollärare ser på barns möjligheter till språkutveckling i utomhusmiljön, samt hur de beskriver sitt arbetssätt för att främja barnens språkutveckling i utomhusmiljön. Intresset för att genomföra denna studie grundar sig i den ökade utevistelsen på förskolorna just nu på grund av rådande restriktioner under corona-pandemin.  För att kunna erhålla en förståelse för förskollärarnas perspektiv och beskrivningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex förskollärare från tre olika förskolor. I resultatet framkommer att förskollärarna ser utomhusmiljön som en gynnsam miljö för barnens språkutveckling. Några av förskollärarna menar även att utomhusmiljön främjar språket mer än vad inomhusmiljön gör då upplevelserna gör att man samtalar mer och benämner fler saker i utomhusmiljön, vilket leder till ett större ordförråd. I utomhusmiljön menar de att man har mer tid till samtal som de aktivt försöker tillvarata och stötta barnen genom att vara närvarande och medupptäckande i sin förskollärarroll. De menar även att barnens intresse får ta större plats både i den spontana och planerade undervisningen, vilket ger barnen större inflytande över utbildningens innehåll. Studiens slutsats är att man fortsatt behöver reflektera över och diskutera hur man utnyttjar utomhusmiljön och dess språkutvecklande möjligheter, samt att detta arbete bör utvecklas och fortgå även efter corona-pandemins slut. / The purpose of this study is to gain knowledge about how preschool teachers view children's opportunities for language development in the outdoor environment, and how they describe their work to support children's language development in the outdoor environment. The interest in doing this study is based on the increased outdoor activities that are currently taking place in preschools, due to current restrictions during the Corona pandemic. Ta gain an understanding of the preshool teachers' perspectives and descriptions, semi-structured interviews were conducted with six preschool teachers from three different preschools. The results of the study show that preschool teachers see the outdoor environment as a favorable environment for children's language development. Some of the preschool teachers also believe that the outdoor environment promotes language more than what the indoor environment does as the experiences make you talk more and name more things in the outdoor environment, which leads to a larger vocabulary. In the outdoor environment, they believe that you have more time for conversations that they actively try to take advantage of and support the children by being present and co-discovering in their preschool teacher role. They also believe that the children's interest may take a bigger place in both the spontaneous and planned teaching, which gives the children greater influence over the content of the education. The study concludes that there is still a need to reflect on and discuss how to utilize the outdoor environment and its language development opportunities, and that this work should keep on being developed also after the end of the Corona pandemic.

Den här undersökningen syftar till att undersöka en del av den planerade undervisningen på förskolegården, nämligen ur några förskollärares perspektiv. Förskolans styrdokument belyser vikten av att ge barn möjlighet att utveckla en varsam inställning till sin närmiljö (Lpfö 18 2018, s. 9), vilket förskolegården kan anses vara. Det finns ett ökat intresse för utomhuspedagogik inom förskolan vilket även Szczepanski (2013, s. 3) nämner. Det finns dock inte mycket forskning som fokuserar på just undervisning ute på förskolegården vilket motiverade till denna undersökning. Datainsamlingsmetoden som användes var en kvalitativ semistrukturerad intervju av verksamma förskollärare i Sverige. Vi intervjuade nio utbildade förskollärare från fyra olika förskolor genom digitala och fysiska intervjuer. De intervjufrågor som ställdes var utformade för att se hur förskollärarna resonerade kring planerad undervisning på förskolegården och uppfyllde på så sätt syftet med undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att de deltagande förskollärarna resonerade positivt om den planerade undervisningen på förskolegården men att det mest är spontan undervisning som sker på gården. Vad detta berodde på skilde sig åt mellan deltagarna, ett par gemensamma drag som beskrevs var att det finns ett visst utvecklingsbehov kunskapsmässigt i hur man undervisar utomhus på förskolegården. Samt hur bristen på tid för planering av undervisningen på förskolegården kan bli ett hinder i dagliga utbildningen.

Utomhusmiljön kommer ofta i skymundan och pedagogers fokus hamnar på inomhusmiljönoch dess betydelse för barns lärande och utveckling. Enligt forskningen i föreliggande studieser inte pedagogerna alltid utomhusmiljö som en undervisningsmiljö samt att de intar en passivroll. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka diskurser som pedagoger framhåller när de talar om lärmiljöer utomhus och dess betydelse för barns lärande och utveckling.Frågeställningen är; Vilka diskurser kommer till uttryck i pedagogers beskrivningar omutomhusmiljön? Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och diskurspsykologi, då det som analyseras är det talande språket. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskolepedagoger varav tre stycken arbetar I Ur och Skur förskolor. Med hjälp avanalysverktygen tolkningsrepertoar, kategorisering, retorik, funktion och effekt analyseradesdet inhämtade materialet. Studiens resultat synliggör fyra diskurser: Rörelse i förhållande till lärande, Närmiljön som resurs för lärande, Pedagogens positionering i utomhusmiljön samt Materialets agens och dess betydelse för lärandet. Utomhusmiljön lyfts fram som en positivmiljö för barns lärande och utveckling, särskilt som en miljö för rörelse av hela kroppen där kreativt tänkande frigörs i mötet med naturmaterial. I pedagogers uttalande blir det tydligt att de ser utomhusmiljön i ett vidare perspektiv än enbart förskolegården och närmiljön ses som en viktig och utmanande plats.