Syftet med denna studie var att lyfta de medverkande barnens perspektiv av deras upplevelser av aktiviteter och material som fenomen i förskolans utomhusmiljö. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på vuxnas perspektiv av barns upplevelser av dessa fenomen och vi har därmed funnit begränsad forskning kring barns perspektiv, vilket har föranlett till vår studie. Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Vilka upplevelser ger barn uttryck för gällande aktiviteter på förskolans gård? Vad är barns upplevelser av gårdens materiella objekt i deras aktiviteter? Studien är genomförd utifrån ett fenomenologiskt perspektiv och för att kunna tolka barnens upplevelser har vi analyserat vårt empiriska material utifrån metoden Interpretative phenomenological analysis. Vi samlade in data genom att intervjua åtta stycken barn på en förskola i södra Sverige. Under intervjuerna fick barnen även rita egna bilder av det de brukar göra utomhus, vilka blev ett stöd i samtalet. Därefter analyserades barnens upplevelser. I resultatet kunde vi utläsa liknelser av barnens upplevelser som kategoriserades i tre övergripande teman som vi har valt att kalla: Barns val av aktiviteter i samverkan med lekmaterial, barns positiva upplevelser av aktiviteter i utomhusmiljön och barns negativa upplevelser av aktiviteter i utomhusmiljön. Vår slutsats och den essens av respektive fenomen som vi kommit fram till är att barnens mest väsentliga upplevelser av aktiviteter innefattade fart och höjd samt att de upplever sina aktiviteter genom de fasta lekmaterial som förskolans gård erbjuder.

Syftet med studien är att lyfta fram förskollärares förhållningssätt kring utomhusundervisning. Studien tar sin utgångspunkt utifrån ett kvalitativt tillvägagångsätt och fem förskollärare deltog i semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet ifrån intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån en tematisk analys. En tematisering av transkriberingen utfördes för att urskilja olika teman och se mönster som används i resultatavsnittet. Förskollärarna lyfter fram att begreppet undervisning är svårtolkat och att undervisning hålls mest inomhus. De ser även att utomhusmiljön ska ses som ett komplement och vara en förlängning av inomhusundervisningen men det tycks vara svårt att utföra undervisning utomhus på grund av att undervisningen redan bedrivits inomhus. Resultatet visar att det är upp till varje förskollärare att tolka begreppet undervisning och att förskollärare behöver se över sitt eget förhållningssätt och roll i olika situationer. De olika roller som förskollärare varierar mellan har stor betydelse för hur undervisningstillfället utspelar sig, exempelvis genom att vara passiv, aktiv, närvarande eller medforskare. Studiens resultat diskuteras i relation till den tidigare forskningen och utifrån det pragmatiska perspektivet. Utifrån egna erfarenheter finner vi att det är viktigt att vara närvarande som förskollärare och inte glömma bort barns delaktighet och nyfikenhet, att man tillsammans med barnen blir medforskare. Slutsatsen är att förskollärare behöver våga gå utanför den bekväma zonen, de behöver fundera över hur de kan använda utomhusmiljön i undervisningssituationer mer än vad de gör just nu.

Syftet med den här studien är att visa på möjligheter till utomhuspedagogik, synliggöra olika aspekter på utomhuspedagogik och varför det behövs utomhuspedagogik i förskolan. Fokus ligger på förskollärares möjlighet att erbjuda förskolebarn pedagogiska och gemensamma aktiviteter i utomhusmiljön på förskolan, hur de inkluderar barnen till att utforska utomhusmiljön som är en del av deras närmiljö. De frågor som besvarats är följande; Vilka möjligheter samt svårigheter upplever en förskollärare i sitt utövande av utomhuspedagogik? Vad anser förskollärare om barnens lekmöjligheter på förskolegården? Hur uppfattar förskollärare den pedagogiska miljön på förskolegården? Intervjuer har genomförts med förskollärare som just nu är aktiva inom yrket. Studiens resultat utgår från sex intervjuer med utbildade förskollärare från fyra olika förskolor, tre stycken i mellansvenska städer och en i storstad. Därtill har en kartläggning genomförts med hjälp av anteckningar av en förskolas gård, vilka material och ytor som finns tillgängliga för barnen och de vuxna. Resultatet visar hur utomhuspedagogik kan användas i förskolan och hur det är ett verktyg till utveckling för barnen genom att interagera med de vuxna utomhus. Slutsatsen av studien är att utomhuspedagogik och aktivitet utomhus har betydelse för barnen och att det är viktigt att ha en fungerande utomhusmiljö på förskolan. Samt att förskollärarens roll är viktig i utforskandet av utomhusmiljön.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några fritidshem beskriver runt om i Sverige hur de arbetar med fysiska lärmiljöer och hur och om det har ändrats utifrån rådande pandemi och dess restriktioner. Studiens empiri bygger på en enkätundersökning som skickades ut i diverse fritidshems-grupper på Facebook. Både slutna och öppna frågor har ställts för att ge respondenterna möjligheter att utveckla deras svar för att få en mer bredd på deras syn om fysiska lärmiljöer. Ansatsen vi tillämpat är mixed method research, en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi har analyserat vårt empiriska material med deskriptiv statistik och innehållsanalys. Resultatet av detta arbete visar att det är en stor variation ute i fritidshemmen i arbetet med fysiska lärmiljöer. En upptäckt vi gjorde var att gemensamt för de flesta fritidshemmen är svårigheten att arbeta med fysiska lärmiljöer då fritidshemmet inte tillhandahåller egna lokaler anpassade för fritidspedagogik. Fritidshemmet delar ofta lokaler med skolan som fritidshemmet får anpassa sig efter. Det framkom också att stora barngrupper på liten yta är vanligt förekommande i fritidssammanhang. Vi har också undersökt utifrån ett coronaperspektiv om hur fritidspersonalen utformar de fysiska lärmiljöerna i och med rådande pandemi och dess restriktioner. I studien visade det sig att majoriteten av fritidshemmen har flyttat all sin verksamhet utomhus för att minska smittspridningen, på så vis har de fysiska lärmiljöerna ändrats då eleverna får all sin fritidsundervisning utomhus. Problemområdet vi undersöker är hur fritidspersonal beskriver arbetet med fysiska lärmiljöer. Tidigare forskning inom området fysiska lärmiljöer är bristfällig då det läggs mest fokus på forskning om undervisningen och inte områdena runt omkring. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06</p>

Lek och utevistelse är grundläggande delar i fritidshemmets verksamhet. Tidigare forskning inom området fri lek, utevistelse och pedagogers förhållningssätt i den fria leken beskrivs i bakgrunden. Syftet med studien är att beskriva uppfattningar om den fria lekens betydelse utomhus, som den beskrivs i intervjuer med fritidslärare i fritidshemmet. Studien utgår från en fenomenografisk ansats där sex fritidslärare intervjuades och ger sina uppfattningar inom området fri lek och utomhusvistelse. Vilka uppfattningar om den fria leken utomhus gav pedagogerna uttryck för? En fenomenografisk analys av intervjusvaren ger ett resultat som visar skilda uppfattningar i den fria leken utomhus. Vidare diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och avslutas med sammanfattande reflektion och förslag på framtida studier. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

Det är en mänsklig rättighet att kunna kommunicera med sin omvärld och en fungerande kommunikation kan ses som en förutsättning för såväl lärande som delaktighet (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2021). Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98/18) ska förskolans miljö vara tillgänglig för alla barn och inspirera till samspel och utforskande av omvärlden. Denna studie undersöker hur förskollärare arbetar med att ge barn i språklig sårbarhet förutsättningar för att kunna vara delaktiga i den kommunikation som sker i förskolan, med fokus på behovet av språk- och kommunikationsstöd i utomhusmiljön och det arbete som sker ute på förskolans gård. Studiens syfte besvaras med hjälp av fyra frågeställningar som undersöker möjligheter och utmaningar och stödjande insatser i såväl den sociala som i den fysiska miljön. Med utgångspunkt i ett relationellt perspektiv vill vi bidra med kunskap om hur arbetet med stödjande insatser behöver ses i relation till olika platser och miljöer och de möten och relationer som skapas i förskolan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där vi har observerat fyra olika förskolegårdar och intervjuat fyra förskollärare. Studiens resultat visar att sociala insatser, såsom närvarande pedagoger, har större fokus i utomhusmiljön än konkreta stödinsatser i den fysiska miljön och att det råder delade meningar om användandet av exempelvis bildstöd på förskolans utegård.

Kunskap som barn utvecklar i förskoleåldern är viktig för den framtida inlärningen. Då rapporter från Skolverket visat på stora skillnader i behörighet till gymnasieskolan mellan olika elevgrupper kan förskollärare synliggöra olika aspekter av matematik i vardagen och ge barnen stöttning i deras matematiska utveckling. Utomhusvistelse anses positivt för barns motoriska utveckling samt gynnar både det fysiska och psykiska välmåendet. Syftet med studien är att undersöka förskollärares inställning till användandet av matematik i utomhusmiljö i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Samt hur förskolläraren rent konkret uppmuntrar till användandet av matematik i utomhusmiljö. Studien genomfördes som en pilotstudie där resultatet bygger på kvantitativa data med inslag av kvalitativa data genom öppna frågor. Som datainsamlingsmetod användes en webbenkätundersökning. Studien knyter an till Vygotskijs sociokulturella teori där lärandet sker i interaktion med andra genom sociala relationer och Deweys ”Learning by doing” vilket innebär att lära genom att göra. Studiens resultat visar att förskollärarna arbetar med matematik utifrån Bishops matematiska aktiviteter på ett flertal sätt och att undervisningstillfällena ofta innehåller flera matematiska aktiviteter. Studien visar även att förskollärarna upplever obegränsade möjligheter samt inga eller få hinder att använda matematik i utomhusmiljö. Slutligen visar studien att förskollärarna upplever att barnen använder den matematikundervisning de fått i sin lek.

Uppsatsen behandlar hur barn skapar och kommunicerar platser i förskolans utomhusmiljö. Detta harundersökts i form av en etnografisk studie på en förskola. Täta beskrivningar ur det empiriskamaterialet har analyserats som social koreografi och utifrån en idé om platsskapande som socialinteraktion i vilken ett identitetsskapande anses äga rum. I analysen av resultatet framgår det att barnenskapar och kommunicerar platser genom att interagera med mellanrum i befintliga strukturer och medvarandras platsskapande spår. Det framgår också att barnen skapar platser genom att dekonstrueravuxnas konstruktioner samt genom att delta i vuxeninitierade platsaktiviteter. Därtill visar analysen attvuxnas olika inramningar samt olika sätt att orkestrera ger barnens plats- och identitetsskapande olikautrymme. En övergripande slutsats är att den sociala miljön har betydelse för barnens plats- ochidentitetsskapande i förskolans utomhusmiljö, för att platsskapandet bygger på social interaktion somenligt analysen både möjliggörs och begränsas av olika strukturer och aktörer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och tolka förskollärares uppfattningar om utomhusmiljön som ett verktyg för lärande. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi använde halvstrukturerade intervjuer som metodval. Intervjuerna genomfördes med 8 stycken utbildade förskollärare som arbetar på olika förskolor inom samma kommun. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet analyserades med kodning. Under analysarbetet växte två olika huvudrubriker fram; uppfattningar om läroplanens formuleringar om utomhusmiljön och utevistelse samt uppfattningar om förskollärares roll i utomhusmiljön. I resultatet framkom det att det fanns skilda uppfattningar om läroplanens formuleringar samt att det låg i förskollärares uppdrag att tolka läroplanen utifrån förskolans förutsättningar. Det framgår även i vårt resultat att förskollärarens roll i utomhusmiljön har flera aspekter, att vara medforskande, observatör samt att skapa lärmiljöer. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>

Förskolans läroplan framför tydligt hur de miljöer barn befinner sig i ska utformas för att stimulera lärande och utveckling, barn tillbringar mycket tid utomhus varje dag och därför bör även utomhusmiljön beaktas av det. En genomtänkt förskolegård med varierad miljö möjliggör olika områden för lärande och utveckling. Tidigare forskning och förskolans läroplan menar att välstrukturerade miljöer är viktiga för att bjuda in till lek och uppmuntra lärande, det är därför av intresse att studera utomhusmiljöer och eventuella kopplingar till lärande- och utvecklingsområden. Studien syftar till att undersöka hur förskolegårdar är organiserade och hur detta kan påverka barns utveckling och lärande. Med hjälp av fotografering skapades planskisser av förskolegårdarna som sedan analyserades utifrån olika zoner, vilket visar ett resultat av att samtliga förskolegårdar i studien i någon form innehöll de flesta av de zoner som presenteras. I resultatet syns skillnader i hur stor naturtillgång som fanns på gårdarna. Viktiga aspekter som framgår är hur exempelvis entrézonerna på gårdarna hade kunnat vara mer organiserad för att fungera optimalt. I studien uppmärksammas även motorisk, kognitiv och social utveckling samt hur de kan påverkas av förskolegårdarnas utformning.