Masteruppsatsen syftar till att bidra med kunskap kring hur utomhusmiljö framställs i bilderböcker för barn. Detta med utgångspunkt att granska vilka föreställningar av utomhusmiljö, men också vilka föreställningar kring barn och barndom, som synliggörs i bild och text, i framställningar av utomhusmiljö för barn. Dessutom granskas hur bilderböckernas framställningar kan förstås i relation till lärande samt utifrån bilderböcker som kulturella uttryck, för hur utomhus, barn och barndom kan förstås. Studien har en diskursanalytisk ansats, med utgångspunkt i en visuell metodologi, där både bild och text beskrivs skapa uppfattningar om världen (Rose, 2015). Fyra bilderböcker, i bilderboksserien Alla tre (Nilsson Thore, 2014, 2015, 2017, 2019), utgör forskningsmaterial. Sammanlagt har 47 av totalt 60 bokuppslag, som innehåller framställningar av utomhusmiljö, analyserats. Tre områden identifierades som framställningar av utomhusmiljö för barn i bilderböckerna, vilka benämnts som förskolegården, tätorten och den tätortsnära skogen. Analysen har format tre teman; utomhusmiljö som en trygg plats för barn, utomhusmiljö som en tillgänglig och barnanpassad plats samt utomhusmiljö som en pedagogisk plats för barn. Vidare visar analysen på ett flertal skilda, ibland motstridiga, men också samexisterande naturkulturer samt barn- och barndomsideal, vilka kan sägas både produceras och reproduceras i studerade bilderböcker. Föreställningar, av utomhusmiljö för barn samt ideal av barn och barndom, som förbinds med historiska, politiska och sociala representationsmönster. Avslutningsvis förbinds analysen med hur barnboken kan förstås i relation till lärande och förskola som plats, vilket också visar på pedagogiska implikationer.

I denna studie har syftet varit att undersöka hur barn och barndom skildras i barnböckerna, samt studera hur de olika barnbokskaraktärerna gestaltades, via skrift och bild. Tidigare forskning har visat att, hur barn och barndom gestaltas i barnböckerna, kan få betydelse för barns identitetsskapande och hur barn uppfattar deras omvärld. Denna studie syftar även till att bidra med en ökad medvetenhet kring vad barnböckerkan förmedla via sitt innehåll, och hur barnboken kan förstärka eller utmana olika rådande normer om barn. I urvalet av barnböcker till studien valde vi att kontakta 22 stycken bibliotek från olika landsdelar i Sverige, för att få deras utlåningsstatistik av barnböcker för åldern 0–6 år. Från denna utlåningsstatistik valdes tio barnböcker ut, för vidare granskning. Studien utgick ifrån en multimodal och socialsemiotisk teoribildning och hade ett analysverktyg som stöd i analysen av barnböckerna. I resultatet kunde vi utröna tre olika sätt att förstå hur barn och barndom skildrades i barnböckerna. Det första var igenom hur karaktärerna skildrades i relation till varandra. Det andra sättet var hur karaktärerna gestaltades genom deras egenskaper, karaktärsdrag och utseende. Det tredje sättet var att försöka förstå om karaktärerna bröt mot den rådande normen om barn, och i så fall på vilket sätt. De slutsatser vi kom fram till var att det fanns en komplexitet i hur karaktärerna gestaltades i barnböcker, där det inte finns ett “rätt“ sätt att tolka karaktärerna. Vi kom även fram till att karaktärerna uppfattades som medskapare av barn och barndom, som skildrades både explicit och implicit i barnböckerna. Det framkom att det var av stor vikt att vuxna studerade barnböckernas innehåll innan dessa erbjöds till barnen, detta för att få större kunskap om vad barnboken kunde förmedla. Genom att vuxna gör mer medvetna bokval, kan barnböckerna få en positiv inverkan på bland annat barns identitetsskapande. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

The purpose of the study is to elucidate preschool teachers' preceptions regarsing the youngest childrens's opportunities for participation and influence based on play. The study is qualitative, and we have utilized semi-structured interviews. The study has been analyzed through a relational perspective using the concepts of pedagogical approach and pedagogical meeting as well as chilperspective, and children's perspective. The result indicate that the participating preschool teachers perceive play as highly important for the youngest children in preschool, and that play can function as a tool for influence and participation. Preschool teachers also provide examples of how to support and challenge children in their play to strengthen and enhance their influence and participation as well as what challenges the preschool teachers feel there are in the work with participation and influence at the preschool. / studiens syfte är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring de yngsta barenens möjligheter till delaktighet och inflytande med utgångspunkt i liken. Studien är kvalitativ och vi har använt oss ac semistrukturerade intervjuer. studien har analyserats genom ett relationellt perspektiv med hjälp av begreppen pedagogiskt tillvägagångsätt och pedagogiskt möte, samt med hjälp av barnperspektiv och barns perspektiv. i resultatet framkommer det att de förskollärarna som medverkade i studien uppfattar leken som mycket viktig förde yngsta barnen i förskolan samt att leken kan fungera som ett verktyg för inflytande och delaktighet. förskollärare ger också exempel på hur man kan stötta och utmana barnen i deras lel för att stärka och utveckla deras inflytande och delaktighet, samt vilka utmaningar som förskollärare upplever att det finns i arbetet med delaktighet och inflytande på förskolan.