No description available.

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka barns uppfattningar och upplevelser vid utomhusaktiviteter i matematik. Jag ville även ta reda på vilken betydelse rörelsen och leken har för barns lärande vid utomhusaktiviteter. För att söka svar på uppsatsens frågeställningar genomfördes en undersökning med barn från skolår 2. De övningar som användes handlade om begreppen dubbelt och hälften respektive geometriska former (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel). Eleverna observerades under utomhusaktiviteterna och intervjuades sedan i smågrupper. Inledningsvis, som en grund för att kunna tolka undersökningens resultat, för val av utomhus-aktiviteter samt val av gruppsammansättning, genomfördes en litteraturstudie med fokus på lekens och rörelsens betydelse för lärandet. I litteraturstudien ingick även referenser som behandlar språkets och tecknandets betydelse för kommunikationen i matematik. Resultatet av litteraturstudien påvisar lekens och rörelsens betydelse för barns lärande. En fysisk aktivitet är en källa till glädje och den kan främja koncentrationsförmågan hos barn. Genom att integrera handen, hjärtat och huvudet i lärandeprocessen ökar barnet sin vakenhetsgrad. Resultatet av undersökningen och de genomförda utomhusaktiviteterna i matematik visar att elevernas uppfattningar av övningarna varierade. Några barn relaterade till att det var en viss aktivitet de genomförde, andra påpekade att det var speciella matematiska begrepp de lärde sig. Endast ett av de drygt tjugo barnen uppfattade aktiviteterna enbart som en lek. De flesta barnen upplevde övningarna som roliga och lärorika men tyckte samtidigt att det var kallt utomhus. Valet av aktiviteter samt sammansättningen av grupperna kan här betraktas som avgörande för hur eleverna uppfattar matematiken i uppgifterna.</p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka barns uppfattningar och upplevelser vid utomhusaktiviteter i matematik. Jag ville även ta reda på vilken betydelse rörelsen och leken har för barns lärande vid utomhusaktiviteter. För att söka svar på uppsatsens frågeställningar genomfördes en undersökning med barn från skolår 2. De övningar som användes handlade om begreppen dubbelt och hälften respektive geometriska former (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel). Eleverna observerades under utomhusaktiviteterna och intervjuades sedan i smågrupper. Inledningsvis, som en grund för att kunna tolka undersökningens resultat, för val av utomhus-aktiviteter samt val av gruppsammansättning, genomfördes en litteraturstudie med fokus på lekens och rörelsens betydelse för lärandet. I litteraturstudien ingick även referenser som behandlar språkets och tecknandets betydelse för kommunikationen i matematik. Resultatet av litteraturstudien påvisar lekens och rörelsens betydelse för barns lärande. En fysisk aktivitet är en källa till glädje och den kan främja koncentrationsförmågan hos barn. Genom att integrera handen, hjärtat och huvudet i lärandeprocessen ökar barnet sin vakenhetsgrad. Resultatet av undersökningen och de genomförda utomhusaktiviteterna i matematik visar att elevernas uppfattningar av övningarna varierade. Några barn relaterade till att det var en viss aktivitet de genomförde, andra påpekade att det var speciella matematiska begrepp de lärde sig. Endast ett av de drygt tjugo barnen uppfattade aktiviteterna enbart som en lek. De flesta barnen upplevde övningarna som roliga och lärorika men tyckte samtidigt att det var kallt utomhus. Valet av aktiviteter samt sammansättningen av grupperna kan här betraktas som avgörande för hur eleverna uppfattar matematiken i uppgifterna.

Syftet med denna studie är att jämföra I Ur och Skur förskolor, genom att titta på vilka likheter och skillnader det finns i utomhusmiljön och vad personal väljer att använda i den. Den metod som användes var strukturerade observationer där ett observationsschema användes som stöd. Det resultat som kom fram i studien var att förskolorna visade på både likheter och skillnader i gårdarnas miljöer, där personalen använde de resurser som fanns tillgängliga för att skapa goda lärandetillfällen för barnen. Slutsatsen var att miljön på förskolegården och personalens arbete kring den är ett komplext fenomen, då olika förutsättningar ger olika möjligheter.

Syftet med studien var att undersöka hur fritidspedagoger arbetar med utomhusaktiviteter och vilka möjligheter och svårigheter som ofta framkommer i fritidspedagogernas beskrivningar av att arbeta i en utomhusmiljö. För att komma fram till studiens syfte utförde vi tio kvalitativa intervjuer med fritidslärare och förskolelärare på olika skolor. Materialet som vi samlade in analyserades utifrån en tematisk analys och för att bättre förstå analysdelen har vi delat in den i följande tre teman: Lärarens roll i en utomhusmiljö, Fritidslärarens undervisning utomhus och till sist Miljöns betydelse för elevernas lärande. Resultatet av studien visar hur fritidshemsläraren har två olika roller i utomhusmiljön där den ena var att övervaka verksamheten och den andra handlade om att genomföra styrda och planlagda utomhusaktiviteter som resulterade i att stimulera elevernas sociala relationer, kommunikation och gemenskap. Förutom det här resultatet har vår undersökning påvisat att det finns svårigheter och utmaningar med att utföra utomhusaktiviteter på grund av t.ex. resursbrister, välutbildad personal, elever som har sociala svårigheter samt olika miljöbrister.

Syftet med studien är att undersöka  hur pedagoger  i förskolan  förstår, motiverar  och  beskriver  deras  individuella  syn på  syftet med utomhusaktiviteterna i relation till de  fysiska miljöer som står tillbuds.  Samt ifall vi kan se några tydliga variationer mellan pedagogerna på förskolor med gård tillika utan gård. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur beskriver pedagogerna att den fysiska och materiella miljön kan skapa förutsättningar för utomhusaktiviteter? Vad uttrycker pedagogerna som betydelsebärande för hur de arrangerar utomhusaktiviteter?  Hur speglas pedagogernas attityd och förhållningssätt i  deras motivering av val av utomhusaktivitet i relation till  miljön  och  styrdokument?  Metoderna som används i studien är semistrukturerade intervjuer och observationer. Sju informationer intervjuades från fyra olika förskolor, två med förskolegård och två utan förskolegård. Den insamlade empirin analyserades sedan ur en fenomenografisk analysmetod där resultatet delades in i fem beskrivningskategorier. Det teoretiska ramverket utgjordes av en socialkonstruktivistisk utgångspunkt med särskilt fokus på ett fenomenologiskt perspektiv. Vidare har Foucaults perspektiv på makt använts. Den kvalitativa studiens huvudsakliga resultat är att informanternas individuella syn på syftet med utomhusaktiviteter varierar. Vi har kunnat tyda att informanterna gett uttryck för tre olika syften i relation till de utomhusaktiviteter och de fysiska miljöer som stått tillbuds; ett omsorgssyfte, ett lärandesyfte och ett säkerhetssyfte. Majoriteten av informanterna beskrev också att den pandemiska samtiden påverkat utbildningen och gjort att utomhusaktiviteternas syfte har förbättrats. En tydlig variation mellan informanterna på förskolor med gård och informanterna på förskolor utan gård är att utomhusaktiviteternas framtagning tycks tendera att bli individbundna på förskolegården medan informanterna på förskolor utan gård synliggör en tydligare struktur och att utomhusaktiviteterna upprätthålls kollegialt. Däremot blir barnen på förskolor utan gård i viss mån begränsade i och med att de inte kan välja mellan flera olika aktiviteter som barnen på förskolor med gård kan göra. / The aim of the study is to investigate how preschool pedagogues understand, motivate and describe their individual views of the purpose of outdoor activities in relation to the physical environments available. This study further aims to locate obvious differences between pedagogues at preschools with a playground and preschools without a playground. The following research questions are addressed: How do the pedagogues experience the physical and material environment as a prerequisite for outdoor activities? What do the pedagogues describe as significant to how they arrange outdoor activities? How are the pedagogues’ attitudes and approaches reflected in their motivations of their chosen outdoor activities in relation to the environment and policy documents? Semi-structured interviews and observation were chosen as the methods of data collection. Seven participants were interviewed from four different preschools, two with a playground and two without a playground. The collected data was then analyzed using a phenomenographic method of analysis. The theoretical framework takes social constructivism as its point of departure, with a particular focus on a phenomenological perspective. Additionally, Foucault’s perspective on power were used. The main results of the study are that the informants’ individual views of the purpose of outdoor activities vary. The participants have expressed three different aims in relation to the outdoor activities and the physical environments available: a care aim, a learning aim and a safety aim. A majority of the participants also described that the pandemic has improved the aim of the outdoor activities. A clear difference can be distinguished between participants in that the arrangement of outdoor activities tend to become reliant on certain individuals at the preschools with a playground, while the activities are maintained collegially at the preschools without a playground. Children attending preschools without a playground are limited in that they cannot choose between multiple different activities, which children at preschools with a playground can.

Hållbar utveckling är ett komplext och samhällsdebatterat ämne världen över där frågor diskuteras som belyser vikten av att leva och agera hållbart för att inte äventyra kommande generationers möjligheter till försörjning. Barn och unga har därför en viktig roll i debatten om hållbar utveckling, där grunderna för en hållbar livsstil anses läggas i barndomen. Därför väcktes frågan hos oss om “Vilka undervisningsmetoder anser forskningen effektiv och lämplig att använda vid undervisning om hållbar utveckling?" och därmed är syftet i denna kunskapsöversikt att undersöka och få en djupare förståelse för hur hållbar utveckling bör undervisas i SO-undervisningen i årskurserna F-3. För att hitta forskning kring det valda ämnet gjordes strukturerade sökningar i olika databaser där relevanta sökord användes för att hitta vetenskapliga artiklar som berör det valda området. Forskningen visar på att olika undervisningsmetoder såsom lek, pedagogiskt drama, utomhusaktiviteter, samverkan, läs och skrivaktiviteter är effektiva och lämpliga att använda i undervisningen om hållbar utveckling. Forskningen belyser även vikten av en elevcentrerad undervisning. Där det är viktigt att ta hänsyn till elevernas etik, moral samt känslor för att synliggöra och diskutera dessa för att skapa ett kritiskt tänkande. Det är således viktigt att använda kreativa undervisningsmetoder och elevinflytande i SO-undervisningen om hållbar utveckling för att konkretisera ett komplext ämne för elever i förskoleklassen och lågstadiet.