I den här rapport har 4 stycken väderprognoser rankats och statistiskt utvärderats på vindstyrka och vindriktning utifrån hur väl de stämmer överens med verkligheten där verkligheten har varit 2 olika observationskällor. Ett av målen var att undersöka vilken av prognosleverantörerna som gav bäst prognos under kappseglingen ÅF offshore race 2015 samt analysera huruvida seglare kan använda den sortens information. Det visade sig att SMHI gav bäst resultat jämfört med observationer från deras egna väderstationer runt om Gotland. Prognoserna visade olika resultat jämfört mot den andra observationskällan som kom från en tävlandes båt. YR visade lägst medel absolut fel på väderparametrarna och en kommersiell prognosleverantör A gav bäst bias och högst träffsäkerhet på vindstyrkan på 91% med ett felintervall på +-2m/s. Som kappseglare har man användning av en rankning från föregående dygn som kan underlätta valet av prognos som används till underlag vid ruttplanering. En metod som bör testas under en längre tid är att undersöka felet mellan prognos och observationsvärden i föregående dygns prognos och därefter korrigera den aktuella prognosen efter felvärdena. I denna fallstudie visade många av fallen förbättra prognosen vid användning av denna metod. I dag finns många mjukvaror som används inom kappsegling där observationer inte används utan baseras på prognoser och polardiagram. Att ta hänsyn till observationer i mjukvarans optimeringsalgoritm kan hjälpa till att förbättra resultaten och är en utvecklingsmöjlighet för produkten. / 4 different weather models have statistically been evaluated in this case studie on the parameters wind speed and wind direction. They have been compared to 2 different observations sources. The goals with this project was to investigate which of the supplier of weather predictions that provided the best forecast during ÅF offshore race 2015 and analys wether or not offshore racers could use a statistically evaluating as a support while planning routes. It is shown that SMHI gave the best forecast compared to observation stations around Gotland. Compared to the second observation source which was a competing boat YR supplied the best mean absolute error on both wind speed and wind direction. A commercial supplier A gave the best bias values on both parameters and highest forecast index on 91% within an interval of +-2m/s. As an offshore racer you could use an evaluation of weather forecast from 24 hour before to facilitate the choice of forecast supplier to plan the route after. A method which should be tested during a longer time period is to correct the current forecast with previous bias values. In this case studie it was shown in many events the forecasts was improved by using this method. Many navigation softwares do not include weather observations in their algorithms and is entirely based on polardiagrams and weather predictions. Taking observations into the software by correct the current forecast by previous errors could help to improve the final results of the navigation system.

Atmospheric convection can result in weather conditions capable of making a pilot lose control of the aircraft. An example of such weather is thunderstorms. This study was made to evaluate weather forecasts for aircraft pilots during days of convective activity. For this purpose, a literature study was conducted to identify the weaknesses of numerical weather prediction models in their handling of convection, and limita-tions of aviation targeted forecast products were addressed. The study also includes remarks and insights received from experienced aviation forecasters on the subject. The study is limited to Sweden and the forecasts made by the Swedish Meteoro-logical and Hydrological Institute (SMHI). Four main results have been found. Firstly, the numerical weather prediction models in use in Sweden today are insufficient for making detailed forecasts of convection. Secondly, the required additional input from human forecasters is restrained by the imperfections of so-called convective indices. Thirdly, convection forecasts issued more than a few hours ahead of time cannot be trusted as being accurate. Finally, the forecast products available to pilots were found to lack valuable information about convective events. It was concluded that pilots cannot access enough information from these forecast products to be able to plan an altogether safe flight through convective weather beforehand. Hence, it is important to improve forecasts of convection for the purpose of enhancing aviation safety. / Konvektion i atmosfären kan medföra väder med faror som gör att en pilot riskerar att tappa kontroll över sitt flygplan. Åskoväder är ett sådant exempel. Denna studie gjordes för att uppskatta nyttan av väderprognoser för piloter under dagar med konvektiv verksamhet. För att åstadkomma det gjordes en litteraturstudie för att identifiera svagheterna i hanterandet av konvektion hos numeriska väderprognos-modeller. Begränsningar hos prognosprodukter speciellt inriktade på flygverksamhet har också tagits upp. Dessutom innehåller studien iakttagelser från erfarna flyg-inriktade prognosmeteorologer. Studien begränsar sig till Sverige och de prognoser som utfärdas av Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). Fyra huvudsakliga resultat erhölls. Det första var att de numeriska väderprognos-modeller som används i Sverige idag är otillräckliga för att skapa pålitliga prognoser för konvektion. För det andra upptäcktes att behovet av en ytterligare analys från prognosmeteorologer försvåras av brister hos så kallade konvektionsindex. Den tredje upptäckten var att prognoser som utfärdas mer än ett par timmar i förväg inte är att lita på. Till sist framställdes att bristerna i de prognosprodukter som finns tillgängliga för piloter saknar en stor del värdefull information angående konvektiv verksamhet. Det fastslogs att piloter inte får tillgång till tillräckligt mycket information från dessa produkter för att kunna planera en säker flygning genom konvektivt väder. Det är således angeläget att förbättra prognoser för konvektion i syfte att öka flygsäkerheten.

Markvärme används för att hålla bland annat gångvägar och parkeringshus fria från snö och is. Dessa system styrs oftast baserat på momentan data hämtat direkt från anläggningen. Dessa markvärmesystem förbrukar stora mängder energi och syftet med detta projekt var att baserat på framtida väderprognoser optimalt och individuellt styra driften för att minimera energiförbrukningen.   Baserat på momentan marktemperatur och framtida väderprognoser går det att skapa en modell över markens framtida temperatur. Med hjälp av den framtida marktemperaturen samt tidigare och framtida nederbördsintensiteten går det att identifiera potentiellt farliga förhållanden som kommer att kräva markvärme. När detta behov är identifierat beräknas den tid det kommer ta att värma upp marken till en bestämd temperatur och smälta all nederbörd som befinner sig på marken.   När all nederbörd har smält börjar processen att torka marken. Med en ytavrinningsfaktor på 0.9 antas det att 90% av all nederbörd kommer att rinna av från vägen. Baserat på marktemperaturen och diverse olika väderparametrar beräknas avdunstningstiden för de resterande 10% av nederbörd som fortfarande är kvar på marken. När all nederbörd har avdunstat och ingen ny nederbörd är väntad inom tre timmar så anses marken vara torr och systemet går ur drift.   Systemet testades med data från februari 2023 och jämfördes med driften av markvärmen hos en av GateIBS anläggningar. Logiken för start av drift testades separat från logiken för stopp av drift. Det nya systemet skulle starta driften två gånger under februari med en nederbördsgräns satt till 3mm och 5mm och tre gånger med nederbördsgränsen satt till 1mm. Detta är en drastisk minskning jämfört med det faktiska markvärmesystemet som gick i drift totalt tio gånger under samma månad. Logiken för stopp av drift testades enbart då det faktiska markvärmesystemet gick i drift och under hela månaden så skulle det nya systemet sammanlagt stoppat driften 50 timmar tidigare vilken är en minskning i tid av total drift med 29.2% och en minskning i förbrukad energi med 28.5%. / Ground heating is used to keep walkways and parking lots free from snow and ice. These systems are usually controlled based on real-time data obtained directly from the facility. These ground heating systems consume large amounts of energy, and the purpose of this project was to optimally and individually control the operation based on future weather forecasts in order to minimize energy consumption.   Based on the current ground temperature and future weather forecasts, it is possible to create a model of the future temperature of the ground. Using the future ground temperature, as well as past and future precipitation intensity, it is possible to identify potentially hazardous conditions that will require ground heating. Once this need is identified, the time it will take to heat the ground to a specific temperature and melt all the precipitation on the ground is calculated.   After all the precipitation has melted, the process of drying the ground begins. With a surface runoff factor of 0.9, it is assumed that 90% of all precipitation will run off from the road. Based on the ground temperature and various weather parameters, the evaporation time for the remaining 10% of precipitation still on the ground is calculated. When all the precipitation has evaporated and no new precipitation is expected within three hours, the ground is considered dry, and the system stops operating.   The system was tested using data from February 2023 and compared with the operation of the ground heating system at one of GateIBS facilities. The logic for starting the operation was tested separately from the logic for stopping the operation. The new system would initiate the operation twice in February with a precipitation threshold set at 3mm and 5mm, and three times with the threshold set at 1mm. This is a drastic reduction compared to the actual ground heating system, which started a total of ten times during the same month. The logic for stopping the operation was tested only when the actual ground heating system was in operation, and throughout the month, the new system would have stopped the operation 50 hours earlier, resulting in a total reduction in operating time of 29.2% and a reduction in energy use by 28.5%.

The aim of this thesis is to investigate the use of weather information from an information science perspective. By using Everyday Life Information Seeking theories and a qualitative method this thesis takes a novel approach on how weather information is used and viewed by the everyday users and meteorologists. Thus the material, based on seven interviews with everyday users and two focus group interviews with meteorologists, manages to convey new aspects on how weather information is used in an everyday setting and how meteorologists view their role as information providers. The analysis show that for everyday users there is a difference in how weather information is used depending on age. While apps on mobile phones are used by both younger and older informants, other media types, such as TV and webpages, tend to be used by either older or younger age groups. The results also show that there are non-traditional sources used for weather information among everyday users, such as non-weather web cameras and social media. The results also show that there is a difference in how meteorological forecasters and researchers view different aspects of weather information. Both groups have an understanding of information as being dependent on how it is presented, though forecast meteorologists express a more nuanced view. The results from this study show that information science can be a vital tool for studying weather information habits. It is the firm belief of the author that using information science could gain new insights for the meteorological community in the future. This is a two-year master thesis in Archive, Library and Museum studies. / Syftet med denna uppsats är att undersöka väderinformation från ett informationsvetenskapligt perspektiv. Genom att använda Everyday Life Information Seeking teorier och en kvalitativ metod ger denna uppsats ett nydanande angreppsätt på hur väderinformation används och ses av vardagsanvändare och meteorologer. Således kan materialet, som baseras på sju intervjuer med vardagsanvändare och två fokusgruppsintervjuer med meteorologer, frambära nya aspekter på hur väderinformation används i vardagen och hur meteorologer ser på sin roll som informationsförmedlare. Analysen visar att det för vardagsanvändare finns en skillnad i hur väderinformation används beroende på åldersgrupp. Medan appar på mobiltelefoner används av både yngre och äldre informanter, så tenderar övriga media typer, som TV och hemsidor, att användas främst av endast en ålderskategori. Vidare visar resultaten på att icketraditionella källor för väderprognoser används av vardaganvändare, så som webkameror och sociala medier. Resultaten visar även på att det finns en skillnad i hur prognosmeteorologer och meteorologiska forskare ser på olika aspekter av väderinformation. Båda grupperna visar på en förståelse för att information är beroende på hur den presenteras, så ger prognosmeteorologer uttryck för en mer nyanserad bild. Resultaten från studien visa på att informationsvetenskap kan vara ett viktigt verktyg för att studera väderinformationsvanor. Författaren menar på att informationsvetenskap skulle kunna ge nya insikter inom det meteorologiska området i framtiden. Detta är en tvåårig masteruppsats inom Arkiv-, Bibliotek- och Museumstudier.