I denna uppsats har miljöorganisationerna Naturskyddsföreningen, Greenpeace Sverige och Världsnaturfonden WWFs perspektiv på plastfrågansamt arbetssätt identifierats och analyserats. Detta har utförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys samt med en kompletterandesemistrukturerad intervjustudie. De tre miljöorganisationernas perspektiv kring plastfrågan skiljer sig åt. Naturskyddsföreningen ser på plastfråganfrämst ur ett perspektiv där fokusen finns på de negativa effekterna som plast och plastkemikalierna bidrar med till människors hälsa, där barnenshälsa är det främsta fokusområdet. Greenpeace Sverige ser på plastfrågan ur ett perspektiv där fokusen finns på både de farliga effekterna somplasten och plastkemikalierna bidrar med till människors hälsa men även på dess negativa effekter på havens ekosystem och de marina djurarterna.Världsnaturfonden WWF ser på plastfrågan ur ett perspektiv där fokusen finns på de negativa effekterna plasten och plastkemikalierna ger påhavens ekosystem och de marina djurarterna. Samtliga av de tre organisationerna arbetar genom att utföra kampanjer, ta fram underlag och föradialoger med politiker. Den organisationen som främst skiljer sig i arbetssätt från de övriga två är Greenpeace Sverige. Greenpeace använder sigäven av aktioner, protester och demonstrationer, främst mot företag. Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF är inte aktivistbaseradeorganisationer och använder sig inte av dessa arbetssätt. Det som samtliga av dessa tre organisationer strävar efter och vill uppnå är en ändradlagstiftning där politikerna och industrierna tar ett större ansvar gällande plastproblematiken. / In this essay have the environmental organizations, Naturskyddsföreningen, Greenpeace Sweden and Världsnaturfonden WWF’s perspective onthe plastic issue and working methods regarding this issue been identified and analyzed. This has been done using a qualitative content analysis aswell as a supplementary semistructured interview study. The three environmental organizations’ perspective on the plastic issue is different foreach organization. Naturskyddsföreningen sees on the plastic issue primarily from a perspective where the focus is on the negative effects thatplastic and the chemicals in plastic contribute to the human health, where children’s health is the main focus area. Greenpeace Sweden sees on theplastic issue from a perspective where the focus is on both the dangerous effects that plastic and the chemicals in plastic contribute to the humanhealth, but also it’s negative effects on the marine ecosystems and the marine species. Världsnaturfonden WWF sees on the plastic issue from aperspective where the focus is on the negative effects the plastic and the chemicals in plastic have on the marine ecosystems and the marinespecies. All of the three organizations uses working methods where they conduct campaigns, develop evidence and conduct dialogs withpoliticians. The organization that differs mainly from the two other organizations regarding working methods is Greenpeace Sweden. GreenpeaceSweden also uses actions, protests and demonstrations, primarily against companies. Naturskyddsföreningen and Världsnaturfonden WWF arenon-activist organizations and do not use these kinds of working methods. What all three of these organizations aim for and want to achieve is achanged legislation in which politicians and the industry take a greater responsibility for the plastic issue

Syftet med den här uppsatsen är att studera de narrativ som Greenpeace och Världsnaturfonden använder för att värva medlemmar och få gehör från allmänheten. Organisationerna tillhör den grupp som kallas för NGO vilket betyder non-govermental organization. Det är ett samlingsbegrepp för organisationer som inte är bundna till någon stat eller skapad av någon stat. Genom att använda en narrativ metod analyseras återkommande mönster som organisationerna använder för att nå sina mål. De här mönstren analyseras med Bourdieus kapitalteori för att visa vilka effekter narrativen har för organisationerna. Resultaten av analysen genererade tre narrativ för respektive organisation. Greenpeace narrativ fokuserade på storlek och struktur, framställa sig i en roll av att vara oskyldig och att framstå som sympatiska. Världsnaturfondens narrativ har fokus på social rättvisa och deltagande, användande av bilder för att skapa sympati och presentera positiva och negativa exempel. Med de här narrativen påverkar de allmänheten och beslutsfattare utan att behöva stå till svars för någon annan än sina medlemmar.