Detta examensarbete är utfört på Varberg energis värmeverk, det är ett relativt nytt värmeverk. Värmeverket togs i drift årsskiftet 2012/2013 och är en anläggning som körs på biobränsle. Syftet med arbetet är att undersöka hur anläggningens verkningsgrad påverkas av fukthalten i bränslet. Med rätt fukthalt på bränslet uppnås högsta verkningsgrad för anläggningen vid bestämd returtemperatur på fjärrvärmenätet. Genom att uppnå högre verkningsgrad än idag gynnas både miljö och ekonomi. Målet med studien är att se hur mycket bränsle som kan sparas när anläggningen optimeras med hjälp av att hitta en optimal fukthalt. Ett delmål blir att hitta den högsta verkningsgraden genom att variera fukthalten i bränslet. Bränslet består av stamvedsflis som idag köps med en fukthalt på ungefär 40 %. Studien visar att denna fukthalt ska ökas till 48 % för att hitta den högsta verkningsgraden. Om en fukthalt på 48 % börjar användas istället för dagens 40 % skulle en besparing på 110 MWh bränsle göras per år, vilket motsvarar knappt 45 ton stamvedsflis.

Avfall och fossila bränslen står för två svåra miljöproblem i världen idag. I takt med att populationen ökar i världen ökar konsumtion och därmed avfallsmängden men också användningen av fossila bränslen. När avfallsmängden ökar växer också behovet för sofistikerade avfallsbehandlingsmetoder och när fossila bränslen fortsätter att dominera energimarknaden så krävs alternativa bränslen. Detta arbete har utförts i syfte att utforska en metod där båda dessa problem hanteras på ett nytänkande sätt. En förgasningsprocess där avfall förgasas och vätgas kan extraheras ur den syntetiska gasen är en ny väg att utforska en avfallshantering där produkten dessutom kan användas som substitut till fossila bränslen. Förgasning är en kemisk återvinningsmetod där ett kolbaserat substrat oxideras i en miljö med begränsad eller ingen tillgång till syre. Den kemiska processen är inte helt olik förbränning och faktum är att även förbränningsreaktioner sker under förgasningsprocessen. Den begränsade syremiljön gör dock att de blir begränsade. Det är istället andra oxideringsreaktioner som oxiderar bränslet. Processen kan vara både endo- och exotermisk beroende på oxideringsmedel. Används ånga som oxideringsmedel måste värme tillföras systemet. Detta arbete har utformats efter en studie utförd av He et al. (2009a) som i laboratorieskala producerat en syntetisk gas med högt vätgasinnehåll och hög kvalitet i form av låg tjärhalt. Förgasningsmetoden har därför efterliknat denna studie. En skillnad är förgasningsreaktorn som i denna studie har anpassats så att värmetransport är möjlig från en värmepanna där förbränning av biobränsle sker. Detta är anledningen till att en förgasningskammare av typen dubbelbäddsförgasare har valts. Värmepannan som används är Hovhults värmepanna i Uddevalla som ägs av Uddevalla Energi och data för 2014 års drift har erhållits. Modellen som har byggts upp med hjälp av Excel har fokuserat på främst energiflöden utav ett system där förgasningsreaktor, värmepanna, ångcykel, vätgasseparation och gasturbin ingår. I systemet har energiflöden integrerats så gott det går för att bevara energi inom systemet men även för att säkerställa att fjärrvärmebehovet möts. Vidare har även en juridisk del ingått med syftet att kunna klassificera anläggningen och avgöra i vilket skede avfallet upphör att vara avfall och när en produkt har skapats i förgasningsprocessen. Resultatet visar att fjärrvärmebehovet blir bemött samtidigt som el- och vätgasproduktion sker med en total verkningsgrad för systemet som beräknats till 82,5 %. Under främst sommarmånaderna produceras också en mängd överskottsvärme för vilken användningsområden måste hittas. Vidare har den juridiska analysen av det tidigare fallet C-317/07 Lahti Energia gett tolkningen att förgasningskammaren klassas som en samförbränningsanläggning som producerar en produkt, vätgas. Produkten antas bildas i ögonblicket då avfallet förgasas och övergår till gasform. / Waste and fossil fuels count as two great threats for the environment in today’s society. As the world population continues to increase so does consumption and levels of waste plus the usage of fossil fuels. When the waste levels keep increasing the demand for waste treatment methods becomes higher than ever. Combine this with the increasing usage of fossil fuel which feeds the demand for alternative fuels. This master thesis has been carried out to evaluate a method in which both of these global issues are addressed. Hydrogen production through gasification of municipal solid waste is a new method of waste treatment where the product has the potential to replace fossil fuels. Gasification is a chemical recycling method in which a carbon-based material gets oxidized in an oxygen free or limited environment. The chemical process is not far from traditional oxidation, combustion. The fact is that also traditional combustion reactions have a certain role within a gasification process although full combustion is avoided due to the lack of oxygen. The gasification of waste is commenced with an oxidant such as pure oxygen or steam. Depending on the oxidant the process can be either endothermic or exothermic. If steam is used as an oxidant the process is endothermic and heat has to be introduced to the system. The gasification study issued by He et al. (2009a) is widely used as a reference in this thesis because of their result producing a syngas with high hydrogen level and low tar content. As far as possible the gasification method of this thesis has been imitative to the one of He et al. (2009a) with the only difference being an adjustment so that heat transfer is possible from Hovhult heat plant. This is the reason why a double fluidized bed has been chosen as gasification reactor. The heat plant is located at Hovhult in Uddevalla and data has been delivered by Uddevalla Energi from their production during 2014. The main focus of the thesis is to calculate the energy flows of the system, which includes the gasification reactor, the heat plant, hydrogen separation, steam and gas turbine. These calculations have been carried out in a model that has been built in Excel. The energy flows and the processes within the system have been integrated in a way so that energy conservation within the system is maximized. In addition, the heat demand from the district heat network has been met in all cases. Furthermore, Swedish and European legislation has been investigated in order to classify the combined gasification and heat plant and determine where in the process the waste is considered to be a product instead of waste. The result shows that enough heat is produced to meet the district heat requirements and also that hydrogen and electricity can be produced during the process. The energy efficiency of the system has been calculated to 82.5 %. A problem that needs to be handled is the amount of excess heat produced during the summer months. The analysis of the legislation regarding waste and especially the Lahti Energia Case C-317/07 shows that the gasification unit should be classified as a co-incineration plant that produces hydrogen. The waste is assumed to transform into a product the instant it is gasified.

På uppdrag från Umeå Energi AB ska två av deras rostereldade värmepannor (panna 6 och 7) undersökas med avseende på pannverkningsgraden. Umeå Energi genomför i dagsläget månadsvisa kontroller av pannverkningsgraden beräknade med den direkta metoden. Denna beräkningsmetod är dessvärre ganska otillförlitlig, vilket medför att en noggrannare undersökning av pannverkningsgraden krävs. Av denna anledning så beräknades pannverkningsgraden med den indirekta beräkningsmetoden, vilket resulterade i ett mer tillförlitligt resultat där även pannans förlustfaktorer bestämdes. Pannverkningsgraden beräknades och analyserades med hänsyn till de ingående förlustfaktorerna vid samma nyttiga effekt för båda pannorna. För att genomföra detta arbete så undersöktes först de rådande standarderna inom området, detta för att välja ut den mest lämpliga standarden för detta arbete beträffande kriterier och viktiga beräkningsfaktorer. De viktigaste provtagningarna och analyserna som dessa standarder berörde gällde bränsle, aska och rökgaser. För att genomföra alla provtagningar skapades ett provtagningsschema. Provtagningarna genomfördes på båda pannorna vid två olika provtagningstillfällen, därefter skickades proverna på analys och pannverkningsgraden kunde sedan beräknas.Resultatet som detta arbete resulterade i är att panna 6 har något högre pannverkningsgrad än panna 7, 89,3 respektive 82,8 %. Detta medför att förlustfaktorerna står för 10,7 samt 17,2 % för panna 6 respektive panna 7, där den överlägset största förlustfaktorn är rökgasförlusterna. Denna förlustfaktor beror till stor del på rökgasernas temperatur och fukthalt. Rökgasförlusterna uppgår till 9,5 samt 16,3 % på panna 6 respektive panna 7. Därefter i storleksordningen kommer askförlusterna för panna 6 (0,8 %) och värmeförlusterna för panna 7 (0,5 %). Både värmeförlusterna och askförlusterna för panna 6 respektive panna 7 uppgår till en förlustfaktor på 0,3 %. Den minsta förlustfaktorn är oförbränt i gasfas (CO) som ligger mellan 0–0,1 % för panna 6 och panna 7, detta tyder på låga halter av kolmonoxid och oförbränt i rökgaserna.De effektiviseringsförslag som detta arbete ledde fram till var att minska fukthalten och temperaturen på de utgående rökgaserna, detta genom att installera en rökgaskondenseringsanläggning som sänker rökgastemperaturen ytterligare och kondenserar ut mer fukt från rökgaserna. Detta realiseras genom att sänka kondensattemperaturen i rökgaskondenseringsanläggningen antingen genom lägre returledningstemperatur på fjärrvärmen som värmeväxlas mot kondensatet eller via en värmepump placerad mellan fjärrvärmereturen och kondensatet som arbetar med en lägre drifttemperatur än fjärrvärmen. Ett annat effektiviseringsförslag är att förbättra bränslehanteringen genom att torka bränslet innan de matas in i pannan. Slutligen skulle också en mer frekvent uppföljning av bränsleparametrar såsom värmevärde vara ett möjligt effektiviseringsförslag. Alla dessa förslag kräver dessvärre en ekonomisk och tekniskt utredning för att avgöra om dessa effektiviseringsförslag är ekonomiskt försvarbara samt tekniskt genomförbara. / On behalf of Umeå Energi AB, two of their grate fired heating boilers (boiler 6 and 7) was evaluated with respect to boiler efficiency. Currently these boiler efficiency calculations is carried out monthly by the input-output method. This calculation method is unfortunately rather unreliable, which means that a more exact examination of the boiler efficiency is required. For this reason, the boiler efficiency was calculated using the energy balance method, which gives more reliable results and also evaluates the boiler losses. Boiler efficiency was calculated and analysed with respect to the boiler losses at approximately the same useful effect for both the boilers.To perform this work the leading standards in the field were examined, which was done in order to evaluate the most appropriate standard with regard to criteria and important calculation factors. The most important samples and analyses that these standards was concerned with was fuel, ash and flue gas. To conduct all sampling, a sampling plan was created. All samplings was performed on both boilers at two sampling occasions, the samples were then sent for analysis and the boiler efficiency could then be calculated.The result from this work shows that boiler 6 has slightly higher boiler efficiency than boiler 7, 89.3 and 82.8% respectively. As a result, the boiler losses total up to 10.7 and 17.2% for boiler 6 and 7 respectively, where the flue gas losses constitutes the largest losses. The flue gas losses depends largely on the temperature of the flue gases and the moisture content. Flue gas losses sums up to 9.5 and 16.3% on boiler 6 and 7 respectively. The second largest boiler loss is ash losses on boiler 6 which sums up to 0.8% and heat losses on boiler 7 which sums up to 0.5%. The heat losses on boiler 6 and the ash losses on boiler 7 both sums up to a boiler loss of 0.3 %. The smallest loss factor is unburned in gas phase (CO) and is between 0–0.1% for boiler 6 and boiler 7, this suggests low levels of carbon monoxide and unburned in flue gases.The efficiency proposals this work resulted in was to reduce the moisture content and temperature of the outgoing flue gases, this by installing a flue gas condenser, which lowers the temperature further and condenses out more moisture from the flue gases. This is realized by reducing the flue gas condensate temperature either through lowering district heating return temperature which exchange heat with the flue gas condensate or through a heat pump that is placed between the district heating return and flue gas condensate which operates at a lower temperature than the district heating. Another efficiency proposals is to improve the fuel handling by drying the fuel before being fed into the furnace. Finally, also a more frequent follow up of the fuel parameters such as calorific value would be a possible efficiency proposal. All of these proposals require unfortunately economic and technical investigation to determine whether these efficiency proposals are economically viable and technically feasible.

Luftföroreningar skadar människors hälsa och orsakar miljöproblem. Luftföroreningar kommer från många olika källor och ett stort bidrag står transporter och industrier för. Förbränningsanläggningar är en sorts industrier som bidrar med föroreningar av exempelvis kväveoxider, partiklar och koldioxid. För att motverka att skadliga halter uppkommer finns miljökvalitetsnormerna som innehåller gränsvärden för olika luftföroreningar. För att en verksamhet ska få släppa ut föroreningar måste de utföra en tillståndsansökan. I ansökan ska det bevisas att verksamheten inte kommer bidra till att något av miljökvalitetsnormernas gränsvärden överskrids. Det utförs ofta spridningsberäkningar i form av simuleringar för att beräkna vilket haltbidrag utsläppen kommer generera. Dessa utredningar kan vara tidskrävande och i många fall överflödiga eftersom resultatet ofta visar att haltbidraget blir väldigt litet. Haltbidraget av kvävedioxid från mindre värmeverk och kraftvärmeverk har beräknatsmed hjälp av programmet AERMOD. Simuleringar har utförts för två olika platser i Sundsvall och det har undersökts hur mycket haltbidraget förändras när värden för olika parametrar varierar. Påverkan av rökgasens hastighet och temperatur har studerats tillsammans med egenskaper hos skorstenen i form av skorstenshöjd och diameter. I det här projektet har olika fall där spridningsberäkningar inte är nödvändiga identifierats för att förenkla processen för utredningar. Ett flödesdiagram tagits fram med syfte att kunna användas vid bedömning om beräkningar är nödvändiga eller inte för värmeverk. Beroende på värden för olika parametrar ger flödesdiagrammet en hänvisning om beräkningar krävs, noggrannare utredning behövs utföras eller om beräkningar inte krävs. Efter att olika fall studerats kunde slutsatser dras att för värmeverk och kraftvärmeverk med en skorstensdiameter större än 0,5 m, rökgashastighet över 10 m/s, rökgastemperatur över 50 ◦C och massflöde under 1,2 g/s krävs inga beräkningar då skorstenshöjden är 45 m eller högre. För dessa fall påverkade en förändring av någon parameter haltbidraget ytterst lite och alla haltbidrag blev väldigt låga. När skorstenshöjden var lägre än 15 m ansågs det att beräkningar alltid är nödvändiga eftersom små förändringar av någon parameter gav stora skillnader i haltbidraget. För skorstenshöjder mellan 15 och 45 m ansågs det att beräkningar inte alltid är nödvändiga men att mer noggranna utredningar krävs. Topografins och meteorologins påverkan på haltbidraget har också studerats genom att simuleringar utförts för två platser med olika omgivande topografin. Det kunde konstateras att med en komplex topografi blev haltbidraget överlag högre och sambandet mellan olika parametrar och haltbidraget frångick ibland den allmänna trenden. Slutsatsen drogs att noggranna beräkningar alltid bör utföras om topografin är komplex. / Air pollutions generate health problems to humans and have negative impact on the environment. Environmental quality standards in Sweden are based on requirements on various European Community directives. Combustion is a source for air pollution and a new plant must always prove that the pollution will not exceeded environmental quality standards. An investigation is therefore made and often modeling is performed to calculate how high the contribution from the plant will be. The process can be time consuming and sometimes not necessary because the result often shows that the contribution is very low. In this project a way to simplify the investigation by trying to find cases when calculation is not necessary have been made. The dispersion of nitrogen dioxide from a heating plant have been studied by simulations in the program AERMOD for two different places in Sundsvall. The impact of different parameters as gas velocity, gas temperature, stack height and stack diameter on the result have been studied together with the effect of different topographies. A flow chart has been constructed with the result from the simulations. The flow chart can be used to decide if calculation is necessary or not for different heating plants. From the results the conclusion was that for a heating plant with a stack diameter larger than 0.5 m, a gas velocity higher than 10 m/s, gas temperature over 50 ◦C and a mass flow lower than 1.2 g/s calculations are not needed for a stack higher than 45 m. For these cases the contribution from the plant is very low and also the risk for exceeding limits. A stack height lower than 15 m was considered as a case where calculation always is needed. For a height between 15 and 45 m the conclusion was made that more investigation is needed before a decision can be made. The study of how the topography affecting the dispersion of the pollution resulted in the conclusion that for a complex topography a careful investigation always is needed.

The consultancy company Rejlers has been assigned by E.ON Värme in Norrköping to introduce detection of radioactivity on arriving waste. This is done by installing a detector that tracks radiation in the load of a truck. The detection is going to be made when the truck enters the facility and will set of an alarm if radioactive material is discovered in the waste. If there are no radioactive material found in the waste, it is clear to be handled as normal. However, what the staff is supposed to do when there is radiation in the load is difficult to know, as there are no clear guidelines about it. Therefore, this bachelor thesis been carried out by a student at Jönköping School of Engineering. The purpose of the thesis it to provide suggestions for a logistic management, regarding legal requirements, from detection of radiation to final management. Three questions were formulated to fulfill the purpose of the thesis. The first question is to identify and analyze E.ON’s current waste logistics. The second question answers what legal requirements and recommendations there are available for these kinds of facilities. The last question provides information how other companies handle their logistics of radioactive material. The study has a qualitative focus based on a case study, where the data been collected primarily through interviews with other companies and the Swedish Radiation Safety Authority. In total has three companies been interviewed where they described how their logistics of radioactive waste are handled. To get information about what laws and recommendations E.ON must apply, a person was interviewed from the Swedish Radiation Safety Authority. The gathered information from this case study was analyzed together with the literature and documentation from the theoretical framework. A suggestion of a theoretical logistic management could then be made based on the analysis. The suggestion is presented in the form of a flowchart together with a description. If a radioactive material is detected, this flowchart should be a used as a help to handle the material. / Konsultföretaget Rejlers har fått i uppdrag av E.ON Värme i Norrköping att införa radioaktivitetskontroller på ankommande avfall på Händelöverket. Det görs genom att installera detektorer som läser av strålningen i samband med att lastbilen åker in på området. Om lasten innehåller något radioaktivt avfall kommer detektorn att larma. Ger inte detektorn något larm får lastbilen åka in på området och tippa lasten i avfallshallen. Vad som ska göras när lasten innehåller radioaktivt avfall är dock svårt att veta, då det inte existera några klara riktlinjer för detta. Därför utförs detta examensarbete av en student på Jönköpings Tekniska Högskola. Syftet med arbetet är att ge förslag på en korrekt logistisk hantering med avseende på lagkrav från detektering till sluthantering. Tre frågeställningar formulerades för att arbetet ska kunna uppfylla syftet. Den första frågeställningen handlade om att identifiera och analysera E.ON:s nuvarande avfallslogistik. Den andra frågeställningen besvarar vad det finns för lagar och rekommendationer för en förbränningsanläggning som behöver hantera radioaktivt avfall. Den sista frågeställningen behandlar hur andra företag hanterar larm i en sådan detektor. Arbetet har haft en kvalitativ inriktning i form av en fallstudie, där empirin har insamlats framförallt genom intervjuer med bland annat andra förbränningsanläggningar och Strålskyddsmyndigheten. Personer från tre olika förbränningsanläggningar intervjuades där de fick berätta hur hanteringen av radioaktivt avfall ser ut på deras företag. För att få svar på vad det finns för lagar och rekommendationer för en förbränningsanläggning, intervjuades en person från Strålskyddsmyndigheten. Den information som insamlades från fallstudien analyserades med den litteratur och dokumentation som samlades in till det teoretiska ramverket. Utifrån analysen kunde sedan ett resultat fås i form av ett förslag på en teoretiskt fungerande hantering. Detta förslag presenteras i form av ett flödesdiagram med tillhörande beskrivning. Vid larm ska detta flöde följas för att enkelt få en överblick i hur hanteringen ska se ut.

I studien har resurstillgången i form av biomassa inom Östergötland kartlagts för att undersöka om det finns en potentiell möjlighet för ett ökat tillvaratagande av skördad biomassa från skogsbruket. Det har även undersökts om ett tillvaratagande av biomassa för en ökad energiutvinning är ekonomiskt hållbart i förhållande till de rörliga transportkostnader som medförs. Utifrån den kartläggning som genomförts har därmed en matematisk modell skapats som ger förslag på hur biomassan skall fördelas från resurspunkter till värmeverk i Östergötlands 13 kommuner, för att därmed uppfylla den efterfrågan av fjärrvärme som finns i respektive kommun. Den matematiska modellen fördelar även ut de resurser som finns kvar efter att efterfrågan har uppfyllts, till ett antal optimalt placerade kondenskraftverk, där elektricitet skall utvinnas. Utifrån 4 framtagna scenarier tyder den matematiska modellens resultat på att ett ökat tillvaratagande av biomassa i form av grot och stubb kan genomföras med lönsamhet genom optimerad lokalisering av förbränningsstationer och fördelning av biomassa. Denna studie är en del av ett kommande forskningsprojekt och ger en första indikation på att det finns en potential för ett ökat tillvaratagande av biomassa från skogsbruket.

I värme- och kraftvärmeverk förbränns olika typer av bränslen för produktion av el och fjärrvärme. Vid förbränningen bildas rökgaser som innehåller föroreningar, till exempel tungmetaller, från bränslet. Anläggningarna har ofta krav på utsläpp både via rökgaserna och avloppsvatten. Rökgaserna renas därmed genom olika tekniker var av en vanlig teknik är rökgaskondensering. Vid rökgaskondenseringen bildas en vätska, kallad rökgaskondensat, som delvis innehåller tungmetaller från bränslet. Rökgaskondensatet måste renas innan det kan lämna anläggningen och det görs bland annat med tungmetalljonbytare. Jonbytarmassan i tungmetalljonbytarkolonnerna behöver bytas ungefär två gånger per driftsäsong då den inte längre kan binda mer tungmetaller. Detta är en kostnad för värme- och kraftvärmeverken som de vill minimera. I denna studie undersöktes om lokal provtagning och analys på ett kraftvärmeverk av ett antal utvalda tungmetaller i rökgaskondensat är en bra metod för att optimering av reningssteget med tungmetalljonbytare. Samt om detta kan säkerställa att miljökraven för tungmetaller i det renade rökgaskondensatet uppfylls. Med optimering avses att jonbytarmassornas fulla kapacitet utnyttjas, d.v.s. att byten av jonbytarmassor kan reduceras utan att riskera otillåtna halter av tungmetaller i de renade rökgaskondensatet till följd av att jonbytarmassorna använts för länge. Även tiden som behöver avsättas för lokal provtagning och analys dokumenterades. I dagsläget sker analyser hos ackrediterade laboratorium där det tar drygt två veckor att få resultatet och under väntetiden kan mycket på anläggningen förändras. En verifiering av resultaten från studien gjordes mot resultat från ett sådant. I denna studie undersöktes lokal provtagning och analys med mätinstrumentet FREEDD som bygger på tekniken kvartskristall mikrobalans (QCM-teknik). Andra alternativ för lokal analys har inte undersökts här.  Resultatet visade att det i dagsläget är svårt att med lokal provtagning optimera reningssteget med jonbytarmassor samt kontrollera utsläppen av tungmetaller via det renade rökgaskondensatet. Korrigeringar hos mätinstrumentet och provpunkterna behöver göras för att få pålitligt resultat. Tiden som behöver avsättas för provtagning och analys beror på vilken metall som ska analyseras då tiden för preparering av prov varierar. Men om det kan möjliggöra att anläggningarna kan använda jonbytarmassorna längre samt får kontroll på utsläppen via det renade rökgaskondensatet kan det vara lönsamt att avvara den tiden. / In heating and combined heat and power plants, different types of fuels are burned to produce electricity and district heating. During the combustion flue gases containing pollutants, such as heavy metals, are formed from the flue. The plants have requirements for low emissions, both from the flue gases and the wastewater. The flue gases are purified by various techniques and a common technique is flue gas condensation. During the flue gas condensation, a liquid called flue gas condensate, is formed, which partly contains heavy metals from the flue. The flue gas condensate must be cleaned before it can leave the plant. A step in the purification of the flue gas condensate is usually heavy metal ion-exchanger. The ion-exchange mass in the heavy metal ion-exchange columns needs to be changed approximately twice per operating season as it no longer has room to bind more heavy metals. This is an expensive cost for the heating and combined heat and power plants that they want to minimize. This study investigated whether local sampling and analysis at a cogeneration plant of a number selected heavy metals in flue gas condensate is a good method for optimizing the purifications step with heavy metal ion-exchangers. And if this can ensure that the environmental requirements for the heavy metals in the purified flue gas condensate are met. Optimization means that the full capacity of the ion-exchange masses is utilized, i.e. that the exchange of ion-exchange masses can be reduced without risking unauthorized levels of heavy metals in the purified flue gas condensate as a result of the ion exchange masses being used for too long.  The time needed for local sampling and analysis was also documented. At present, analyzes are done at accredited laboratories where it takes over two weeks to get the result and during that time much can be changes at the plant. A verification of the result of the study was also made against the result of an accredited laboratory. In this study, local analysis was made with the measuring instrument FREEDD which is based on quartz crystal microbalance (QCM-technology). Other options for local sampling and analysis have not been investigated. The result showed that, in the present, it is difficult to optimize the purification step with ion-exchange masses and check emissions of heavy metals with the purified flue gas condensate. To obtain reliable result, corrections to the measuring instrument and test points need to be made. The time that needs to be set aside for sampling and analysis depends on the metal, as the time for sample preparation varies.  But if it can enable the plants to use the ion-exchange masses longer and gain control of the emissions of heavy metals with the purified flue gas condensate, it can be profitable to save that time.