<p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med studien var att undersöka säkerheten i den pedagogiska skolmiljön vid två högstadieskolor i Mellansverige, att utröna rektorernas syn på sannolikheten att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, om de vidtagit förebyggande åtgärder mot sådana efter det senaste decenniets skolmassaker i USA och Finland, samt undersöka hur två klasser ur årskurs 9 reflekterar kring säkerheten i skolan efter dessa händelser.</p><p>Studien är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer söker efter innebörder och tolkar utifrån vad intervjupersonen sagt. Författaren har även använt sig av kvantitativa enkäter där svar söker svar från en representativ grupp.</p><p>Vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på hot och våld riktat mot skolan, skottlossning i skolan och säkerhet i skolan har studerats för att få fram fakta över tidigare studier som gjorts med anledning av det ökade våldet i skolorna, samt vad som gjorts för att förebygga detta.</p><p>Resultatet visar att rektorerna på de undersökta skolorna inte tror att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, trots att de är medvetna om att våld och hot i skolorna har ökat. Men de har inte vidtagit några säkerhetsåtgärder. Om deras skola skulle bli utsatt för ett yttre hot vet de inte hur de ska agera då de inte har någon handlingsplan för detta.</p><p>Somliga studenter bär vapen i skolan för att det är tuff och för att de vill känna sig trygga. Majoriteten av eleverna har lagt märke till att inga åtgärder vidtagits för att förbättra säkerheten på skolan, efter skolmassakerna.</p>

SAMMANFATTNING Syftet med studien var att undersöka säkerheten i den pedagogiska skolmiljön vid två högstadieskolor i Mellansverige, att utröna rektorernas syn på sannolikheten att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, om de vidtagit förebyggande åtgärder mot sådana efter det senaste decenniets skolmassaker i USA och Finland, samt undersöka hur två klasser ur årskurs 9 reflekterar kring säkerheten i skolan efter dessa händelser. Studien är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer söker efter innebörder och tolkar utifrån vad intervjupersonen sagt. Författaren har även använt sig av kvantitativa enkäter där svar söker svar från en representativ grupp. Vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på hot och våld riktat mot skolan, skottlossning i skolan och säkerhet i skolan har studerats för att få fram fakta över tidigare studier som gjorts med anledning av det ökade våldet i skolorna, samt vad som gjorts för att förebygga detta. Resultatet visar att rektorerna på de undersökta skolorna inte tror att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, trots att de är medvetna om att våld och hot i skolorna har ökat. Men de har inte vidtagit några säkerhetsåtgärder. Om deras skola skulle bli utsatt för ett yttre hot vet de inte hur de ska agera då de inte har någon handlingsplan för detta. Somliga studenter bär vapen i skolan för att det är tuff och för att de vill känna sig trygga. Majoriteten av eleverna har lagt märke till att inga åtgärder vidtagits för att förbättra säkerheten på skolan, efter skolmassakerna.

Syftet med denna studie var att synliggöra hur diskursen om hot och våld i skolan konstrueras genom diskursiva sanningar i tidningen Läraren, samt hur denna diskurs kan förstås i relation till kompetens inom ramen för läraryrket. Syftet delades in i två forskningsfrågor, där den andra frågeställningen utgick från resultatet av den första: 1. Vilka diskursiva sanningar om hot och våld legitimeras i tidningen Läraren? 2. Hur kan diskursen om hot och våld förstås i relation till lärares kompetens? För att undersöka detta antogs en foucauldiansk diskursanalytisk metod- och teoriansats där det empiriska materialet bestått av 27 artiklar från ovannämnda tidning. Ett centralt antagande inom diskursanalys är att hur vi talar om saker och ting påverkar vårt sätt att uppleva, förstå och handla. Resultatet synliggjorde en problem- och lösningsdiskurs, där det talades om hot och våld som ett akut problem, vilket i sin tur möjliggjorde talet om lösningar kopplat till problemet. Genom språkbruket i artiklarna framställdes hot och våld som ett växande problem som hotar säkerheten i skolan, vilket medför negativa konsekvenser i form av oro, rädsla, sjukskrivningar och uppsägningar. I samband med detta talades det även om hur man ska lösa problemet med hot och våld, exempelvis genom PDV-utbildningar (pågående dödligt våld), krisberedskapsplaner och att förstärka lärares juridiska skydd och rättigheter. Genom talet om lösningarna, framstod hanterandet av hot och våld som lärares ansvar, och därför som en ny nödvändig kompetens inom ramen för läraryrket. I relation till resultatet kan lärarrollen sägas vara i förändring; från att i första hand inneha rollen som ämnes- och undervisningsexpert till att nu också behöva agera säkerhetsaktör.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att ta reda på hur vanligt det är bland lärare att de upplever att de inte vågar ingripa i situationer på grund av risken för att bli anmälda. Frågeställning 1. Hur många lärare är utsatta för hot eller våld i sitt yrke och hur följs detta upp hos de som blir utsatta? Frågeställning 2. Hur frekvent blir lärare anmälda när de utövar sitt yrke? Frågeställning 3. Upplever lärare att de inte vågar ingripa i situationer på grund av repressalier? Metod Studien är en kvantitativ studie där vi via enkäter fått svar av 319 lärare från Sverige. Resultatet sammanställdes i Google Forms. Enkäten består av 16 frågor av olika karaktär där vissa av frågorna är av mer beskrivande karaktär där de svarande kan utveckla sina svar kring vad eventuella anmälningar handlade om. Resultat 61 % av de som svarade uppger att de någon gång har blivit utsatt för hot och våld i skolan. 41 % av de lärare som blivit utsatta för hot eller våld i skolan har gått vidare med ärendet genom att kontakta sin arbetsgivare. 37 % av dessa fall har gått vidare till polisanmälan. 60 % av de som svarade menar att de aldrig upplevt att de inte vågar ingripa i situationer som uppstår på grund av repressalier. 33 % uppger att de sällan eller ibland inte har vågat ingripa och återstående 5 % svarade alltid eller ofta på denna fråga. Resten uppgav att de inte visste. Slutsats Majoriteten av de som svarade hade någon gång har blivit utsatta för hot eller våld i skolan. Att 9 % av de svarande uppger att de blivit anmälda någon gång i skolan och att hela 38 % någon gång har blivit hotade med att bli anmälda. Det framgår även att 38 % är rädda för att vidta åtgärder av rädsla för att bli anmälda. Vår slutsats är att kulturen i skolorna i mångt och mycket påverkas av hur trygga lärarna känner sig i sitt utövande, stödet från kollegor och arbetsgivaren. Vi tror också att eleverna 3 känner av om lärarna känner sig osäkra i sitt utövande. Vi anser att detta blivit ett samhällsproblem, som inte hanteras av någon myndighet eller av regeringen. Majoriteten av de som svarade hade någon gång har blivit utsatta för hot eller våld i skolan. Att 9 % av de svarande uppger att de blivit anmälda någon gång i skolan och att hela 38 % någon gång har blivit hotade med att bli anmälda. Det framgår även att 38 % är rädda för att vidta åtgärder av rädsla för att bli anmälda.Vår slutsats är att kulturen i skolorna i mångt och mycket påverkas av hur trygga lärarna känner sig i sitt utövande, stödet från kollegor och arbetsgivaren. Vi tror också att eleverna3känner av om lärarna känner sig osäkra i sitt utövande. Vi anser att detta blivit ett samhällsproblem, som inte hanteras av någon myndighet eller av regeringen / <p>Fristående kurs Idrott III.</p>

Elevers upplevelse av trygghet visar sig fortsätta minska enligt Skolinspektionens årligaskolenkät. Detta är främst synligt bland niondeklassarna. Vår uppsats ämnar beskriva ochanalysera hur skolkuratorer arbetar med våldshändelser i högstadieskolor. Vad för typ avvåld som beskrivs samt vas skolkuratorer upplever möjliggör och försvårar möjligheten tillsamverkan internt och externt. Vi bad skolkuratorer i Stockholm samt Västra Götaland attskriva ett kort narrativ om en valfri våldshändelse från deras aktuella arbete. Dessa narrativvalde vi sedan att analysera med en riktad innehållsanalys. Vi fick få respondenter och kandärför inte dra stora slutsatser utifrån vårt resultat. Skolkuratorerna beskriver oftast attvåldet sker under upptrappning utan de vuxnas kännedom. De vuxna får reda på händelsen i“krisläge”. I de fall där skolkuratorn upplever att arbetet kring våldet går bra beskrivs en godrelation mellan vuxna och ungdomar i skolan. Med god relation till elever blir den externaoch interna samverkan lättare. I dessa fall syns också god relation personal emellan samtmed externa kontakter så som polis och socialtjänst. Trots att skolkuratorerna hade väldigtlika utgångsläge med att berätta om en våldshändelse så är varje berättelse unik, med detsagt så kunde vi lätt finna liknande övergripande teman.