Arbetet grundar sig i ett vårdnadshavarperspektiv på svenska fritidshem. I sökning av tidigare forskning kan vi konstatera att detta perspektiv inte är väl beforskat. Studiens syfte är att ge en inblick i hur föräldrar kan uppleva fritidshemmets samverkan med dem och även deras syn på fritidshemmet. Vad är vårdnadshavares syn och upplevelse av fritidshemmet? Anser vårdnadshavarna att det finns ett gemensamt ansvar för barnets utveckling och lärande? Den valda metoden i studien är kvalitativa intervjuer som sedan har transkriberats och kategoriserats tematiskt. Informanterna är fem föräldrar som vid tillfället för studien hade barn inskrivna på fritidshem i Skåne. Empirin har analyserats med hjälp av Lars Eriksons typologi (2004) om fyra principer rörande samverkan mellan skola och föräldrar. Typologin används i relation till fritidshemmet istället för skolan i detta arbete. Det insamlade materialet från vårdnadshavarna visar att barnomsorg anses vara fritidshemmets huvudfunktion. Alla informanter hade svårt att se ett gemensamt ansvar. Efter betänketid kunde alla ge några exempel på hur de som vårdnadshavare bidrar till det gemensamma ansvaret för barnets utveckling och lärande. Vårdnadshavarna delger vad de anser fritidshemmet gör för att inkludera och samverka med dem. Alla informanter har en positiv erfarenhet av fritidshemsverksamheterna men anser samtidigt att fritidshemmet endast är ”något som är” och ska fungera.

Sverige uppmärksammas internationellt som ett föregångsland gällande förskola och inkludering då alla barn i Sverige har rätt till likvärdig utbildning i en ordinarie förskola. Förskolan är första steget i det svenska skolsystemet och då människans hjärna är som mest plastisk i förskoleåldern är en kvalitativ förskoleverksamhet av stor vikt för barnets utveckling. Syftet med studien är att ur ett vårdnadshavarperspektiv undersöka hur förskoletiden fungerar för barn med intellektuell funktionsnedsättning ur inkluderingsynpunkt. Detta undersöktes retrospektivt via en kvantitativ enkätstudie där 76 vårdnadshavares svar tolkades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Resultatet visar att vårdnadshavarna upplever att graden av trygghet och trivsel är hög men att graden av inkludering i många fall är låg, att de ser ett behov av kompetensutveckling samt att faktorer kring kompetens ökar graden av nöjdhet inom samtliga undersökta områden.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hur en selektion elever inom svenskämnet i årskurs 4–6 samt deras vårdnadshavare och lärare upplever läsläxor vilka syftar till att utveckla elevernas läskompetens och läslust. Med en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med elever, vårdnadshavare och lärare. Det insamlade materialet genomlystes i en tematisk analys, vilken anpassades efter undersökningens specifika förutsättningar och mål. Resultatet visar att eleverna i samband med den vanligast förekommande formen av läsläxa har stor frihet att själva välja den text de skall läsa. I dessa fall väljer eleverna oftast åldersanpassad skönlitterär text. I mer sällan förekommande fall tilldelas eleverna en specifik text av deras lärare. I dessa fall förekommer texter från varierande genrer, allt ifrån faktatexter till poesi. Den mest frekventa formen av läsläxa som studiens deltagande elever får består i att de varje skoldag, utanför schemalagd skoltid, skall läsa minst 15 – 20 minuter i valfri text. Samtliga elevrespondenter uppger att de normalt genomför läxläsningen i hemmet, i flera fall med benäget stöd från vårdnadshavare. Samtliga respondentgrupper lyfter fram ökat ordförråd och förbättrad ordförståelse som läsläxornas primära syfte. Studiens intervjuade lärare menar att läsläxornas syfte även är att eleverna skall få den mängdträning som svenskämnets schemalagda tid inte ger utrymme till  Resultatet visar vidare att samtliga studiens respondentgrupper upplever att läsläxorna i viss mån har positiv effekt på elevernas läskompetens, främst när det gäller ökad ordförståelse och ett vidgat ordförråd. De intervjuade eleverna och deras vårdnadshavare upplever dessutom att läsläxorna har viss gynnsam effekt på elevernas avkodningsförmåga. Eleverna upplever över lag ett känslomässigt motstånd till läsläxorna. De gör sina läsläxor eftersom läraren har givit dem och att vårdnadshavarna kräver det. Vårdnadshavare och elever upplever att läsläxorna ofta är en källa till konflikter i hemmet, delvis sprungna ur deras olika syn på vad som utgör ett adekvat innehåll och hur de anser att läsläxorna bör genomföras.