Recent contributions highlight the importance of international knowledge transfer as a fundamental source of competitive advantage of MNCs. Due to the traditional assumption that parent firms are the prime source of knowledge, majority of studies have focused on knowledge transfer from headquarters to subsidiaries. However, the role of subsidiaries within MNCs has changed dramatically; many subsidiaries have gained a creative role by generating new resources depending on the comparative advantage of the location in which they operate, and through the process of reverse knowledge transfer, they subsequently contribute to the competence upgrading of the MNC. In reviewing the extant literature on MNC knowledge transfer and in particular reverse knowledge transfer, this research unleashes several gaps, notably in the understanding of factor affecting subsidiary knowledge development and reverse knowledge transfer within the service sector. Borrowing concepts from the knowledge-based and network views, a series of hypotheses were tested using the result of a web-based survey of the subsidiaries that were located in the UK, had a non-UK parent firm, and were active in the KIBS sector. Responses from 187 general managers, managing directors, or chief executives of subsidiaries confirm that those subsidiaries that develop and maintain business relationships with their internal (sister subsidiaries and headquarters) and external actors (customers, universities, suppliers, competitors) and have high level of autonomy are more capable of developing knowledge. With regards to determinants of reverse knowledge transfer, while subsidiary characteristics (knowledge development and willingness) and relationship characteristics (socialization mechanisms) are emerged as the main facilitators of reverse knowledge transfer, knowledge characteristics (tacitness and complexity) appeared as the main hindrances of this phenomenon. Moreover, the results indicate that, (a) socialisation mechanisms augment the extent of shared values and subsidiary-parent firm embeddedness and (b) willingness mediates the impacts of shared values and subsidiary-parent firm embeddedness on reverse knowledge transfer. The key contributions of this research are two-fold: firstly, it examines the process of reverse knowledge transfer and knowledge development exclusively within the KIBS sector. Secondly, it investigates the joint impacts of relationship characteristics, knowledge characteristics, and subsidiary (sender) characteristicson reverse knowledge transfer.

This thesis deals with usage of MVC (Model View Controller) technology in web development on ASP.NET platform from Microsoft. Mainly it deals with latest version of framework ASP.NET MVC 3. First part describes MVC architecture and the second describes usage of MVC in certain parts of web application an comparing with PHP.

The diploma thesis compares first and second version of the PHP framework Zend Framework. It examines framework architecture and technology changes that were brought about by its second version released stable in September 2012. It demonstrates the changes using a practical example application and evaluates them by a set of diverse criteria. The introductory part of the thesis characterizes and classifies web frameworks and determines their place among other software frameworks. In the subsequent part the thesis looks into fundamental characteristics and history of Zend Framework and puts it into its place among web frameworks based on their previous classification. The practical part, that represents the majority of thesis, demonstrates the differences between the first and the second version of Zend Framework using the example application, starting with framework installation and configuration, describing its architecture and ending with evaluation of its speed and security.

A substantial amount of work in the field of strategic management has attempted to explain the antecedents and outcomes of organizational learning. Though multinational corporations simultaneously engage in various types of tasks, activities, and strategies on a regular basis, the transfer of organizational learning in a multi-task context has largely remained under-explored in the literature. To inform our understanding in this area, this dissertation aimed at synthesizing findings from two parallel research streams of corporate development activities: strategic alliances and acquisitions. Structured in the form of two empirical studies, this dissertation examines: 1) the strategic outcomes of alliance experience of previously allying partners in terms of subsequent acquisition attempts, and 2) the performance implications of prior alliance experience for acquisitions. The first study draws on the relational view of inter-organizational governance to explain how various deal-specific and dyadic characteristics of a partnership relate to partnering firms’ post-alliance acquisition attempts. This model theorizes on a variety of relational mechanisms to build a cohesive theory of inter-organizational exchanges in a multi-task setting where strategic alliances ultimately lead to a firm’s decision to commit further resources. The second study applies organizational learning theory, and specifically examines whether frequency, recency, and relatedness of different dimensions of prior alliances, beyond the dyad-level experience, relate to an acquirer’s superior post-acquisition performance. The hypotheses of the studies are tested using logistic and ordinary least square regressions, respectively. Results analyzed from a sample of cross-border alliance and acquisition deals attempted (for study I) and/or completed (for study II) during the period of 1991 to 2011 generally support the theory that relational exchange determines acquiring firms’ post alliance acquisition behavior and that organizational routines and learning from prior alliances influence a future acquirer’s financial performance. Overall, the empirical findings support our overarching theory of interdependency, and confirm the transfer effect of learning across these alternate, yet related corporate strategies of alliance and acquisition.

I den svenska läroplanen för grundskolan står det att skolan ska arbeta med strategier i läsförståelse. Samtidigt visar forskning att fokus i Sverige har legat på att arbeta med elever som har avkodningssvårigheter. Detta innebär att det finns ett behov av att se hur arbetet med läsförståelse ser ut i den svenska skolan. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier i de tidiga skolåren med de elever som har läsförståelsesvårigheter. I en kvalitativ studie undersöktes detta genom att fem olika fokusgrupper bestående av lärare, speciallärare och specialpedagoger samlades för att diskutera studiens frågeställningar. Resultatet visar att lärarna i studien arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier på olika sätt. Deltagarna i studien menar att förmågan att ha ett gott ordförråd, att kunna göra inferenser och att kunna gå bortom textens rader ger en god läsförståelse. För att kunna lära ut läsförståelsestrategier menar samtliga deltagare i studien att det är viktigt att arbeta med tydlig modellering. I studien visar samtliga deltagare att även om de inte nämner metoden vid namn arbetar de med reciprocal teaching med inslag av andra läsförståelsestrategiprogram. Slutligen bekräftar studien den forskning som finns, att eleverna med förståelseproblem får en mindre del av de specialpedagogiska insatserna som istället till största del ges till elever med avkodningsproblem.

In my diploma project I work with a topic of "watching" and arranging of view through digital media, especially the internet. The society got used to permanent presence of CCTV cameras at city squres, banks and shopping centres. The take of tracked locations is much bigger though. I was suprised by the amount of streams from totally unexpected places, which are possible to watch online. It is not a problem to visit a kitchen of columbian bistro, japanise barber shop or italian church, all from the comfort of home. The stream is running constantly and the viewer is limited only by the setting of the camera and a timezone of the particular country. Considering the fact, that separate streams are supplemented by almost no information, we are not able to define, who is the watchman, why is he watching and what is the actuall reason for watching. The whole situation of observing something in limited framerate without any context is just funny and creepy at the same time. My diploma project, which I named Live Low Framerate, is some kind of a reaction of those bizzare aspects of watching the public space.

The aim of this study is to explore the use of a Swedish assessment and instruction program called LegiLexi. This new program is free of charge and it provides primary school teachers with assessment data in order to target indiviual needs. Our study shows that teachers are good at using the program in order to test the students but they fail in order to link the data into instructions. The skills in analysing the data into individual instructions is something that has to improve. The need of developing these skills are urgent and it shows the importance of specialeducational competence. By improving this skills, student in need of more support, can be helped to improve their reading abilities.

Forskning har fokuserat på avkodning men inte på att identifiera förståelseproblem trots att problem med läsförståelsen får stora konsekvenser för individen. Det finns även behov av mer forskning kring vilken läsförståelseundervisning som är den mest effektiva. Syftet med studien är att få en ökad förståelse om speciallärares erfarenheter av läsförståelseundervisning och därför ville vi undersöka speciallärares framgångsrika erfarenheter av läsförståelseundervisning. Detta undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua tolv speciallärare/specialpedagoger. Resultatet visar att samtliga informanter lyfter vikten av att identifiera behovet hos eleverna och lärarna och att det är behovet som styr insatserna. Framgångsrik läsförståelseundervisning enligt studien fokuserar på en god avkodning och förmågan att använda sig av läsförståelsestrategier. Andra framgångsfaktorer som studien lyfter är en god språklig förmåga med fokus på begreppsförståelse, läsflyt, läslust, engagemang för sin läsning och en god kompetens kring läsförståelsestrategier hos pedagogerna. För en framgångsrik läsförståelseundervisning framhåller studien vikten av att specialläraren/specialpedagogen har ett bra samarbete med rektor, klasslärare och hemmet samt att eleven blir lyssnad på.

Enligt läsmodellen The Simple View of Reading (L = A x S) är både avkodning och språkförståelse avgörande för en god läsförståelse. Elever med svag språkförståelse upptäcks sällan före mellanstadiet, då textinnehållet i de lägre skolåren inte ställer så höga krav på elevernas förståelse av skrivet språk. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur undervisningen, utifrån lärares perspektiv, kan främja språkförståelsen för alla elever och därmed förebygga läsförståelsesvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från halvstrukturerade intervjuer. Tio lärare, med behörighet att undervisa i ämnet svenska i årskurs 1–3, deltog i undersökningen. En främjande språkförståelseundervisning bygger, enligt lärarna i studien, på muntliga och gemensamma aktiviteter kring ord och begrepp, aktivering av förkunskap, textstrukturer, inferenser och till viss del förståelse av meningar. Lärarens vägledning och stöttning, scaffolding, framhålls som betydelsefullt för samtliga elevers förståelse av texter. Även lärarens högläsning ses som ett viktigt inslag för att eleverna ska få möta texter som ligger på en mer avancerad nivå i förhållande till den egna avkodningsförmågan. Språkförståelsen genomsyrar hela skoldagen och samtliga ämnen, men begreppet i sig är för lärarna diffust. I studien framkom även att tid och kunskap för att möta elever med svag språkförståelse samt brist på adekvat undervisningsmaterial framhålls som begränsande faktorer. Språkförståelsen behöver belysas och aktualiseras i tidiga skolår. Likväl behöver forskning kring förebyggande och stödjande arbete implementeras på skolorna för att möta teori och praktik.

Syftet med studien var att belysa lärares perspektiv på läsundervisningen i tidiga skolår för elever med språkstörning. Om vi som speciallärare får förståelse för hur läsutvecklingen påverkas hos elever med språkstörning och hur undervisningen på ett framgångsrikt sätt kan möta elever med språkstörning, ökar möjligheten att tidigt sätta in rätt anpassningar och stöd. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsansats, eftersom vi ville undersöka lärares perspektiv. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa intervjuer av tio lärare. Vi valde medvetet ut lärare som hade erfarenhet av att undervisa elever med språkstörning i tidiga skolår. Vi genomförde intervjuerna i två olika kommuner. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide användes. De spelades in och transkriberades. I resultatet framkom olika kategorier utifrån frågor vi ställt. Dessa var, läsutveckling för elever med språkstörning, läsundervisning, anpassningar och övergripande visioner. Under några av dessa kategorier framkom underkategorier. Under läsundervisning framkom följande, avkodning, läsförståelse, ordförråd och multimodala arbetssätt. Vid kategorin anpassningar framkom underkategorierna, visuellt stöd, digitala hjälpmedel, förförståelse och vuxenstöd. Det självständiga arbetet har utgått från The Simple View of Reading som teoretisk utgångspunkt. Utifrån resultatet blev det tydligt att delarna som kommit fram kunde härledas till The Simple View of Reading. I resultatet framkom att lärare beskriver att läsutvecklingen påverkas på olika sätt för elever med språkstörning. Dessa sätt är beroende av vilka svårigheter eleven har i språket. I resultatet tydliggjordes att det inte fanns ett arbetssätt eller en metod som passade för elever med språkstörning. Arbetssätten eller metoderna måste formas utifrån elevernas svårigheter. Vid avkodningsträning betonade lärare metoder som fokuserar på kopplingen mellan fonem och grafem. Vid arbete med läsförståelse synliggjordes gemensamt arbete med texter som framgångsrikt. Det framkom att lärarna arbetade med ord och begreppsförståelse på olika sätt för att öka elevernas ordförråd och textförståelse. Lärare beskrev även multimodala arbetssätt som gynnsamt. Vidare belystes olika anpassningar för elever med språkstörning. Det framkom att en del av anpassningarna och arbetssätten som lärarna beskrev hänger ihop. Det som är en anpassning för en lärare kan för en annan vara ett arbetssätt eller en metod för en hel klass.