Bakgrund: Vaccin är sjukvårdens viktigaste, mest kostnadseffektiva åtgärd som räddar två till tre miljoner liv per år världen över. Hög vaccintäckning skyddar inte bara individerna utan minskar spridningen av sjukdomar i samhället. Trots detta finns det personer som tvekar på dess effektivitet, säkerhet och nödvändighet. Dessa personer väljer att avstå från att vaccinera sina barn, vilket innebär en risk för individen och samhället. Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som gör föräldrar tveksamma till att vaccinera sina barn enligt deras nationella vaccinationsprogram. Metod: Litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar publicerade mellan år 2012 och 2019. Datainsamlingen utfördes i databasen PubMed och en sekundärsökning gjordes för att få ett så täckande resultat som möjligt. Den teoretiska referensramen för den här studien grundades på Leiningers transkulturella omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet presenteras i fem olika teman: Allvarliga biverkningar och farliga tillsatser, Brist på information, Hälsosam livsstil och naturlig immunisering, Förtroende för myndigheter och Bristande kunskap om sjukdomar. Majoriteten av deltagarna var rädda för att vaccinet kunde skada deras friska barn. Det fanns även en misstanke om att sjukdomarna som vaccin skyddar mot inte är speciellt farliga och att myndigheter som rekommenderar vaccin har finansiellt motiverade avsikter. Hälsosamma levnadsvanor och naturlig uppbyggnad av immunförsvaret ansågs tillräckligt för att skydda ett barn genom livet. Slutsats: De huvudsakliga faktorerna till varför föräldrar tvekar inför att vaccinera sina barn grundar sig i bristande förståelse för vaccin och sjukdomarna det skyddar mot. Genom att skapa sig en förståelse av alla bakomliggande faktorer som påverkar vaccinets förtroende kan varje land skräddarsy insatser som ökar vaccintäckningen. / Background: Vaccine is the most important, cost effective healthcare action that saves two-three million lives each year all over the world. High coverage of vaccine not only protects the individuals but reduces the spread of diseases in the community. Still, there are people who doubt its effectiveness, safety and necessity. These people choose to refrain from getting their children vaccinated, which puts the individual and the society at risk. Purpose: The purpose was to describe what factors make parents hesitant to vaccinate their children according to their national vaccination programme. Method: Literature study based on ten qualitative articles published between 2012 and 2019. The data collection was carried out in the PubMed database and a secondary search was done to obtain as comprehensive result as possible. The theoretical framework of reference for this study was based on Leininger's transcultural nursing theory. Results: The results are presented in five different themes: Serious side effects and dangerous additives, Lack of information, Healthy lifestyle and natural immunization, Trust in authorities and Lack of knowledge about diseases. The majority of participants were afraid that the vaccine could harm their healthy children. There was also a suspicion that what the diseases vaccines protect against are not particularly dangerous and that the authorities recommending the vaccines have financially motivated intentions. Healthy living habits and natural enhancement of the immune system were considered sufficient to protect a child through life. Conclusion: The main factors to why parents hesitate to vaccinate their children are based on a lack of understanding about the vaccines and the diseases it protects against. By creating an understanding of all the factors affecting the confidence in vaccine, each country can tailor actions that increase vaccine coverage.

Vaccine resistance is not a new phenomenon, skeptics have always existed since the very first vaccines became available. However, it has become clear since the Covid-19 pandemic that vaccine resistance is a widespread societal issue that is becoming increasingly widespread. Vaccine resistance is not only a threat to global health, in the light of the pandemic, the population's declining confidence in authorities has also been highlighted. This in terms of protests and criticism of the authorities, which are spread on, among other things, social media. The debate is polarized and mistrust is often directed at authorities and experts in the field, the image of Sweden as a country with high government confidence has been questioned since the corona pandemics outburst. The purpose of this investigation has therefore been to investigate how vaccine resistance in Sweden is expressed. The theoretical framework applied in the analysis of the collected material is Norman Fairclough's critical discourse analysis, Zygmunt Bauman's (2002) theory of the individualized society, Anthony Giddens' (1996; 1999) perspective on trust and risk and Paul Slovic's (2000) principle of asymmetry. The method is qualitative and the data collected consists of a discussion thread on the Flashback which is a forum freely available on the internet. The results of the investigation showed how vaccine resistance is both a matter of risk and trust. The majority of users showed skepticism towards the authorities, while others rather indicated fear and concern about potential side effects associated with vaccines. Based on the results of the investigation, it could be stated that the opposition was extensive in relation to those who described themselves as positive about vaccines. It is therefore important for authorities and other actors to meet the vaccine resistance on the internet with understanding and consideration, but also to deny incorrect information that is spread on these platforms. / Vaccinmotstånd är inget nytt fenomen, skeptiker har alltid funnits ända sedan de allra första vaccinen blev tillgängliga. Det har dock blivit tydligt i samband med Covid-19 pandemin att vaccinmotståndet är ett omfattande samhällsproblem som får allt större spridning. Vaccinmotståndet är inte enbart ett hot mot den globala hälsan, i ljuset av pandemin har befolkningens sviktande förtroende för myndigheter även synliggjorts. Detta i form av protester och kritik mot myndigheterna som sprids på bland annat sociala medier. Debatten är polariserad och misstro riktas ofta till myndigheter och experter inom området, bilden av Sverige som ett land med högt myndighetsförtroende har i samband med coronapandemin kommit att ifrågasättas. Syftet med denna utredning har därför varit att undersöka hur vaccinmotståndet i Sverige tar sig uttryck. Det teoretiska ramverk som applicerats vid analysen av det insamlade materialet är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, Zygmunt Baumans (2002) teori om det individualiserade samhället, Anthony Giddens (1996;1999) perspektiv på tillit och risk samt Paul Slovics (2000) assymetriprincip. Metoden är kvalitativ och det insamlade materialet utgörs av en diskussionstråd på Flashback forum fritt tillgänglig på internet. Resultatet av utredningen visade på hur vaccinmotstånd både är en fråga om risker och tillit. Flertalet användare visade på skepsis riktat till myndigheterna medan andra snarare antydde rädsla och oro för potentiella biverkningar i samband med vaccin. Utifrån utredningens resultat kunde det konstateras att motståndet var omfattande i relation till de som beskrev sig vara positiva till vaccin. Det blir därför av största vikt för myndigheter och övriga aktörer att möta vaccinmotståndet på internet med förståelse och hänsyn men även dementera felaktig information som sprids på plattformarna.