Kollektivtrafikbranschen är unik i många olika aspekter, och ett av de mest framträdande är att en huvudman, i det här fallet Värmlandstrafik, har entreprenörer som förvaltar deras varumärke och levererar deras tjänst. Parterna har skilda syften med sin verksamhet då Värmlandstrafik i egenskap av trafikhuvudman skall verka för en samhällsnyttjande länstrafik medan entreprenörsföretaget har ett vinstsyfte. Ändamålet med uppsatsen är att undersöka hur Värmlandstrafiks företrädare anser att Värmlandstrafiks varumärke påverkas av att en entreprenör utför tjänsten. För att uppnå detta analyserade vi Värmlandstrafiks varumärke. För att få en bild av hur företrädare för Värmlandstrafik ser på situationen har vi gjort intervjuer men även studerat litteratur för att få en teoretisk förankring. Studien visar att företrädarna inom Värmlandstrafik har insett vikten av att vårda sitt varumärke men vi hävdar dock att Värmlandstrafiks varumärkesarbete hämmas i och med att varumärket som de formar, kommuniceras till kunden via entreprenörens personal. Studien har även visat att Värmlandstrafik har svårigheter med att genomsyra verksamheten eftersom entreprenören har ett annat syfte med den och inte arbetar för ett ökat resande. Att genomsyra verksamheten är ett långsiktigt arbete som företrädarna för Värmlandstrafik bör arbete med.

Bakgrund: I denna uppsats presenteras läsaren till Stockholm Visitors Board varumärke som under några år använts och marknadsförts internationellt för att locka företag, besökare och investerare till Stockholms stad. Författarna har undersökt varumärket ”Stockholm - The Capital of Scandinavia” för att ta reda på vad de danska och norska turistorganisationerna anser om detta. De utländska organisationerna är VisitNorway, Wonderful Copenhagen och VisitDenmark. Samtidigt har en utredning pågått för att se om något motarbete gjorts från ovan nämnda organisationerna.Med facit i hand kan författarna konstatera att dessa organisationer är likasinnade i sitt sätt att arbeta. Samtliga organisationer försöker lyfta fram det unika för sin destination samt vad den anses vara bra på. Försök att motarbeta påstås inte förekomma mot SVB, men i slutändan så påträffas ”The Capital Of…” i olika marknadsföringssammanhang hos de utländska organisationerna.

Det finns många olika metoder att tillämpa vid varumärkesvärderingarvilket lett till att värderingarna har varit av skiftande kvalitet och utformning. Detta harbidragit tillbland annat införandet avISO 10668:2010Brand valuation - Requirements for monetary brand valuation. Syfte: Vårt syfte med studien är att beskriva hur varumärkesspecialister tillämpar varumärkesvärdering i praktiken och vilka skillnader det är i och med införandet av ISO 10668:2010. Vidare vill vi analysera om ISO 10668:2010 har bidragit till högre upplevd tillförlighet och bättre vägledning vid varumärkesvärderingar. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med abduktiv ansats där intervjuer med varumärkesspecialisterhar genomförts. Akademisk litteratur, elektroniska källor samt vetenskapliga artiklar har varit grundläggande för studiens genomförande. Analys och slutsats: Varumärkesspecialisterna är eniga om att tillämpning av varumärkesvärderinghar ändrats viss grad i positiv riktning sedan införandet av ISO 10668:2010. Om standarden följs bidrar den till en mer tillförlitlig värdering eftersom den beaktar aspekter som bidrar till en mer rättvis bild av varumärket. Dock medför standarden vissa svårigheter med att tillämpa den i praktiken och möjlighet till förbättring finns. Till vidare forskning: Det vore intressant med fortsatta studier omhuruvida ISO 10668:2010kan utvecklas i framtiden och i så fall hur denna förbättring kommer se ut.

No description available.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse av varumärkesuppbyggande av varumärket Kalmarflyg samt lyfta fram kundernas syn på Kalmarflyg. Våra frågeställningar är: -          Vilken identitet har Kalmarflyg? -          Vilka egenskaper kan vi identifiera i varumärket Kalmarflyg med hjälp av Kapferers tre varumärkesuppbyggande modeller? -          Hur ser kunderna på varumärket Kalmarflyg? Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och kontrasterat denna med en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av två intervjuer medan i den kvantitativa metoden återfinns kundernas röster i from av statistisk säkerställd data från Svenskt Kvalitetsindex (SKI): ”Rapport Sverigeflyg 2009 Privatpersoner”. Från SKI-rapporten har vi använt värdefull data och sammanställt dem i diagram för att belysa kundernas åsikter i olika områden kring varumärket Kalmarflyg. Frågeställningarna för empiriinsamlandet har en grund i teorin samtidigt som vi ville skapa oss en förståelse samt vara pålästa kring vårt valda ämnesområde. Av denna anledning valde vi en deduktiv ansats i uppsatsen.  Teori: Teorikapitel är uppdelat utifrån huvudrubriken Varumärkesuppbyggande där vi presenterar och analyserar Kapferers tre varumärkesuppbyggande modeller. Empiri och teoretisk analys: Detta kapitel är strukturerat utifrån tre huvudrubriker nämligen Brand kernel, Brand style samt Brand themes, acts and product. Kapitlet basera sig på Kapferers modell ”Identity and Pyramid Models”. Vi har applicerat vår empiri med en teoretisk analys samt egna tolkningar. Vi redovisar våra två intervjuer kvalitativt medan kundernas röster redovisas kvantitativt i from av diagram. Slutsatser: Kalmarflyg är ett lokalt flygbolag som vill värna om sina kunder och detta uppskattas av kunderna. Kalmarflygs kunder har överlag en överrensstämmande bild av Kalmarflygs identitet. Personalen är en viktig del i varumärket Kalmarflyg eftersom de ser till att varumärket fortlöper. Relationen till kunderna är essentiell för Kalmarflyg då de agerar på en begränsad marknad. Den bristande faktorn i varumärket som vi har upptäckt är att de bör synliggöra sin miljösatsning ännu mer eftersom kunderna inte har fått någon nämnvärd uppfattning om detta.

Abstract Interest in the subject appeared from real events. We seemed to discern a trend in society. We have noted that the amount of social enterprises to a greater extent is formed in Sweden. Companies like GodEl, Postkodslotteriet and DEM Collective are typical illustrations of companies included in the category of social enterprise. It seemed as socially profiled companies is the new generation companies. The purpose of this essay is to make an inventory of possible competitive advantages that arise from social branding. As a result of our study the approach is inductive. We drew attention to a phenomenon that we observed in reality. We have conducted a qualitative study consisting of three focus groups and three interviews. We compiled empirical material and connected it to the appropriate theories. Respondent’s perception of traditional funds for charity and the desire for smarter solutions indicates that there is a new trend in society, a trend that is humanitarian, attractive, and here to stay. We believe that consumers are more aware of their consumption choices. We want to maintain that this awareness is not based in rational consumer choices, but more ethically conscious consumer choices, which fosters social branding. The timeliness of the social branding creates a competitive advantage. By profiling the brand of social entrepreneurship, create competitive advantage by providing an image that we think consumers want. It is an image based on contemporary values that attract today's and tomorrow's consumers.

No description available.

Uppsatsen syfte är att analysera och tydliggöra sponsringens karaktär samt hur sponsring kan stärka och utveckla ett varumärke. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen eftersom vi ansåg att denna metod lämpade sig bäst för vår studie. Primärdatan är baserad på åtta intervjuer, där samtliga intervjupersoner arbetar aktivt med sponsring. Uppsatsen har generellt en abduktiv ansats. Under vårt arbete med uppsatsen har vi förstått att det är tre viktiga karaktärsdrag som ligger i grund för att sponsring skall kunna stärka ett varumärke. Dessa är association, exponering och relationer. För att sponsring ska fungera som marknadsföringsmetod måste dessa tre integrera och stötta varandra menar vi på. Vi uppfattar att associationen inte fungerar utan en exponering och ingen av dessa fungerar utan en god relation i botten, antingen extern eller internt i organisationen. Vi upplever att sponsring får en allt viktigare roll i företagens marknadsföring. Sponsringens potential att bryta mediebruset gör att det blir en effektiv marknadskommunikations metod för företag att använda, då den har en dold avsikt att övertala. Det unika med sponsring är dess förmåga att stärka ett varumärke genom exponering och relationer som skapar en positiv association i kundernas medvetande.

Sammanfattning Titel: Sol, surf och spa – en studie om destinationsmarknadsföring med Varberg som fall Författare:      Sofia Johansson och Selma Mehmedovic År: HT-2011 Handledare: Hans Wessblad Kurs: Turismvetenskap III, 15 hp, Linnéuniversitetet Kalmar Syfte: Syftet med vår uppsats är att pröva vad marknadsföring innebär för en destination och hur en destination genom marknadsföring blir attraktiv.  För att kunna besvara syftet på bästa sätt kommer vi att välja ut ett antal teoretiska begrepp inom destinationsmarknadsföring. Våra valda teorier kommer ligga till grund för denna uppsats och sedan prövas på Varberg.   Metod: Vi valde i denna studie att utgå utifrån en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsmetod. Då vårt syfte var att ta reda på hur en destination marknadsförs och sedan pröva våra teorier på Varberg, kändes en deduktiv ansats mest relevant. Den deduktiva ansatsen har varit genomgående i uppsatsen och under insamlingen av vårt empiriska material utgick vi från vår teoretiska referensram.   Slutsatser: I vår studie valde vi fem teoretiska kategorier som vi har utgått från. Våra slutsatser grundar sig i de kategorierna och hur väl de stämde överens med vårt fall Varberg. Vidare har vi dragit egna slutsatser och reflekterat kring Varbergs marknadsföring och vad som skulle kunna utvecklas.

Konsumenter vill gärna tro att de fattar rationella beslut utifrån en produkts faktiska egenskaper. Det har däremot visat sig att konsumenter inte alltid är helt rationella utan ofta influeras av en produkts yttre stimuli, som exempelvis pris och varumärke. Vetskapen om hur yttre stimuli faktiskt påverkar konsumenters upplevda kvalitet beroende på produkt är ytterst vital och kan bistå marknadsförare med värdefull information i sitt dagliga arbete. Syftet med uppsatsen att undersöka till vilken grad yttre stimuli i form av pris, varumärke och tidigare konsumenters produktbetyg påverkar konsumentens upplevda kvalitet för en dagligvara respektive en sällanköpsvara. För att besvara syftet har fem hypoteser sammanställts utifrån vald teori. För att undersöka detta har en experimentell undersökning genomförts där respondenterna fick bedöma kvaliteten på två produkter med olika yttre stimuli närvarande. Produkterna var en dagligvara respektive en sällanköpsvara. Yttre stimuli utgjordes av olika experimentvariabler inom kategorierna pris, varumärke och tidigare konsumenters produktbetyg för att undersöka hur konsumenter upplever testprodukternas kvalitet baserat på dessa. Undersökningen indikerar att konsumenter beaktar yttre stimuli när de bedömer kvaliteten på en produkt både för undersökningens dagligvara som sällanköpsvara. Det visade sig även att olika stimuli gav olika stor effekt för hur kvaliteten upplevdes. Det yttre stimuli som visade på störst påverkan för upplevd kvalitet var produktbetyg.