Syfte:Studien undersöker hur ideella organisationer upplever att de möter ett förändrat medielandskap samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier de använder för att nå̊ externa intressenter. Studi- ens empiri tar sin utgångspunkt i organisationen Rotary med syfte att undersöka hur nyckelpersoner inom organisationen upplever att de möter de förändrade medievillkoren. Vidare undersöker studi- en även i vilken utsträckning dessa uppfattningar överensstämmer med Rotarys strategiska policy- dokument. 
 Metod och material:Den primära metod som tillämpats är kvalitativa individuella intervjuer och har kompletterats med en textanalys av Rotarys strategiska policydokument. Huvudresultat:Studien fann att samtliga intervjupersoner uttrycker att Rotary har svårigheter att såväl möta det nya medielandskapet som att få kontakt med- och gensvar från allmänheten. Vidare visar jäm- förelsen mellan de strategiska policydokument och intervjupersonernas svar på ett svagt samband mellan hur de strategiska riktlinjerna verkställs i organisationen.

<p>Dagligen kommer vi i kontakt med olika varumärken som alla har olika betydelse och med en uppgift att fylla. Avsikten med ett varumärke för en organisation är att ladda det med en egenskap som skapar ett värde för kunden och en kvalitet som får kunden att återkomma till just det varumärket gång på gång.</p><p>Istället för att använda varumärket som endast en del av marknadsföringsprocessen har det av många organisationer börjat användas mer och mer som en strategisk resurs för hela organisationen att på ett bättre sätt stärka sin konkurrenskraft och stärka skapa en stabil framtid.</p><p>På uppdrag av Handelskammaren Värmland var syftet att ta reda på, via en kvantitativ studie, vad Handelskammaren Värmlands medlemmar, icke-medlemmar och Värmlands politiker anser om organisationens varumärke och organisation. Studien genomfördes via en enkätundersökning i alla urvalsgrupper.</p><p>Resultatet av enkätundersökningen visar att det finns ett förtroende för Handelskammaren Värmland som näringslivsorganisation hos dess medlemsföretag och politikerna i Värmland. Undersökningen visar även att de företag som ses som potentiella medlemmar, icke-medlemmarna, har i dagsläget inte så stor erfarenhet eller kunskap om Handelskammaren Värmland.</p><p>Resultatet av undersökningen är ett hjälpmedel för Handelskammaren Värmland att få en uppfattning om hur omvärlden har för intryck av organisationen för att kunna utveckla ett framtida arbete mot dessa urvalsgrupper.</p>

<p>Ett företagsekonomiskt begrepp som har växt fram under de senaste åren är franchising, inom franchising finns två parter franchisegivare och franchisegivare. Franchisekonceptet innebär att flera företag bedriver verksamhet under samma varumärke. De finns ett ömsesidigt beroende mellan dessa parter, franchisegivare är beroende av franchisetagares framgång för att själv bli framgångsrik, och franchisetagare är beroende av franchisegivare kunskap och vägledning i hur konceptet bäst ska drivas. I fallet franchising är därför varumärkesuppfattningen mellan de olika parterna en avgörande del för att skapa och förmedla en enhetlig bild av varumärket. Om en franchisegivare genom marknadsföring förmedlar en bild av varumärket medan franchisegivaren i sin verksamhet en annan bild kan varumärket försvagas och förlora sin trovärdighet. Tidigare studier inom området har främst fokuserat på kommunikation mellan franchisegivare och franchisetagare och hur denna har styrts. Vi önskar därför med denna studie studera förhållandet franchisetagare och franchisegivare utifrån de oreglerade faktorer som ligger till grund för varumärkesuppfattningen dem emellan. För att studera detta har vi valt att använda oss av en fallstudie på Burger King. Melins modell, den strategiska varumärkesplattformen, utgör den teoretiska grundstommen i vår uppsats och utifrån den har vi utformat en specifik arbetsmodell. Vår arbetsmodell är uppbyggd kring elementen <em>produktattribut,<em> märkesidentitet, kärnvärde, positionering och marknadskommunikation. </em></em>Utifrån dessa element har vi studerat och försökt identifiera huruvida det finns en enhetlig varumärkesuppfattning hos franchisegivaren, den strategiska delen av varumärket, och franchisetagaren, den operativa delen av varumärket.</p><p>Den övergripande målsättningen för Burger King Corporation är att deras franchisetagares uppfattningar om varumärket Burger King i så hög utsträckning som möjligt ska överensstämma med hur Burger King Corporation själva uppfattar sitt varumärke och vad de vill att det ska stå för. Vi har genom vår studie funnit att det till stor del råder enighet mellan franchisetagarna och franchisegivarna och där Burger King huvudsakligen har lyckats förmedla den önskade bilden av varumärket.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl IKEA Uppsalas identitet stämmer överens med företagets image i tre led:</p><p>Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledningen och</p><p>anställda</p><p>Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan anställda och</p><p>kunder</p><p>Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledning och kunder</p><p>Ett varumärke skapas genom interaktionen mellan dessa tre grupper. Hur starkt varumärke företaget lyckas skapa beror på om grupperna har samma uppfattning av varumärket och hur väl relationerna mellan dem fungerar.</p><p>För att uppfylla syftet har dels en intervju genomförts för att ta reda på ledningens uppfattning av varumärket och dels två enkätundersökningar, för att ta reda på kunders respektive de anställdas uppfattning av varumärket. Resultatet av den empiriska undersökningen visade att alla tre grupperna har en liknande uppfattning om vad varumärket IKEA står för, vilket tyder på att IKEA har ett starkt varumärke. Förbättringar kan dock göras i varumärkeskommunikationen för att öka medvetenheten av varumärkets värderingar och förbättra relationerna mellan de tre grupperna.</p>

No description available.

Sammanfattning Miljö och hållbarhetstänk har fått en allt mer central position i vårt samhälle. Detta har gjort att allt fler fastighetsbolag väljer att miljöcertifiera sina byggnader, dels vid nyproduktion men även i samband med större renoveringar av befintliga byggnader.  Därför är syftet med den här uppsatsen att ”beskriva de attityder som finns bland lokalhyresgäster gentemot ”gröna byggnader”, samt att beskriva hur dessa attityder påverkar deras val av lokaler”. I teorikapitlet beskrivs grundläggande teorier för ”gröna” byggnader samt deras för och nackdelar, varumärkesperspektiv, varumärkespositionering och brand equity. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ metod. Vi använde oss av ett taktiskt urval där vi intervjuade 5 lokalhyresgäster och 3 fastighetsbolag med hjälp av semistrukturerade intervjuguider. Materialet bearbetades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Dessutom beskriver vi hur vi har arbetat med etiska överväganden och termer i form av validitet och reliabilitet diskuteras för att bedöma arbetets tillförlitlighet och trovärdighet. Resultatet visar dels på hyresgästernas relevans, kunskap, värderingar och faktiskt agerande rörande miljö och hållbarhet kopplat till de lokaler de hyr samt hur fastighetsbolagen tänker kring miljö och hållbarhet kopplat till företags varumärke, varumärkespositionering och differentiering. I analysdelen jämför vi teori kring varumärkesperspektiv, varumärkespositionering och brand equtiy med vårt resultat för att utreda orsakssamband till de två kategorier av hyresgäster vi kunde urskilja från resultatet. För att svara på detta diskuterar vi kring de fyra faktorer som sägs styra ett varumärkes brand equity, nämligen differentiering, relevans, kunskap och värderingar samt fastighetsbolagens sätt att positionera sig på. I slutsatsen visar uppsatsen på att det framförallt är positioneringsstrategier och brand equity faktorerna för kunskap och differentiering som påverkar ifall hyresgäster är villiga till att betala mer för “gröna” lokaler eller inte. / Abstract The environment and sustainability have become an increasingly central position in our society. Due to this more and more real estate companies have chosen to certifie there buildings, both when constructing new buildings but also in conjunction with major renovations of existing buildings. Since environmental responsibility are valued higher in today's society than it has been historically. Therefore, the purpose of this report is to describe the attitudes among tenants of premises, towards “green buildings”, and also to describe how these attitudes affect their choice of premises. The report is made from a brand positioning and brand equity perspective. In the theoretical framework, we present research of the advantages and disadvantages of "green" buildings. We also present the basic theories on brand perspective, brand positioning, and brand equity. To answer our purpose we chose a qualitative method. We used a tactical choice when we determined our respondent groups. We interviewed five tenants and three property companies using semi-structured interview guides. The material was then processed using a qualitative content analysis. In addition, we describe how we have worked with ethical considerations and the validity and reliability of this paper. The results showed both the tenants relevans, knowledge and values of the environment and sustainability linked to the premises they rent and also what property companies think about brand positioning and tenants knowledge. In the discussion section, we compare our theoretical framework to our results to investigate the difference between the two types of tenantgroups that we discovered from the results. To relate this too our purpose we discuss the four elements which are said to measure brand equity, namely differentiation, relevance, knowledge and values. We also discusses how the property organisations are positioning there brands. In the conclusion, the research shows that it’s mainly the positioning strategy and the knowledge and differencing factor of brand equity that affect if tenants are willing to pay more for “green” premises or not.

Allt fler personer väljer idag att studera vidare på universitet vilket har lett till att utbildningsnivån internationellt sett är högre än någonsin. Den globala konkurrensen som framkommit mellan universiteten har gjort det viktigt att marknadsföra sig för att konkurrera om studenter på rekryteringsmarknaden. Med hjälp av teorier inom kommunikation, PR och varumärke har kvalitativa intervjuer med personer som var och en arbetar med internationell studentrekrytering på svenska universitet genomförts. Syftet med studien är att få en tydligare bild av hur svenska universitet arbetar med att attrahera avgiftsskyldiga studenter till sina lärosäten. Undersökningen visar på att svenska universitet använder sig av liknande kommunikationsinsatser för att attrahera avgiftsskyldiga studenter. Studiens resultat tyder på att det i slutändan handlar om hur de svenska universiteten bygger upp sitt varumärke genom olika konstant pågående insatser för att differentiera sig i förhållande till sina konkurrenter vilket bidrar till universitetens attraktionskraft hos presumtiva studenter.

Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån såldes det 2011 strax över 92 000 bostadsrättersamt 50 000 småhus och äganderätter i Sverige. Lokalt i Borås förmedlades 248 bostäderunder perioden november 2012 till januari 2013. Siffrorna tyder på att bostadsmarknaden ärattraktiv och i Borås agerar flera olika fastighetsmäklarbyråer. Konkurrensen medför attkunderna kan ha svårt att särskilja de olika fastighetsmäklarbyråerna åt. Med anledning avdetta valde vi att undersöka hur fastighetsmäklarbyråerna i Borås arbetar med att driva ochdifferentiera sitt varumärke.Melins doktorsavhandling gällande varumärkesuppbyggnadsprocessen beskrivs i sex olikasteg; produktattribut, märkesidentitet, kärnvärde, positionering, marknadskommunikation ochintern märkeslojalitet, vilken har legat till grund för hur undersökningen utformats.Kvalitativa intervjuer utfördes med fyra fastighetsmäklare på deras respektivefastighetsmäklarbyrå i Borås. De frågor som ställdes behandlade varumärket och arbetet kringdetta. Observationer av hur varumärket exponerades i och omkring fastighetsmäklarkontorensamt utformningen av logotypen har utförts som ett komplement till intervjuerna.De tjänster fastighetsmäklarbyråerna kan erbjuda kunden är likartade vilket leder till att debehöver använda andra attribut för att särskilja sig från konkurrenterna. Märkesidentiteten iform av bland annat varumärke och logotyp är fastighetsmäklarbyråernas bästa möjlighet attpåkalla kundens uppmärksamhet. Ett företags kärnvärden skall vara svåra att förkonkurrenterna att imitera. Dock visar resultatet att flera av de undersökta företagen delarkärnvärden såsom trygghet och engagemang, vilket är ett tydligt tecken på att det inombranschen är svårt att differentiera sig med hjälp utav kärnvärdena. De intervjuadefastighetsmäklarbyråerna var överens om att varumärket är av största vikt när kunden är ivalet om vilken fastighetsmäklarbyrå de skall anlita. Det slutgiltiga valet görs dock först efteratt kunden fått träffa den fastighetsmäklare som skall förmedla deras bostad, då relationen deemellan är avgörande.Fastighetsmäklarbyråerna bör se över hur väl fastighetsmäklarna exponerar företagetsvarumärke vid kundbesök, detta för att kunna särskilja sig gentemot konkurrenterna samtskapa en tydligare positionering på marknaden. Utifrån detta bör interna utbildningarutformas så att alla medarbetare hjälper till att stärka det interna varumärket.

Svenskorna är kända världen över för att vara både modemedvetna och trendkänsliga. Vi läser trendtidningar, modebloggar, och älskar att shoppa. Åren efter gymnasiet kanske vi läser vidare eller skaffar oss ett jobb utan kvalifikationskrav. Detta gör att vi föredrar att handla våra modeplagg så billigt som möjligt. Såkallat ”fast fashion”, plagg med hög trendfaktor som bara används en säsong, är det som säljer allra bäst just nu. I den 5 majs upplaga av tidningen Metro fann vi en liten anekdot som visar statistik från Academic Work på vad studenters pengar går till efter mat. Killar spenderar 13 % av sitt studiebidrag på krogbesök, och tjejer spenderar 21 % på klädinköp. Detta visar att unga kvinnor faktiskt lägger så mycket pengar de kan undvara på just kläder. Idag är det de stora klädkedjorna som H&amp;M, Gina Tricot och Zara som personer i vår ålder helst handlar hos. De plagg som är lite mer vågade och annorlunda, är de som tar slut först. Ifall man inte besöker dessa butiker regelbundet, kommer man sannolikt aldrig få chansen att köpa dessa plagg. Om det är ett annorlunda plagg man är ute efter, det kan handla om en ovanlig färg eller en speciell design, stiger oftast priserna drastiskt.Samtidigt som trenden visar på ökade inköp av trendplagg, upplever vi också att det blir allt vanligare att rensa garderoben och göra sig av med gamla, ”tråkiga” plagg man har tröttnat på. Trots att ett plagg fortfarande är i gott skick och av bra kvalité, är det ändå ingen garanti för att det sparas.Vi började med att utgå från ett behov på klädmarknaden i Göteborg idag, nämligen att med små medel kunna uppdatera sin garderob och sina basplagg. För att ta reda på hur stort behovet faktiskt är, gjorde vi en marknadsundersökning. Utanför lärarhögskolan Pedagogen samt Universitetsbiblioteket fick vi tag på 45 personer som ville vara med i vår marknadsundersökning. Efter att ha analyserat och sammanställt svaren kom vi fram till att behovet på marknaden för en rolig butik med fokus på accentprodukter existerar. Detta har vi valt att skriva om.Förutom marknadsundersökningen innehåller rapporten också ett teoriavsnitt där vi går igenom hur man går tillväga för att starta ett eget företag. Resultatet av vår rapport redovisas i ett avsnitt där vi beskriver vårt koncept.Butiken har vi valt att döpa till ”The Black Dahlia”. Dahlian är en blomma som finns i alla visuellt synliga färger och så även i svart. Genom valet av företagsnamn samt symbol kommunicerar vi en tydlig identitet till kunden. Denne kan komma hit som en svart Dahlia med ett basplagg och lämna butiken med alla tänkbara kulörer man kan finna Dahlian i. Den här historien vill vi berätta för våra kunder och låta dem inspireras och motiveras av den. På det här sättet präntar vi in vårt varumärke i kundernas medvetande och får en självklar plats på shoppingrundan. / Program: Butikschefsutbildningen

Bakgrund: Väveribranschen i Sverige minskade avsevärt efter 1970-talet och idag finns endastett fåtal väverier kvar, majoriteten av dem har valt att lägga sin produktion utomlands.Bogesunds Väveri AB och Väveriet Uddebo AB är två av dem som fortfarande har kvar allsin produktion i Sverige. Väverierna är snarlika och blir därför tvungna att konkurrera medandra utmärkande egenskaper. Ett företags varumärke är en värdefull tillgång och har engrundläggande betydelse för individualiseringen av verksamhetens produkt och marknadsföring.Syfte: Syftet med rapporten är att ur ett varumärkesperspektiv förklara, om och varför BogesundsVäveri AB visar sämre ekonomiskt resultat än konkurrenten Väveriet Uddebo AB.Frågeställning: Hur arbetar Bogesunds Väveri AB med sitt varumärke i jämförelse med VäverietUddebo AB?Avgränsningar: Rapporten är skriven utifrån märkesinnehavarens perspektiv där en jämförelsemed Bogesunds konkurrent Väveriet kommer att genomföras.Teori: Vald teori behandlar forskningsinriktningen strategic brand management, karakteristisktför inriktningen är hur ett företags varumärke kan bidra till långsiktig konkurrenskraft,lönsamhet och tillväxtförmåga.Empiri: Beskriver hur väverierna i dagsläget arbetar med sina respektive varumärken. Denempiriska undersökningen är insamlad genom intervjuer av Bogesunds och Väveriet.Slutsats: Frågeställning och syfte besvaras genom att likheter och skillnader i företagensvarumärkesarbete redogörs. Paralleller dras mellan varumärket Bogesunds och deras ekonomiskasituation. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning