No description available.

Författarna har uppmärksammat en starkt uppåtgående trend inom onlineauktioner sett till omsättning och antal aktörer. Med utgångspunkt i denna utveckling har författarna undersökt hur svenska auktionsverk bygger förtroende gentemot kunder som handlar på onlineauktioner. Uppsatsen ämnar besvara hur företag inom denna bransch idag jobbar för att bygga förtroende gentemot sina kunder. Det teoretiska ramverket baseras på begreppet Förtroende. Vidare har författarna valt att plocka ut ett antal begrepp som sägs påverka graden av förtroende: Kompetens, Välvilja, Integritet och Varumärke vilket ligger till grund för analysen i arbetet. Den empiriska studien är kvalitativ och utgörs av fyra intervjuer från större auktionsverk och en onlinebaserad auktionsförmedlare. Utöver dessa frågesamtal har ett begränsat antal intervjuer gjorts med kunder som har erfarenhet från onlineauktioner. Analysen konstaterar att auktionshusen jobbar med förtroende utifrån de begrepp som teorin framlägger. Slutsatsen slår fast att utifrån de variabler som presenteras jobbar företagen främst med varumärket för att bygga förtroende.

Sammanfattning Examensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar, C-nivå 15 hp 2FE55E VT- 2012 Titel: Sponsring inom elitidrotten – en kvalitativ studie om sponsringens effekter ur ett företagsperspektiv Författare: Niklas Fellesson, Victor Loebbert och Igor Milovanovic Handledare: Leif Rytting Bakgrund: Sponsringen har utvecklats från att vara ren donation till ett tillvägagångssätt för marknadsföring där motprestationer från motparten står i fokus. Sponsringen omsätter idag miljardbelopp och är Sveriges tredje största medium. Det är också ett relativt billigt marknadsföringsalternativ med högt uppmärksamhetsvärde samt att det är ett sätt att bygga nya relationer till andra företag. Syfte och forskningsfråga: Syftet med studien är att undersöka och analysera vad fotbollssponsring på elitnivå har för fördelar respektive nackdelar för ett företag, externt och internt. Parallellt med syftet har vi formulerat följande forskningsfråga; Vilka effekter kan uppstå för ett företag via sponsring av elitidrott? Metod: Vi har valt att arbeta efter en kvalitativ forskningsmetod. Vår primärdata består av sju intervjuer från utvalda personer som har bred kunskap inom det aktuella ämnet. Den teoretiska referensramen är baserad på sekundärdata från etablerade teori och artiklar. Slutsats: Att sponsring inom elitidrott uppfattas som "goodwill" av allmänheten är inte ovanligt. Dock kan det vara missvisande då företag idag kräver motprestation. Vanliga motprestationer är tillgång till nätverk och varumärkesexponering. För företagen kan det även skapa interna effekter som berör anställda och andra parter. Nyckelord: Sponsorskap, idrott, motprestationer, varumärke, nätverk

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv. FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter? METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder. HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.

Denna studie ämnade undersöka och således ta sin utgångspunkt hos Låssmeden i Umeå. Det har kommit till Låssmedens kännedom att somliga kunder anlitat företagets konkurrenter för installation av system de inte är medvetna om att även Låssmeden tillhandahåller. Kunderna anses på grund av varumärket förknippa Låssmeden endast med låssystem och har därmed inte kännedom om företagets övriga produkt- och tjänsteutbud. Vår studie tog med hänsyn till Låssmedens förutsättningar och uppmärksammade problem sin utgångspunkt internt i företaget. Genom en kvantitativ studie ämnade vi undersöka både den interna uppfattningen av varumärkesidentiteten genom de anställda och den externa uppfattningen av varumärkesidentiteten genom kunderna. Med hänsyn till Låssmedens förutsättningar menar vi att detta möjliggjorde för oss att få en komplett bild av varumärkesidentiteten då någon uttalad identitet inte fanns att tillgå. Vidare ansåg vi att även kundernas uppfattning av varumärkesidentiteten bidrog till en ökad förståelse för varumärkesidentiteten som helhet. Studiens problemformulering lyder: ”Hur skiljer sig business-to-business kundernas uppfattning om Låssmedens varumärkesidentitet åt gentemot Låssmedens faktiska varumärkesidentitet?”. Syftet med studien var således att jämföra business-to-business (B2B) kundernas uppfattning av Låssmedens varumärkesidentitet med deras faktiska varumärkesidentitet som definieras utifrån de anställda. Vidare var syftet att ge rekommendationer vid ett eventuellt gap mellan dessa för att således möjliggöra uppbyggandet av en enhetlig varumärkesidentitet. För att genomföra denna jämförelse gick enkäten ut till både företagets anställda samt B2B kunder. Totalt besvarades enkäten av 16 anställda och 55 kunder. Baserat på problemformuleringen och syftet har studien genomförts genom en positivistisk kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt. Studien tillämpade teorier kring varumärkesidentitet för att undersöka anställdas bild av varumärkesidentiteten samt för att undersöka kundernas uppfattning av densamma. Detta gav således både en intern och extern bild av uppfattningen av Låssmedens varumärkesidentitet. Utifrån Låssmedens förutsättningar kompletteras studien av de uppsatta kriterierna B2B samt små och medelstora företag (SMF). Studiens teoretiska referensram har utifrån teorier gällande varumärkesidentitet resulterat i de fem faktorerna produkt- och tjänsterelaterade associationer, varumärkespersonlighet, organisationskultur, relation samt visuell bild. Dessa fem faktorer i kombination med studiens kriterier B2B samt SMF resulterade i studiens teoretiska modell. Dessa faktorer har således legat till grund för uppbyggnad av enkäten. Utifrån vår analys av datainsamlingen kunde vi dra slutsatsen att Låssmeden har en varumärkesidentitet, detta baserat på de anställdas relativt jämlika svar, om än den inte är uttalad. Baserat på de skillnader vi kunde urskilja mellan kunderna och anställda, samt spridningen gällande framförallt kundernas svar, finns ett behov för Låssmeden att se över och förtydliga samtliga delar av varumärkesidentiteten för att skapa en enhetlig identitet som avspeglar företaget och vad de står för. Genom att använda vår studies resultat som utgångspunkt anser vi att Låssmeden som ett första steg har goda förutsättningar för att utarbeta en tydlig varumärkesidentitet. Genom att göra detta tror vi även att den spridning vi kan urskilja gällande kundernas svar samt det uppmärksammade problemet Låssmeden uppfattat kan minimeras. En förutsättning för detta är att Låssmeden involverar de anställda i arbetet då en viktig faktor är att identiteten skapas internt och således genomsyrar verksamheten. Vidare är detta av vikt då de anställdas beteende och all den interaktion kunderna har med företaget påverkar deras uppfattning. Om de anställda har en tydlig uppfattning av varumärkesidentiteten och agerar konsekvent utifrån det tror vi även att kundernas uppfattning av varumärkesidentiteten blir mer enad.

Syftet med studien är att studera det sociala mediet Instagram och hur Instagram utgör ett identitetsskapande verktyg för självrepresentation hos studenter från medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet (MKV) samt statsvetenskapliga programmet (SVEP) på Högskolan i Halmstad.

No description available.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hurdan textgenre en hemsida är, vilken funktion hemsidor har vid konstruktionen av ett personligt varumärke och hur idrottare brandar sig själva på sina hemsidor. I uppsatsen studeras två elitidrottare, Teemu Selänne och Tero Pitkämäki, samt deras hemsidor. I studien används en textanalytisk metod.   Resultaten visar att deras hemsidor skiljer sig från andra hemsidor genom att de består av många olika texttyper och är mer visuella. Vidare kunde man observera att hemsidorna är relevanta för idrottarens varumärke. Hemsidorna ger en positiv bild av idrottaren, till fördel för denne. Samarbete mellan sponsorer och idrottaren syns och blir en del av idrottarens varumärke. I Selännes fall kan man säga att han återbrandar sig efter sin elitidrottarkarriär. En återkommande symbol är ’8’. Det framgår också att Selänne både är en beundrad person och en vanlig människa, vilket tillsammans med hans positiva personlighet blir hans varumärke. Varumärket för Pitkämäki som idrottare består av den österbottniska bakgrunden, ett långvarigt och stabilt sponsorsamarbete samt personligheten, som är anspråkslös men hårt arbetande. / The purpose of the study was to establish what kind of text genre a home page is, which functions home pages have as constructors of personal brands, and how athletes brand themselves on their home pages. In the essay two elite athletes, Teemu Selänne and Tero Pitkämäki and their home pages, were studied. A text analysis method was used in the study. The results showed that homepage as a genre seems to differ from other text genres since it consists of many different text types parts and forms a varied visual entity. The homepages presented a significant relationship with the athletes’ brands. Homepages are thus for the benefit of the athlete. A collaboration between an athlete and a sponsor may offer much and it can become an integrated part of the athlete’s brand. In his homepages Selänne is re-branding himself, after he has finished his elite athlete career. The repetition of the number and symbol ‘8’, a combination of signs of admiration and the man on the street, as well Selänne’s positive personality together make up his athlete’s brand. Tero Pitkämäki’s brand consists of his Ostrobothnian background, a strong sponsor collaboration and a personality which is modest but hardworking.

Konsumenter utsätts dagligen omedvetet av reklam från varumärken via flera kanaler och idag krävs det något extra för att varumärket ska ge genomslag. Där kommer berättelsen, ett narrativ eller så kallad storytelling, in som ett mäktigt verktyg inom varumärkeskommunikation. En konsument identifierar sig lättare i en berättelse, det är därmed viktigt hur företaget porträtterar sig och bygger sitt budskap. För att lyckas med storytelling krävs det att man berättar rätt historia. Innehållet ska vara intressant, relevant och engagerande. Aktuella händelser i berättelser berör och engagerar då människan alltid fängslats av nyheter. Främjas aktualiteten i storytelling finns möjlighet till ökat engagemang från kunden. Vi har lyft fram kriterier för kommunikationskanaler och dragit slutsatser för hur modeföretag kan använda aktualitet inom storytelling för att främja konsumentengagemang. Studiens syfte var att undersöka hur storytelling används och om aktualiteten influerar storytellingens potential att skapa engagemang hos konsumenter i modebranschen. Vår studie grundas i en kvalitativ metod med en flerfallsdesign. Datainsamlingen har genomförts via semi-strukturerade intervjuer hos utvalda modeföretag och PR-byråer. Vi har valt dessa två företagstyper för att få fler vinklar i vårt företagsperspektiv. Analysen har gjorts utifrån vår teoretiska referensram i en tematisk indelning.

Syfte: Enligt litteraturen kommunicerar människor idag inte bara via nya kanaler utan även merEn bidragande faktor till detta är framfarten av sociala medier som skapar nya kommunikationsmöjligheter. Syftet med vår studie är att undersöka hur företag utifrån konsumenters motivationsfaktorer Jagfaktorn, Mottagarfaktorn, Budskapsfaktorn och Produktfaktorn arbetar för att stärka sitt varumärke genom eWOM.  Metod: För att samla in data till studien använde vi oss utav en kvalitativ metod och genomförde 10 stycken semi-strukturerade intervjuer. Vårt urval baserades på respondenter som arbetade med marknadsföring på respektive företag samt att företaget arbetade mot konsumenter, det vill säga Business to consumer (B2C). Vi sammanställde empirin i en tabell utefter de fyra motivationsfaktorerna för att lättare kunna göra en analys som slutligen mynnar ut i en slutsats.  Resultat & slutsats: En intressant upptäckt med vår studie är att företag istället för att ta hänsyn till konsumenters motivationsfaktorer utgår från vad de själva anser vara viktigt. Detta visas tydligast av företagens rankning av motivationsfaktorerna. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att genomföra denna studie ur konsumenters synvinkel för att sedan koppla samman de två resultaten. En annan intressant aspekt är att undersöka om det möjligtvis finns fler motivationsfaktorer för eWOM än Jagfaktorn, Mottagarfaktorn, Budskapsfaktorn och Produktfaktorn. Uppsatsens bidrag: Vår studie har bidragit till litteraturen genom att beskriva och skapa förståelse för, utifrån företags perspektiv, konsumenters motivationsfaktorer till eWOM. Även hur företag arbetar med att bjuda in konsumenter till eWOM.