To work actively on creating value for brands is not an easy task. There are so many brands out there today and major strategies are required to stand out among all of them. The purpose of this study is to see whether companies that usually help other companies to enhance the value of their brand, actively work to empower their own brand internally, within the company. Do they forget that they in fact have a brand of their own to focus on while constantly helping others? This study is focused on two media companies and the study is based on qualitative interviews with people on different positions within the companies, in order to get a fair view of this issue. My results of this study shows that these two companies does not work on enhancing their own brand internally but it also shows double standards, since both companies find it crucial to have a strong brand to reach out to people on the market.

No description available.

<p>Marknaden är i ständig utveckling och det uppstår mer och mer konkurrens, därför måste butiker skilja sig från andra butiker på marknaden. Detta kan de göra genom ett starkt varumärke som kunden föredrar framför andra. Det centrala i marknadskommunikationen är varumärket, detta skall kommuniceras på ett korrekt sätt till den definierade målgruppen för att det är dessa som reklamen riktas till.</p><p>Vi vill således med denna uppsats belysa marknadskommunikationens betydelse i arbetet med att skapa ett starkt och attraktivt varumärke. Detta för att visa vikten av en bra marknadskommunikation som kan visa sig vara deras främsta tillgång, för att skapa ett starkare band med den nuvarande och tänkbara kunden.</p><p>Den undersökning som vi har gjort byggdes på öppna individuella intervjuer med åtta butikschefer i fristående klädesbutiker. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur de olika butikerna arbetar med sin marknadskommunikation för att signalera sitt varumärke. Vi var intresserade av butikschefernas inställning till sitt varumärke och hur de skapar positiva associationer till butikens namn. Vi valde att undersöka fristående butiker då dessa kan vara mer kreativa i sin marknadskommunikation och inte har styrning på samma vis som de kedjeanslutna butikerna har. Dock har de fristående butikscheferna kanske inte samma ekonomiska möjligheter som de stora kedjorna.</p><p>Resultatet visar att det främsta en butik måste göra är att definiera en tydlig målgrupp som de skall rikta sin marknadskommunikation till. Är målgruppen alldeles för bred skapas inget fokus i reklamen och målgruppen känner inte igen sig i den. Att utnyttja rätt kommunikationskanaler som målgruppen använder sig av är väldigt viktigt. Utformning av marknadskommunikation är tidskrävande och kostnadskrävande, därför måste butikerna arbeta effektivt med utformningen av marknadskommunikationen så att det ger ett bra resultat.</p><p>En produkts livscykel är idag väldigt kort inom klädesbranschen och nya varor etableras ständigt, det är därför extra viktigt att skapa ett gott omdöme om sitt varumärke som målgruppen känner ett lojalt förhållande till. Att bygga ett starkt och attraktivt varumärke är en oavbruten process, att utveckla och uppgradera sig är en förutsättning för att få ett framgångsrikt varumärke.</p>

Syftet med denna rapport är att introducera läsaren till de olika ämnesområden mitt arbete omfattat, samt att försöka skapa en förståelse för arbetet och tankarna som ligger bakom. Från början handlade mitt kandidatarbete om att profilera mig och mitt nystartade företag, men det fick sedan en plötslig vändning. Istället kom det att handla om mina personliga motgångar – och hur dessa övervanns. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Diskussioner mellan fösta linjens chefer och anställda med kundkontakt har stor betydelse för att tolkningarna av de olika delarna i varumärkesidentiteten ska bli likartade inom företaget. Ur företagets perspektiv är detta viktigt eftersom lojalitet från kunderna, vilket i förlängningen ger ökad lönsamhet för företaget, endast kan uppkomma då kundens bild av varumärket, varumärkesimagen, stämmer överrens med företagets bild av varumärket, varumärkes-identiteten. Denna studie har en kvalitativ ansats med syftet att skapa förståelse kring vad som diskuteras mellan chefer och anställda gällande varumärkesidentitet inom företag i banksektorn. Studien bygger på Kapferers teori om varumärkesidentitet vilket för att få en bredare bild av fenomenet kompletterats med aktuell forskning inom ämnesområdet. De tre företag som studien bygger på är Swedbank, American Express och Handelsbanken och en avgränsning görs genom att endast studera chefernas perspektiv. Data, som samlas in genom intervjuer, analyseras sedan genom meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultatet visar att det främst är konkreta delar av varumärkesidentiteten och ämnen vilka tydligt inbegriper individer i företaget som diskuteras medan delar och ämnen som förutsätter att de diskuterande sätter sig in i kundens föreställningsvärld inte diskuteras. För att även dessa delar skall ges möjlighet till kongruenta tolkningar inom företaget krävs det att chefer lyfter upp dem till diskussion.

Syfte: Syftet är öka förståelse för hur kommuner har valt att arbeta med platsmarknadsföring för att attrahera tre målgrupper; invånare, näringsliv samt besökare. Vi kommer se till två medelstora kommuner inom Sverige för att kunna få ett tydligare fokus på regioner med liknande förutsättningar. I arbetet kommer vi även se till två aspekter av platsmarknadsföringslitteraturen: platsens varumärke och de tre olika målgrupperna, och undersöka vikten av dessa i arbetet med platsmarknadsföring.   Metod: Vi har valt att undersöka ämnet med en induktiv ansats genom kvalitativa intervjuer med sex olika intervjupersoner som arbetar med platsmarknadsföring. Målet är att ta reda på hur intervjupersonerna arbetar med ämnet för att sedan jämföra deras svar med teorierna för att finna de faktorer som är viktigast i arbetet med platsmarknadsföring.   Slutsats: Resultatet visar att platsmarknadsföring är en aktuell och viktig fråga att arbeta med. Det är av vikt att försöka förmedla ett starkt varumärke till alla målgrupper och att arbeta för att alla aktörer ska enas under samma varumärke. Vi fann att de tre olika målgrupperna hade en stark koppling till varandra och att det är viktigt för platsens utveckling.

Varumärken inom B2B börjar få allt större uppmärksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmärksammats att varumärken har betydelse inom B2B-kontexter. Varumärket är ett av få sätt att differentiera sig på konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nå nya marknader. Samtidigt är forskningen om hur företag inom B2B bygger varumärken begränsad. B2B-marknader kännetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande är vinstrivande företag utan även kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer. I följande studie studeras underleverantörer vilka kännetecknas av dess förmåga att producera varor och tjänster till förmån för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör är den grundläggande rollen att vara en värdeförmedlare som underlättar kundernas värdeskapande. Underleverantörer befinner sig således i en situation där varumärket byggs via projektunika och kundanpassade lösningar samt i mötet med kunder. Vår studie utförs på en underleverantör inom byggbranschen som erbjuder konsulttjänster. Byggbranschen vilken är en av de mest betydande sektorerna för världens länders BNP. Byggbranschen tillför dock inte bara positiva aspekter. Idag förknippas byggbranschen med en stagnerande utveckling och har länge kritiserats för sin låga hänsyn till miljön. Ett högt energiutnyttjande samt ineffektiva projekt inom branschen har bidragit till en ökad uppmärksamhet av hållbarhet. Fler och fler kunder börjar efterfråga mer hållbara byggprocesser av entreprenader och underleverantörer vilket innebär att det finns incitament att bygga ett varumärke som associeras med hållbarhet. Studiens syfte är genom att anlysera en underleverantörs arbetsprocess bidra till det teoretiska gap som forskare identifierat om hur företag inom B2B-marknader kan arbeta med att bygga varumärken. Mer specifikt för vår studie, ett varumärke som associeras med hållbarhet.  Våra observationer indikerar att en underleverantör inom byggbranschen har två möjligheter att bygga ett varumärke som associeras med hållbarhet. Via medarbetarna kan underleverantören övertyga beställare att välja hållbara alternativ. Vi fann även att underleverantörens externa marknadskommunikation är av betydelse. Våra iakttagelser indikerar att det som främst påverkade underleverantörens möjligheter var beställarens önskemål, kortsiktighet i beställarledet, lagen om offentlig upphandling, sen inkoppling samt korta tidsramar inom projekten. Resultaten indikerar att en väsentlig skillnad mellan privat och offentliga beställare råder, där offentliga beställare enligt lag måste följa lagen om offentlig upphandling. Studien bidrar med information om hur ett företag inom B2B bygger varumärken och vilken betydelse underleverantörens medarbetare har. Studien bidrar även med förståelse för underleverantörens omgivning påverkar och vilka strukturer en underleverantör inom byggbranschen måste förhålla sig till i samband med att bygga ett varumärke.

Resandet i Europa prognostiseras att öka med 2,3 procent varje år fram till år 2030. Den svenska turismnäringen tros ha stora möjligheter att ta del av ökningen. De norrbottniska lokaltidningarna har under det senaste året rapporterat om nyetableringar inom hotell- och restaurangbranschen. Eftersom både konkurrensen och gästnätterna ökar i Norrbotten ligger större vikt vid att erbjuda rätt koncept till rätt pris. Vi ser att starka ledare som Steve Jobs hos Apple och Dave Horton hos Hilton Hotels &amp; Resorts har visat på starkt engagemang, gediget arbete och målmedvetenhet. De har också vågat ta risker samtidigt som de varit lyhörda gentemot marknaden. Med anledning av ökad konkurrens och fler valmöjligheter blir det desto viktigare med starka varumärken. Utifrån denna bakgrund har vi utformat frågeställningen ”Hur förmedlas ett hotells varumärke till medarbetare samt hur arbetar hotellet med policys och riktlinjer för att stärka sitt varumärke?” med syftet att ta reda på vad som finns bakom företagens policys och implementeringen av dessa. Vi ville även se till medarbetarnas utbildning och vilka instruktioner de erhöll för att arbeta efter företagets värderingar och för varumärkets främjande. Vi hade även förhoppningar om att öka vår förståelse för uppbyggandet av varumärken inom hotellbranschen, samt att fördjupa våra kunskaper både teoretiskt och praktiskt. Vår teoretiska referensram skapades utifrån Aakers teori kring ett varumärkes beståndsdelar, Robles och Leyvas studie om kund- och varumärkeslojalitet i hotellbranschen, kommunikation av varumärket genom employer branding, McClellands motivationsteori samt Chen et als. studie om frontpersonals agerande på hotell. Utifrån teorierna har vi skapat ett intervjuunderlag med tre centrala teman; varumärke, kundsegment och kundlojalitet samt varumärket och medarbetarnas motivation. Vid intervjutillfället besökte vi tre hotell i Norrbotten där vi höll åtta personliga intervjuer med individer från olika befattningar. Detta resulterade i att vi kunde se både ledarens roll och varumärkesbyggandet från flera olika synvinklar. Det visade sig att varumärkesbyggandet hade mindre fokus än väntat och att hotellen indirekt arbetade med det genom frontpersonal och kvalitet samt att ett stort fokus ligger på personalen och deras bemötande mot gäst. Lojalitet visade sig vara av större vikt. Den visades både mot samhälle och gäst via kundservice genom tillgänglighet och lyhördhet för gästens behov. Alla hotellen innehar ett miljötänk, men det är inget som de marknadsför utåt. Det är på uppgång att marknadsföra sig som arbetsgivare via sociala medier. Arbetsgivarna lägger vikt på medarbetare med inre motivation och den övervägande motivatorn visade sig vara mötet med människor. Slutligen gav vi rekommendationer om en ökad miljömarknadsföring samt användandet av sociala medier. Vi ansåg också att ett mer utformat arbete kring lojalitetspolicys kan gynna organisationerna samt att det är viktigt att hålla liv i gemenskapen på arbetsplatsen.

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur ett företag kan arbeta med marknadsföringen av sitt varumärke på en internationell marknad för att framgångsrikt upprätthålla och förmedla dess kärnvärden.</p><p>I denna uppsats har vi valt att använda oss av en kvalitativ fallstudie för att ge läsaren en djupgående bild av företaget Kosta Boda och deras marknadsföring av varumärket på den internationella marknaden. Arbetet har präglats av en såväl deduktiv som induktiv ansats, en kombination av dessa kan även benämnas som ett abduktivt tillvägagångssätt. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre respondenter, precist utvalda utefter deras kompetens i vårt valda undersökningsområde.</p><p>Vår studie har visat att en bristfällig kontroll över varumärket komplicerar ett företags ambition att kommunicera varumärkets kärnvärden samt att detta kan leda till en förvrängning av dessa.  Vidare försvåras appliceringen av marknadsföringsmixen när denna hanteras av distributörer. I slutändan betyder kontroll kostnader vilket tvingar företag att välja mellan minskade kostnader alternativt ökad kontroll.</p>

Mönsterformgivare på den svenska marknaden verkar i en växande bransch som är svår att slå sig in och särskilja sig på. Många arbetar även som egenföretagare vilket innebär att individens personlighet till stor del påverkar hur varumärket uppfattas. En möjlighet att stärka eller marknadsföra sitt varumärke är genom storytelling, där sanna historier används för att spegla företagets kultur och värderingar, vilket kan bidra till en unik position på marknaden. Det finns sedan tidigare forskning som visar hur storytelling kan användas för att bygga ett varumärke och som marknadsföringsstrategi. Dock har inga studier inom storytelling som riktar sig mot egenföretagare, mönsterformgivare eller den svenska marknaden identifierats. Därför ämnar denna studie att undersöka hur egenföretagande mönsterformgivare på den svenska marknaden kan använda storytelling för att bygga sitt varumärke.  Studiens empiri redogör hur storytelling kan användas vid uppbyggnad av ett varumärke och berör teorier uppdelade i tre huvudområden där hitta historier handlar om varumärkets identitet, anpassa historier om positionering och varumärkets mening samt använd historier som tar upp teorier om marknadsföring och kommunikation. Utifrån dessa teorier och insamlad data med fallstudieansats, där tre framgångsrika och etablerade formgivare på den svenska marknaden intervjuats med fokus på uppbyggnaden av deras varumärken, analyserades materialet för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att egenföretagande mönsterformgivares personlighet, bakgrund och värderingar är de främsta delarna som utgör varumärkets identitet, eftersom en stor del av privatlivet sammanlänkas med varumärket. Det är även utifrån dessa delar historier kan hittas och användas genom storytelling. Historierna kommuniceras omedvetet genom mönsterformgivares stil, vilket även är den faktor som särskiljer dem från varandra om den uppfattas unik. Utifrån stilen borde därefter mönster skapas och genom dem kan storytelling sedan användas, både utifrån varumärkets identitet eller från intuition. Historierna kommuniceras därefter i marknadsföringen av varumärket för att nå kunderna eller genom att låta dem tala för sig själva genom mönstren. Kommunikationen i marknadsföringen sker främst genom ethos och pathos på Instagram, Facebook, hemsidan, PR eller andra medier och signalerar olika budskap utifrån varumärkets identitet beroende på vald medieplattform. / Pattern designers on the Swedish market operate in a growing industry that makes it difficult for them to succeed and distinguish themselves amongst others. A lot of them are self-employed, which means that the pattern designers personality have a large affect on how the brand is perceived. An opportunity to enhance or promote their brand is through storytelling, which through true stories that reflect the company's culture and values, can contribute to an unique position on the market. Research showing how storytelling can be used to build a brand or as a marketing strategy exist, although no studies have been found about storytelling on the Swedish market or with the target of self-employees or pattern designers. Therefore this study intends to examine how self-employment pattern designer on the Swedish market can use storytelling to build their brand.  In the case study data has been collected from interviews with three successful and established designers on the Swedish market with focus on how they build their brands. The study explains how storytelling can be used to build a brand and theories concerning three main areas: finding the stories (brand identity), adapting the stories (positioning and the brand meaning) and using the stories (marketing and communication). Based on these theories and the collected data the material was analysed in order to answer the study's purpose. The results show that self-employed pattern designer’s personality, background and values ​​are the main elements that define the brand identity, since a great deal of the pattern designer’s private life is linked with the brand. Stories can also be found in these parts and used as storytelling. The stories are unintended communicated through the pattern designer’s style. Their unique style is also what distinguishes them from others. Based on the style, patterns should be created and through them storytelling can be used, either from the brand’s identity or from intuition. The stories are communicated by marketing or through the patterns where the stories can speak for themselves. The marketing primarily communicates through ethos and pathos on Instagram, Facebook, websites and public relations and has different meaning based on the brand identity depending on the selected media platform.