This study examines students in Sweden between the ages of 20-30 and examines their purchasing behaviour regarding choice of laptops. This paper will study the effects of brand loyalty and reference group and how it affects the consumers choice of brand. This study uses a qualitative method to gather information. Nine interviews were conducted with various questions regarding brand loyalty and reference groups. This paper came to the conclusion that to some degree six people were brand loyal. Very few respondents acted in a brand loyal fashion when it came to word of mouth, where almost no consumer shared their positive experience with others despite the fact that they were happy with their purchases. Regarding the effect of reference groups on the respondents, the study found that family and friends had some influence on the consumer's choice of a brand of laptop as the respondents had the same brand as their family or friends but did not gain any information about the brands from their family or friends. Instead, it was found that the respondents turned to opinion leaders to gather information about potential laptop purchases where the consumers gained positive word of mouth which had an effect on the respondent. Negative word of mouth had an effect on consumers as they avoided certain brands because of it and was also slightly stronger than physical positive word of mouth. / Denna studie undersöker studenter i Sverige mellan 20–30 år och undersöker deras köpbeteende kring val av bärbara datorer. Denna artikel har studerat effekterna av varumärkeslojalitet och referensgruppen och hur det påverkar konsumenternas val av varumärke. Denna studie använder en kvalitativ metod för att samla in information. Nio intervjuer genomfördes med olika frågor om varumärkeslojalitet och referensgrupper. Denna artikel kommer till slutsatsen att till en viss grad var sex personer varumärkeslojala. Väldigt få respondenter agerade varumärkeslojalt, när det kommer till word of mouth, där nästan ingen respondent delade sin positiva upplevelse med andra trots att de var nöjda med sina köp. När det gäller effekten av referensgrupper på respondenterna fann studien att familj och vänner hade något inflytande på konsumentens val av laptopvarumärke då respondenterna hade samma varumärke som sina vänner eller familjer trots att de inte fick information om varumärket från sina vänner och familjer. Istället visade det sig att respondenterna vände sig till opinionsledare för att samla information om potentiella köp av bärbara datorer där konsumenterna fick positiv word of mouth vilket hade en påverkan hos respondenterna. Negativt word of mouth hade en effekt på konsumenterna eftersom de undvek vissa varumärken och var också någorlunda starkare än fysisk positiv word of mouth.

Purpose: The purpose of this study is to do a brand survey of Metro in Karlstad. The study will originate from the terms ”brand identity” and ”brand associations”, where the brand identity is the organization’s desired view of the brand, and the brand associations define the associations held by the consumers. Issues: What is Metro’s brand identity? What are the brand associsations of Metro in Karlstad? How well do the brand identity and the brand associations correspond? Theoretical framework: The study is done from the perspective of media and communication studies, where the theoretical terms are defined from literature regarding brands. Method: The study is carried out using a qualitative document analysis, interviews, and a quantitative survey. The document analysis was made on Metro’s own documents regarding values and target audience. The interviews were carried out with three interviewees from the organization of Metro. The survey was made as a group survey with 200 respondents where eight were removed as they did not qualify for the target audience. Results: The qualitative studies showed that the brand identity towards Metro’s readers is simple. Metro’s desire is that the the newspaper is seen as free, accessible, and that it summarizes the news. The survey showed that the readers of Metro in Karlstad choose Metro because it is free and accessible. They also gave Metro a good grade regarding summarizing of news. Conclusions: Metro keeps their brand identity towards readers simple, as the brand awareness is high and thereby don’t need a complex brand identity. The readers choose Metro because it’s free and accessible, and also think that Metro summarizes the news well. This is exactly what Metro wants to accomplish, and do so by keeping the brand identity simple. The correspondence between brand identity and brand associations is strong, and thereby contributes to a strong brand for Metro. Keywords: Metro, free newspaper, brand survey, brand identity, brand associations, brand, customer perceived value, brand positioning, brand equity, brand awareness. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en varumärkesundersökning på gratistidningen Metro i Karlstad. Undersökningen sker utifrån profil och image, där profilen är ledningens syn på hur varumärket ska se ut och imagen hur publiken uppfattar varumärket. Frågeställningar: Hur ser profilen ut för Metro? Hur ser imagen ut för Metro i Karlstad? Hur väl stämmer profil och image överens? Teoretiskt ramverk: Undersökningen genomförs ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv, där begreppen profil och image definieras utifrån litteratur om varumärken. Metod: Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ dokumentanalys, samtalsintervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning. Dokumentanalysen gjordes på Metros egna dokument rörande värderingar och målgrupp. Intervjuerna skedde med tre respondenter från Metros organisation. Enkätundersökningen genomfördes som en typ av gruppenkät med 200 respondenter där åtta plockades bort på grund av att de inte tillhörde målgruppen. Resultat: De kvalitativa undersökningarna visade att Metro har en enkel profil mot sina läsare. De vill att tidningen ska ses som gratis, lättillgänglig och nyhetssammanfattande. Enkätundersökningen visade att Metros läsare i Karlstad väljer tidningen för att den är gratis och lättillgänglig. Läsarna gav också ett bra betyg gällande nyhetssammanfattandet. Slutsatser: Metro håller profilen mot läsare enkel, då de har en hög varumärkeskännedom och inte behöver någon komplex profil. Läsarna väljer Metro för att den är just gratis och lättillgänglig och tycker även att tidningen sammanfattar nyheter bra. Detta är just det Metro vill åstadkomma och gör det genom att hålla profilen enkel. Överensstämmelsen mellan profil och image är därför stark och bidrar till ett starkt varumärke för Metro. Nyckelord: Metro, gratistidning, varumärkesundersökning, profil, image, varumärke, customer perceived value, positionering, brand equity, varumärkeskännedom.

Modeindustrin har historiskt sett låtit människor uttrycka sin kreativitet och personlighet genom kläder, men den har också bidragit till överkonsumtion och negativa miljö- och sociala konsekvenser. För att skapa en mer hållbar modeindustri har cirkulära affärsmodeller utvecklats, där återanvändning och återvinning av kläder spelar en viktig roll. Second hand-försäljning möjliggör att kläder får ett nytt liv och minskar efterfrågan på nya produkter. Idag finns olika alternativ för second hand-försäljning, inklusive traditionella välgörenhetsorganisationer, second hand-butiker och digitala peer-to-peer plattformar. Studiens syfte är att fylla en viktig kunskapslucka genom att undersöka vilken varumärkesbyggande potential det finns med second hand-försäljning av sitt eget varumärke. I studien har både Aakers och Kellers varumärkesmodeller använts som en guide för den analysmodell som legat till grund för analys av resultatet. En tematisk analys har utförts för att analysera transkriberingen av de semistrukturerade intervjuerna som genomförts med både konsumenter samt medelstora svenska modeföretag. Resultatet av denna studie visar på att det finns betydande varumärkesbyggande potential med second hand-försäljning hos svenska modeföretag. Genom att fokusera på hållbarhet, kvalitet och bekvämlighet kan företagen skapa positiva varumärkesassociationer och attrahera olika kundsegment. Genom att involvera kunderna i cirkulära affärsmodeller kan företagen bygga och upprätthålla varumärkeslojalitet och skapa en stark gemenskap med sina kunder. / The fashion industry has historically allowed people to express their creativity and personality through clothing, but it has also contributed to overconsumption and negative environmental and social consequences. To create a more sustainable fashion industry, circular business models have emerged, where clothing reuse and recycling play a crucial role. Second hand sales give clothes a new life and reduce the demand for new products. Today, there are various options for second hand sales, including traditional charities, thrift stores, and digital peer-to-peer platforms. The purpose of the study is to fill a significant knowledge gap by investigating the brand building potential that could be achieved through second hand sales. Both Aaker's and Keller's brand models have been used as a guide for the analysis framework based on the thematic analysis of semi-structured interviews conducted with both consumers and medium-sized Swedish fashion companies. The results of this study demonstrate significant brand-building potential through second hand sales for Swedish fashion companies. By focusing on sustainability, quality, and convenience, companies can create positive brand associations and attract different customer segments. By involving customers in circular business models, companies can build and maintain brand loyalty and create a strong community with their customers.