<p>This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ”The Prada phone by LG”. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company’s brand. The research questions are: “What effects can a Co-branding have on a company’s Brand Equity?” and “How can these effects be measured?”. The study has been made using questioners, which have been exposed in diagrams. The sampling frame used is the target group for “The Prada phone by LG”. We decided to construct the questioners by using the four parts of Aakers theory of how to measure Brand Equity. The parts that were relevant for the study were brand loyalty, brand knowledge, perceived quality and brand associations. Through this study we have developed a tool to measure Brand Equity and we have established a, for this study, relevant way to measure the effects of a Co-branding. The result of the study showed that the Co-branding ”The Prada phone by LG” has given positive effects on all four parts of Brand Equity on LG: s brand.</p> / <p>Denna uppsats är en fallstudie på Co-brandingen mellan Prada och LG, ”The Prada phone by LG”. Syftet med uppsatsen är att närma oss fenomenet Co-branding och de effekter ett sådant samarbete kan få på ett varumärke. Frågeställningarna är följande; ”Vilka effekter kan Co-branding ge på ett företags Brand Equity?” och ”Hur kan dessa effekter mätas?”. Data har insamlats via frågeformulär och redovisats i diagram. Urvalsramen är målgruppen för ”The Prada phone by LG”. Vid utformandet av frågeformulären har vi utgått ifrån Aakers teori om hur man mäter de fyra delarna av Brand Equity som är relevanta för studien, nämligen varumärkeslojalitet, varumärkeskännedom, kundupplevd kvalitet och varumärkesassociationer. Genom denna studie har vi utvecklat ett mätverktyg för att kunna mäta Brand Equity, dessutom har vi fastställt ett, för denna studie, relevant tillvägagångssätt att mäta effekterna av en Co-branding. Resultatet av undersökningen visar att Co-brandingen ”The Prada phone by LG” har gett positiva effekter på alla de fyra delarna av LGs Brand Equity.</p>

This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ”The Prada phone by LG”. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company’s brand. The research questions are: “What effects can a Co-branding have on a company’s Brand Equity?” and “How can these effects be measured?”. The study has been made using questioners, which have been exposed in diagrams. The sampling frame used is the target group for “The Prada phone by LG”. We decided to construct the questioners by using the four parts of Aakers theory of how to measure Brand Equity. The parts that were relevant for the study were brand loyalty, brand knowledge, perceived quality and brand associations. Through this study we have developed a tool to measure Brand Equity and we have established a, for this study, relevant way to measure the effects of a Co-branding. The result of the study showed that the Co-branding ”The Prada phone by LG” has given positive effects on all four parts of Brand Equity on LG: s brand. / Denna uppsats är en fallstudie på Co-brandingen mellan Prada och LG, ”The Prada phone by LG”. Syftet med uppsatsen är att närma oss fenomenet Co-branding och de effekter ett sådant samarbete kan få på ett varumärke. Frågeställningarna är följande; ”Vilka effekter kan Co-branding ge på ett företags Brand Equity?” och ”Hur kan dessa effekter mätas?”. Data har insamlats via frågeformulär och redovisats i diagram. Urvalsramen är målgruppen för ”The Prada phone by LG”. Vid utformandet av frågeformulären har vi utgått ifrån Aakers teori om hur man mäter de fyra delarna av Brand Equity som är relevanta för studien, nämligen varumärkeslojalitet, varumärkeskännedom, kundupplevd kvalitet och varumärkesassociationer. Genom denna studie har vi utvecklat ett mätverktyg för att kunna mäta Brand Equity, dessutom har vi fastställt ett, för denna studie, relevant tillvägagångssätt att mäta effekterna av en Co-branding. Resultatet av undersökningen visar att Co-brandingen ”The Prada phone by LG” har gett positiva effekter på alla de fyra delarna av LGs Brand Equity.

Titel: När mediabruset tar över- Hur en butik kan använda sig av gerillamarknadsföring Kurs: 2FE07E Examensarbete i företagsekonomi, Kandidatuppsats 15hp, VT2011 Författare: Rebecca Einarsson, Lejla Kurtovic och Izla Seffo Handledare: Martin Amsteus Examinator: Frederic Bill  Nyckelord: Gerillamarknadsföring, Generation Y, Målgruppsanalys, Attityder, Varumärke:företagsidentitet och företagsimage, Varumärkeskännedom. Syfte: Att skapa kunskap rörande hur en butik kan marknadsföra sig mot Generation Y med hjälp av gerillamarknadsföring.    Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med ett induktivt angreppssätt. Det är även en fallstudie och primärdata samlades först in genom en djupgående intervju med fallföretaget, därefter utfördes en målgruppsanalys genom en fokusgrupp samt enkät.                                                                                                   Empiri: Det empiriska kapitlet påbörjas med en presentation av Rut m.fl. som följs av en intervju där målgruppen definierades till Generation Y. Utefter intervjun utformades en målgrupssanalys genom en fokusgrupp och enkät. Teori: De teorier som presenteras har härletts av det empiriska materialet och är relevant för de ämnen som tagits upp. Kapitlet behandlar målgruppsanalys, Generation Y, Varumärke:företagsidentitet och företagsimage,varumärkeskännedom samt gerillamarknadsföring. Avslutning: Studiens slutsatser är att gerillamarknadsföring är användbar då den är kostnadseffektiv, tilltalar Generation Y, ökar varumärkeskännedom och igenkänningsfaktorn samt kan skapa Buzz vilket kan leda till Word-of-mouth.                  Vidare forskning: Förslag till vidare forskning skulle kunna vara att studera ämnet mer ingående och skapa vetenskapligt material då gerillamarknadsföring är ett relativt outforskat område. Det skulle även vara intressant att mäta responsen till gerillamarknadsföring, speciellt de förslag som resulterat från denna studie. / When the media noise is taking over – How a store can make use of Guerrilla marketing Authors: Rebecca Einarsson • Lejla Kurtovic • Izla Seffo Tutor: Martin Amsteus Examiner: Frederic Bill 2FE07E Bachelor thesis in Business administration • Marketing programme School of Business and Economics atLinneaus University in Växjö • Spring 2011 Keywords: Guerrilla marketing • Generation Y • Target audience analysis • Attitudes • Brand: corporate identity and corporate image • Brand recognition Traditional marketing has been caught in a vicious circle. People have limited attention and are also limited by money, which means that consumers cannot pay attention to all advertising or buy everything. As companies invest more money on advertising it results in even more messages for people to take in and then it may be difficult for the company to get through the "noise". The consumers also tend to build up defenses against these types of traditional messages and actively avoid it, which do not make it easier for today's marketers so therefore marketers must simply find new ways to catch their attention. The purpose of this thesis is to generate knowledge regarding how a store can advertise to Generation Y by means of Guerrilla marketing. The research undertakes a qualitative data collection. Primarily a case study was undertaken and primary data for the main study was collected through an in-depth interview with the case business, and thereafter through a focus group and a survey that were based on an target audience analysis in order to understand the target audience, which in this study is limited to Generation Y.  Secondary data was collected from academic literature, scientific articles, dissertations and webpages. The theories that are researched are derived from the topics that arose from the empirical data. The findings and conclusion of the study is that Guerrilla marketing is cost-efficient, more appealing to Generation Y, enables a dialogue with the customers, increases brand recognition and recognition factor in general, but mostly it can create Buzz which can turn into Word-of-mouth communication. Guerrilla marketing is a relatively unexplored field and suggestions for further research would be to study the subject more profoundly and to create more scientific material in general. It would also be of interest to measure the response to guerilla marketing and especially to test the Guerrilla marketing suggestions that have resulted from this study on Generation Y.

Varumärkeskapital är det mervärde som ett varumärke ger en produkt i förhållande till om varumärket inte funnits på produkten. Konsumentbaserat varumärkeskapital innebär vidare att det är i konsumentens medvetande som varumärkeskapitalet existerar. Snabbrörliga konsumentvaror kännetecknas av att de köps ofta och att deras kontakt med konsumenten är begränsad, vidare är de ofta lätta att byta ut. Den här studien undersöker genom kvalitativa intervjuer hur företag bygger varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Åtta varumärkesansvariga på företag verksamma inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror har intervjuats för att få reda på deras syn på byggande av varumärkeskapital inom nämnda kontexten. Hela studien utgår i grunden från fem dimensioner av varumärkeskapital nämligen varumärkesassociationer, varumärkeskännedom, varumärkeslojalitet, upplevt värde samt andra varumärkestillgångar. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån dessa dimensioner stött av andra relevanta teorier inom ämnet, analysen har också sin grund i det valda syftet. Resultaten av denna studie påvisar hur varumärkeskapital skapas för snabbrörliga konsumentvaror inom de fem dimensionerna av varumärkeskapital. Den bekräftar också att alla dimensioner är viktiga att jobba med för att bygga varumärkeskapital. Inom varumärkesassociationer så är trovärdighet och unicitet viktiga aspekter. Det är extra viktigt att jobba med varumärkeskännedom då konsumenter ofta spenderar kort tid då ett köpbeslut tas för snabbrörliga konsumentvaror. Att öka konsumenters involvering i varumärket är viktigt för att skapa varumärkeslojalitet. För upplevd kvalitet är det avgörande att arbeta med de sensoriska delarna då en produkt med dålig kvalitet inte blir långvarig, speciellt, inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Att ha fungerande distributionskanaler är viktigt för snabbrörliga konsumentvaror då dessa bidrar till exponering av varumärket. Studien visar att de fem använda dimensionerna är av högsta vikt för byggande av varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Vidare finner studien att en aspekt av andra varumärkestillgångar, nämligen distribution, istället kan tillhöra varumärkeskännedom i denna kontext. Studien visar också indikationer på att dimensionen upplevd kvalitet är den viktigaste för snabbrörliga konsumentvaror inom varumärkeskapital Dessa är tre viktiga teoretiska bidrag som studien gett. Vidare är studien av praktiskt värde då den ger rekommendationer hur företag inom denna kontext kan arbeta för att bygga varumärkeskapital utifrån de fem använda dimensionerna.

Syfte: Att få en inblick på konsumenters attityder till produktplacering och hur produktplacering influerar konsumenten utifrån två faktorer, varumärkeskännedom och exponering. Metod: Denna studie har genomförts genom en kvantitativ metod. En enkätundersökning har varit till stöd vid insamling av empiri där ett filmklipp har varit i fokus för enkäten. Slutsats: Slutsatsen med denna studie är att produktplacering uppfattas positivt och beroende på vilken exponeringsmetod eller tidigare varumärkeskännedom konsumenten har så kan det influera konsumenterna, vilket innebär att det antingen kan leda till ett köp eller inte beroende på vilken attityd konsumenten har. / Purpose: To get an insight into consumer attitudes toward product placement and how product placement influences the consumer based on two factors, brand awareness and exposure. Method: This study has been conducted through a quantitative method. A survey has been in support of the gathering of empire where a movie clip has been the focus of the survey. Conclusion: The conclusion of this study is that product placement is perceived positively and depending on the exposure method or previous brand awareness the consumer has, it may affect consumers, which means that it can either lead to a purchase or not depending on the attitude of the consumer.

Sammanfattning   Titel: Marknadsföringsaktiviteter på sociala medier – En undersökande studie om varumärkeskännedom bland konsumenter inom generation X   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) inom företagsekonomi   Författare: Caroline Pivré och Mimmi Roos   Handledare: Anna Ljung   Datum: 2021 - januari   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om marknadsföringsaktiviteter på sociala medier leder till ökad varumärkeskännedom bland konsumenter som tillhör generation X.    Metod: En kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpades. Populationen som studerades var konsumenter som tillhör generation X. Ett slumpmässigt urval användes. Data samlades in genom en enkät som delades ut på Facebook. Data analyserades i det statistiska programmet SPSS där faktoranalys, test av Cronbachs Alfa, korrelationsanalys och multipel regressionsanalys genomfördes. Data har redovisats i löpande text och i tabellform.    Resultat och slutsats: Resultatet visade att varumärkeskännedom ökar bland konsumenter inom generation X när marknadsföringsaktiviteter på sociala medier används, samt att anpassning av marknadsföring till generation X som ett segment inte har någon betydelse för ökad varumärkeskännedom. Studiens slutsats är att ett varumärkes sociala plattformar ska vara intressanta och underhållande för att varumärkeskännedomen ska öka samt att det finns begränsad kunskap om generation X som ett segment jämfört med generation Y.   Examensarbetets bidrag: Uppsatsen bidrar med kunskap om att marknadsföringsaktiviteter på sociala medier leder till ökad varumärkeskännedom för konsumenter inom generation X, samt att anpassning till generationen som ett segment inte har betydelse för ökad varumärkeskännedom. Studien bidrar med praktiska bidrag om betydelsen av att skapa intressanta och underhållande plattformar.    Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur personligheter, värderingar och kön påverkar upplevd varumärkeskännedom bland konsumenter inom generation X.    Nyckelord: Varumärkeskännedom, marknadsföringsaktiviteter på sociala medier, traditionella marknadsföringsaktiviteter och anpassning till ett segment. / Abstract   Title: Marketing activities on social media - A study that examines brand awareness among consumers within generation X   Level: Final assignment for bachelor’s degree in Business Administration   Author: Caroline Pivré and Mimmi Roos    Supervisor: Anna Ljung    Date: 2021 - January   Aim: The purpose of this study is to investigate if social media marketing activities lead to increased brand awareness among consumers within generation X.    Method: A quantitative method with a deductive approach was applied. The population studied was Generation X consumers. A random sample was used. Data was collected through a survey distributed on Facebook. Data was analysed in the statistical program SPSS where factor analysis, test of Cronbach's Alpha, correlation analysis and multiple regression analysis were performed. Data has been reported in linear form and in table form.   Result and Conclusions: The results showed that brand awareness increases among consumers within generation X when marketing activities on social media are used, and that marketing adaptation to generation X as a segment, has no significance for increased brand awareness. The study concludes that a brand's social platforms should be interesting and entertaining in order for brand awareness to increase, and that there is limited knowledge about generation X as a segment compared to generation Y.   Contribution of the thesis: The thesis contributes with knowledge that marketing activities on social media lead to increased brand awareness for consumers within generation X, and that adaptation to the generation as a segment has no significance for increased brand awareness. The study provides practical contributions on the importance of creating interesting and entertaining platforms.   Suggestions for future research: Suggestions for further research are to investigate how personalities, values and gender affect perceived brand awareness among consumers within generation X.   Key words: Brand awareness, marketing activities on social media, traditional marketing activities and adaptation to a segment.

Problembakgrund: Sportorganisationer, lag och atleter har allt mer börjat ses som varumärken. Precis som att ett varumärke anses vara den absolut mest värdefulla tillgången för ett företag, är det en minst lika värdefull tillgång för sportorganisationer. Dock verkar många sportorganisationer ändå underskatta styrkan i deras varumärke. Problematiken i den tidigare varumärkeslitteraturen är att det verkar finnas ett kunskaps gap i hur man stärker en hel sports varumärke.  Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera hur marknadskommunikationen idag ser ut hos en sportorganisation, där den huvudsakliga finansieringen kommer från spelmarknaden. Dessutom belysa vilka kommunikationsverktyg en sport effektivast kan använda i förhållande till resurser och maximal spridning. Slutligen beskriva hur en sportorganisation kan bygga upp ett starkare varumärke.  Metod: Studien är baserad på en fallstudie, där en kvalitativ metod valts och ett deduktivt angreppsätt. Undersökningens empiriska material utgörs av tre djupgående intervjuer med sportorganisationens marknadsavdelning och tre stycken fokusgrupper vilka representerades av hästspelare, sportspelare och neutrala individer, som utgör galoppsportens passiva målgrupp.  Slutsats: Studiens resultat visar att en sportorganisation kan stärka sitt varumärke genom att fokusera på den unika emotionella koppling som individer har till sporter, samt att strategiskt välja kommunikationskanaler som passar väl ihop med organisationens resurser och möjligheter. Slutligen måste en integrerad varumärkeskommunikationsplan integreras i alla sportens avdelningar, för att kunna koordinera budskap och kanaler på ett effektivt sätt. / Sport organizations, teams and athletes have increasingly begun to be seen as brands. Just like a brand is considered to be by far the most valuable asset for a company, it is just as valuable to sport organizations. However, many sport organizations still seem to underestimate the strength of their brands. The difficulties in the previous brand literature is that there seems to be a lack of knowledges about how to strenghten an entire sport.   The purpose of this study is to identify how the market communications today looks like for a sport organization, where the main funding comes from the gambling industry. Then identify which communication tools a sport can use moste effectively in relation to resources and maximum awareness. Finally, decribe how a sport organization can build a stronger brand.  The study is based on a case study, where a qualitative method is chosen, with a deductive approach. The empirical evidence of the survey consists of three interviews with the selected sport organization’s marketing departement and three focus groups which were represented by the horse racings passive taget group, which consist of horse gamblers, sport gamblers and neutral individuals.  The results of the study shows that a sport organization can strengthen it’s brand by focusing on the unique emotional connection that individuals have to sports, and to strategically choose communication channels that fit well with the organization’s resources and options. Finally, an integrated brand communication plan must be integrated throughout all the divisions within the sport, in order to coordinate messages and channels in the most effective way.

Titel: Influencer marketing på Instagram: Påverkan på konsumenters attityd och köpintention utifrån trovärdighetsfaktorer, opinionsledarskap, follower/followee-ratio och sympati Nivå: C-uppsats, examensarbete inom företagsekonomi Författare: Madeliene Hedin &amp; Selicia Strindlund Handledare: Jonas Kågström &amp; Martin Ahlenius Examinator: Lars-Johan Åge Datum: 2022 - Maj Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur influencers trovärdighet påverkar konsumenters köpintention. Mer specifikt undersöks huruvida konsumenters attityd mot influencers påverkas utifrån follower/followee ratio, trovärdighetsfaktorer (trovärdighet, expertis och attraktivitet), opinionsledarskap samt sympati. Metod: Studien är en replikering av tidigare forskning av De Veirman m. fl. (2017) och har sin utgångspunkt i en kvantitativ forskningsdesign med en deduktiv ansats. Data insamlades med hjälp av en webbaserad enkätundersökning som besvarades av 290 respondenter.  Resultat och slutsats: Resultatet av denna undersökning påvisade att ett högt följarantal inte nödvändigtvis har en positiv effekt på konsumentens köpintention. Det är dock av vikt att en influencers konto känns äkta genom att inte dölja följare/följer-antal, då denna information har en positiv påverkan på konsumenters attityd mot influencern. Resultatet visar därutöver att en microinfluencer har störst positiv påverkan på konsumentens köpbeteende. Studiens bidrag: Då denna studie konstaterar att microinfluencers har större inverkan på köpbeslut än macroinfluencers är det därav mer effektivt och lönsamt för företag att marknadsföra sig genom microinfluencers.  Förslag till vidare forskning: Då influencer marketing är ett fortsatt växande begrepp som tar allt större plats inom marknadsföring är det väsentligt att forskning inom området fortsätter bedrivas. Denna studie, som är baserad på en kvantitativ metod, besvarar om men inte varför statistiken ser ut som den gör. För att få en djupare förståelse för sambandet mellan den upplevda trovärdigheten och motivationen till köpbeslut hos respondenter är därmed en kvalitativ undersökning att rekommendera. / Title: Influencer Marketing on Instagram: Influence on consumers’ attitude and purchase intention based on credibility factors, opinion leadership, follower/followee-ratio and sympathy Level: Final assignment for bachelor’s degree in business administration Authors: Madeliene Hedin &amp; Selicia Strindlund Supervisors: Jonas Kågström &amp; Martin Ahlenius Examiner: Lars-Johan Åge Date: 2022 - May Aim: The purpose of this research is to contribute knowledge about influencers credibility affects consumers’ purchase intentions. More specificially examine wheter consumers' attitudes towards influencers are influenced on the basis of follower/followee-ratio, credibility factors (trustworthiness, expertise and attractiveness), opinion leadership and likeability.  Method: The study is a replication of previous research by De Veirman et al. (2017) and is based on a quantitative approach. Data were collected using a web-based survey answered by 290 respondents.  Result and conclusion: The results of this study showed that a high number of followers does not necessarily have a positive effect on the consumer's purchase intention. However, it is important that an influencer's account is genuine by not hiding information about followers / number of followers, as this information has a positive impact on consumers' attitudes towards the influencer. The results also show that a microinfluencer has the greatest positive impact on consumer buying behavior. Contribution: As this research finds that microinfluencers have a greater impact on consumers purchase intentions than an macroinfluencer, it is therefore also more effective and profitable for companies to market themselves through microinfluencers.  Suggestions for future research: As influencer marketing is a continuing growing concept that is taking up more and more space in marketing, it is essential that research in the area continues to be conducted. This study, which is based on a quantitative method, answers whether but not why the statistics look the way they do. In order to gain a deeper understanding of the connection between the perceived credibility and the motivation for purchasing decisions among respondents, a qualitative survey is therefore recommended.

Purpose: The aim of the study is to find out which factor of brand awareness, digital content marketing on social media and eWOM, has the greatest impact on a consumer's online purchase decision.  Methodology: A quantitative study that aims to create a basic understanding of which variable of brand awareness, social media content marketing and eWOM has the greatest impact on a consumer's purchase decision. Data was collected via online survey, with 319 responses, which are analyzed in order to draw a relevant conclusion.  Findings: Based on the collected survey data and previous studies, this study provides insights into the research question, “Which impacts consumers' online purchase decisions most: brand awareness, digital content marketing on social media, or eWOM?”. The findings suggest that brand awareness is perceived to have the most significant influence on respondents' online purchase decisions. However, it is important to note that further in-depth investigation is required to draw definitive conclusions and provide a comprehensive understanding of consumers' online purchase decisions. Therefore, the research question may remain partially unanswered, highlighting the need for future research in this area.  Research limitations: This study is geographically limited to consumers in Sweden and a survey is sent out to respondents of different ages via social media. / Syfte: Syftet med studien är att få svar på vilken variabel av varumärkeskännedom, digital innehållsmarknadsföring på sociala medier och eWOM som har störst påverkan på konsumentens köpbeslut online utifrån studiens insamlade data.  Metod: En kvantitativ studie som syftar till att skapa en grundläggande förståelse för vilken variabel av varumärkeskännedom, digital innehållsmarknadsföring på sociala medier och eWOM som har störst påverkan på en konsumentens köpbeslut. Data var insamlad via en online enkät, med 319 svar, som analyserades för att kunna dra en relevant slutsats.  Resultat: Baserat på den insamlade data från enkätundersökningen, samt tidigare teorier, ger denna studie en inblick i forskningsfrågan, “Vilket av varumärkeskännedom, digital innehållsmarknadsföring på sociala medier eller eWOM har störst påverkan på konsumenters köpbeslut online?”. Resultaten tyder på att varumärkeskännedom uppfattas ha störst inverkan på respondenternas köpbeslut online. Det är dock viktigt att notera att det krävs ytterligare djupgående undersökningar för att dra definitiva slutsatser och ge en omfattande förståelse för konsumenternas köpbeslut online. Därför kan forskningsfrågan förbli delvis obesvarad, vilket understryker behovet av framtida forskning inom detta område.  Avgränsningar: Denna studie är geografiskt avgränsad till konsumenter i Sverige och en enkät skickas ut till respondenter i olika åldrar via sociala medier.

Although a metric for marketing is of great importance to B2B SMEs, there is no clear metric to start from on LinkedIn. The purpose of this study is to investigate how brand awareness can be measured on the social media platform LinkedIn. The study was conducted in collaboration with the B2B company Croisette Real Estate Partner where the approach was to distribute a survey via the company's company page on LinkedIn, where the aim was to compare the degree to which a respondent could retell of two posts from Croisette's LinkedIn page and how they had interacted with the posts. Four qualitative interviews were also conducted where marketers in both the B2B and B2C sectors were asked how they measure brand awareness today. The study's findings regarding the survey concluded that most respondents were able to retell what the posts were about without having interacted with the posts. The interviews concluded that brand awareness is measured in different ways and mostly outside of social media platforms like LinkedIn. Conclusions drawn are that marketers should not limit themselves to only one metric, but that metrics such as likes, comments and shares are not the focus for measuring brand awareness effectively.