<p>The purpose of this study is to create an understanding for marketing directors’ view</p><p>about how event marketing effect the company’s brand equity in four separate</p><p>businesses. Our question formulation the study aims to answer is:</p><p>How does event marketing effect the brand equity in international companies?</p><p>We have chosen to perform a qualitative study with a semi structured research interview</p><p>to find out how event marketing as a marketing method, can be applied from the</p><p>perspective of a marketing director in relation to our theoretical reference frame.</p><p>To create structure and increase the understanding of our thesis, we will describe the</p><p>basics in brand and sponsorship theory, which will fall in to the marketing method of</p><p>event marketing. Further we will describe the brand equity model that we will later</p><p>modify for our purpose. In our modified model we will present the element that creates</p><p>the foundation to our analysis. The elements are: brand loyalty, brand awareness,</p><p>perceived quality and brand associations. In our analysis we will present the effects and</p><p>consequences of using event marketing as a marketing method.</p><p>Our empirical findings will be presented under the chapter of empiric. Where interviews</p><p>preformed with marketing directors or respondents with an equal position will be found.</p><p>We have preformed interviews with Samsung Electronics Nordic AB, Kalmar Industries,</p><p>Cerealia/Lantmännen/Axa and Skandinaviska Enskilda Banken AB.</p><p>Our conclusion is that event marketing is a well used marketing method where the</p><p>company strategically has analyzed their target market to aim their efforts at the right</p><p>consumers. The current recession has made the competition on the market keen. Because</p><p>of this it is more important now than ever for the companies to increase their brand</p><p>equity.</p><p>The companies in the different businesses is using event marketing with the main purpose</p><p>of strengthen their brand equity. The object that highlights event marketing the most is</p><p>how well all companies tries to associate their brand with the values attached to the</p><p>chosen event. Event marketing is used as a tool to get the customers to associate the</p><p>companies’ values with an event, but is also used to create associations between the event</p><p>and the brand. When using event marketing it is important to associate the brand with</p><p>quality. The answer to our question formulation is that the brand equity is positively</p><p>effected by event marketing. Brand association and perceived quality are together the</p><p>element that effects brand equity the most when using event marketing.</p>

The purpose of this study is to create an understanding for marketing directors’ view about how event marketing effect the company’s brand equity in four separate businesses. Our question formulation the study aims to answer is: How does event marketing effect the brand equity in international companies? We have chosen to perform a qualitative study with a semi structured research interview to find out how event marketing as a marketing method, can be applied from the perspective of a marketing director in relation to our theoretical reference frame. To create structure and increase the understanding of our thesis, we will describe the basics in brand and sponsorship theory, which will fall in to the marketing method of event marketing. Further we will describe the brand equity model that we will later modify for our purpose. In our modified model we will present the element that creates the foundation to our analysis. The elements are: brand loyalty, brand awareness, perceived quality and brand associations. In our analysis we will present the effects and consequences of using event marketing as a marketing method. Our empirical findings will be presented under the chapter of empiric. Where interviews preformed with marketing directors or respondents with an equal position will be found. We have preformed interviews with Samsung Electronics Nordic AB, Kalmar Industries, Cerealia/Lantmännen/Axa and Skandinaviska Enskilda Banken AB. Our conclusion is that event marketing is a well used marketing method where the company strategically has analyzed their target market to aim their efforts at the right consumers. The current recession has made the competition on the market keen. Because of this it is more important now than ever for the companies to increase their brand equity. The companies in the different businesses is using event marketing with the main purpose of strengthen their brand equity. The object that highlights event marketing the most is how well all companies tries to associate their brand with the values attached to the chosen event. Event marketing is used as a tool to get the customers to associate the companies’ values with an event, but is also used to create associations between the event and the brand. When using event marketing it is important to associate the brand with quality. The answer to our question formulation is that the brand equity is positively effected by event marketing. Brand association and perceived quality are together the element that effects brand equity the most when using event marketing.

Utvecklingen av internet och sociala medier har gjort att företag tvingas tänka nytt kring marknadsföring och varumärkesbyggande. Dagens konsumenter använder sig av flertalet mediala kanaler för att knyta an till varumärken, och allt fler företag väljer således att använda sig av sociala medier i marknadsföringssyfte, såsom Facebook och Instagram. Genom dessa forum skapas nya möjligheter för företag att bygga relationer till sina konsumenter samt att skapa en gemenskap kring varumärket. Social medier kännetecknas bland annat av sin förmåga att skapa interaktiv kommunikation. Att förstå och dra nytta av konsumenters interaktion på nätet anses för företag vara strategiskt viktigt. Denna uppsats behandlar den interaktion som sker mellan ett företag och konsument, och hur interaktionen eventuellt påverkar ett företags varumärkeskapital.

<p>Att varumärken utvidgar sig är inget nytt fenomen, däremot börjar det bli allt vanligare med varumärkesutvidgningar mot banktjänster. Varumärken som ICA, Skandia och IKEA har redan utvidgat sina varumärken till att även erbjuda banktjänster. Trots den omfattande</p><p>forskningen om varumärken och varumärkesutvidgningar mot nya varor och tjänster finns det knappt någon alls forskning om varumärkesutvidgningar mot just bankmarknaden. I detta arbete försöker författarna att förklara vad som påverkar utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell för vad som är viktigt i en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden. Detta genom att utgå från Aaker och Kellers modell från 1990 för sedan utveckla den med variablerna varumärkeskapital, varumärkesförtroende och uppfattad risk.</p><p>För att kunna se vilka komponenter som är viktiga vid en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot banktjänster, har författarna utefter vissa förbestämda kriterier valt tre varumärken. Dessa tre varumärken är Google, Apple och Coca-Cola. I undersökningen kommer dessa varumärken att fiktivt utvidga sina varumärken mot banktjänster. Ur detta uppstår de fiktiva varumärkena Google Bank, Apple Bank och Coca-Cola Bank.</p><p>Studien som genomförs i arbetet är en kvantitativ enkätundersökning, där respondenternas attityder mot de tre varumärkena och deras fiktiva utvidgningar mot banktjänster undersöks. Enkäten är baserad på och avser att mäta de fyra faktorerna i den utvecklade modellen.</p><p>Resultaten från undersökningen visar att endast faktorerna passning och uppfattad risk visar på ett statistiskt signifikant samband med utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot banktjänster. Från den utvecklade modellen som undersökning avsåg att mäta kan därför de</p><p>resterande faktorerna än passning och uppfattad risk tas bort. Det vill säga att varumärkeskapitalet, varumärkesförtroendet, uppfattad kvalitet och svårighet inte visar på något statistiskt samband med utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot banktjänster och därför inte kan vara med i den utvecklade modellen.</p>

Att varumärken utvidgar sig är inget nytt fenomen, däremot börjar det bli allt vanligare med varumärkesutvidgningar mot banktjänster. Varumärken som ICA, Skandia och IKEA har redan utvidgat sina varumärken till att även erbjuda banktjänster. Trots den omfattande forskningen om varumärken och varumärkesutvidgningar mot nya varor och tjänster finns det knappt någon alls forskning om varumärkesutvidgningar mot just bankmarknaden. I detta arbete försöker författarna att förklara vad som påverkar utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden. Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell för vad som är viktigt i en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden. Detta genom att utgå från Aaker och Kellers modell från 1990 för sedan utveckla den med variablerna varumärkeskapital, varumärkesförtroende och uppfattad risk. För att kunna se vilka komponenter som är viktiga vid en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot banktjänster, har författarna utefter vissa förbestämda kriterier valt tre varumärken. Dessa tre varumärken är Google, Apple och Coca-Cola. I undersökningen kommer dessa varumärken att fiktivt utvidga sina varumärken mot banktjänster. Ur detta uppstår de fiktiva varumärkena Google Bank, Apple Bank och Coca-Cola Bank. Studien som genomförs i arbetet är en kvantitativ enkätundersökning, där respondenternas attityder mot de tre varumärkena och deras fiktiva utvidgningar mot banktjänster undersöks. Enkäten är baserad på och avser att mäta de fyra faktorerna i den utvecklade modellen. Resultaten från undersökningen visar att endast faktorerna passning och uppfattad risk visar på ett statistiskt signifikant samband med utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot banktjänster. Från den utvecklade modellen som undersökning avsåg att mäta kan därför de resterande faktorerna än passning och uppfattad risk tas bort. Det vill säga att varumärkeskapitalet, varumärkesförtroendet, uppfattad kvalitet och svårighet inte visar på något statistiskt samband med utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot banktjänster och därför inte kan vara med i den utvecklade modellen.

No description available.

Många faktorer spelar in och påverkar köpbeslut som konsumenter gör i butik. Att sedan konkurrensen har ökat i dagligvaruhandeln har gjort att det finns ett bredare utbud och att varumärken på livsmedel spelar större och större roll. Varumärket Värmlandschark är ett relativt nytt varumärke som kommer att analyseras i denna uppsats. De två delfrågor som ligger till grund för analysen är; 1) Vilka dimensioner hos varumärket Värmlandschark påverkar konsumentens vilja att välja deras produkter framför en konkurrerande produkt?; 2) Hur fungerar Värmlandscharks produkter och marknadsföring som kommunikatörer av varumärket till konsumenten, d.v.s. företagets marknadskommunikation? Syftet är att skapa en bättre förståelse för de dimensioner som bidrar till Värmlandscharks varumärkesvärde, samt att försöka identifiera samband mellan de olika dimensionerna. I litteraturgenomgången beskrivs konsumentbaserat varumärkeskapital och de olika varumärkesdimensionerna; kännedom, uppfattad kvalitet, associationer, lojalitet och unikhet. Vid insamlandet av data så har tre fokusgrupper med sex deltagare i varje genomförts, där både kvantitativ och kvalitativ data har samlats in. Produkter och marknadsföring har använts för att ta del av konsumenters åsikter och attityder till dem. Slutsatser som dras är att kännedomen spelar stor roll för hur konsumenten uppfattar varumärket. En stark kännedom inger en trygghet som är viktig vid köp av livsmedelsprodukter. Dimensionen kan i sin tur stärka hur konsumenten uppfattar kvaliteten och vilka associationer som skapas till varumärket. Det finns förbättringsmöjligheter för hur Värmlandscharks produkter och marknadsföring kommunicerar och upplevs av konsumenten. Bl.a. så används förpackningen i stor utsträckning för att bedöma kvaliteten på produkten, här kan andra färger och mönster förhöja kundens uppfattade kvalitet. Vidare så beskrivs framtida studieområden såsom att undersöka varumärke-/prisbalansen för att identifiera en eventuell under- /överprissättning. / There are many things that effect the consumers’ buying decision in store. The competiveness in the retailer business has gone up, which have created a wider offering and brand on grocery products takes a bigger role. The brand Värmlandschark is a relative new brand and is the subject for the analysis. Two questions have been the starting-point for this thesis; 1) Which dimensions for the brand Värmlandschark makes the consumer to choose their products before the competitors?; 2) How does Värmlandchark’s products and marketing work as communicators of the brand, i.e. the company’s market communication. The goal is to create a better understanding for the dimensions that contributes to Värmlandschark’s brand value, and to identify the relationships between them. In the literature chapter, customer-based brand equity is described along with the brand dimensions; awareness, perceived quality, associations, loyalty and uniqueness. Three focus groups with six participants in each have been conducted and both quantitative and qualitative data has been collected. Products and marketing have been used to find out consumer opinion and attitude towards them. Conclusions are made and one is that awareness plays a big role in how consumers’ perceive the brand. A strong awareness creates a safety that is important when buying grocery products. Furthermore the dimension can make the perceived quality and associations to the brand even stronger. There are ways for Värmlandschark to improve how their products and marketing communicates and are being perceived by the consumer. The packaging is being used as an indicator of product quality, by using different colors and style the perceived quality can be improved. Future research areas are being proposed such as the brand-/price balance to identify a possible over-/under pricing.

Varumärken har traditionellt sett använts på konsumentmarknader för att uppnå en relation till konsumenterna och därmed skapa kundlojalitet. Varumärken har även blivit ett sätt att marknadsföra sig när kunderna är andra företag. Men konsument- och företag-till-företagsmarknader skiljer sig till viss del, vilket även påverkar varumärkesarbetet. Denna uppsats fokuserar på hur ISS Sweden arbetar med sitt varumärke och hur det arbetet uppfattas i relationen med Bonnier Tidsskrifter AB. För att undersöka detta närmare har intervjuer utförts med inblandade personer på de båda företagen. Resultatet av datainsamlingen har sedan analyserats med hjälp av Kuhn, Alpert och Popes (2008) modell för hur en relation uppstår med hjälp av ett starkt varumärke. Undersökningen visade att modellens delar var olika relevanta, men särskilt viktigt var säljkårsrelationen som är relationen mellan personalen på de båda företagen. Det stämmer också överens med ISS strategi om att de anställda ska fungera som ambassadörer. Slutsatsen är att varumärkesarbete kan ha en inverkan på relationen, men att det i det här fallet är svårt att se hur strategin överförs till praktik.

De klassiska konkurrensmedlen såsom pris eller produktattribut har förbytts till mer immateriella värden för kunden i beslutsprocessen kring ett köp och den klassiska positioneringstanken av ett varumärke har mjukats upp samt berikats med fler dimensioner än blott kategoriledarskap. Mycket tyder på att det är varumärkeskapitalet, med dess värdeskapande egenskaper för såväl konsument som märkesinnehavare, som bidrar med denna svårmätta men betydelsefulla komplettering till klassiska positionerings- och konkurrensstrategier. Enligt tradition bör ett företag ta en position och därefter hålla den, men trots denna tes sker det ständigt repositioneringar av starka varumärken till för märket helt nya produktpositioner. Denna uppsats har till syfte att beskriva hur ett varumärkes styrkor och kapital kan hållas intakta genom en repositionering. Teorin innefattar i huvudsak varumärkesteori, positionering och varumärkeskapital, och uppsatsen är gjord med en kvalitativ ansats där intervjuer gjorts med fem personer som var och en har ett eget perspektiv på varumärket Chevrolet och dess repositionering under 2005. Slutsatsen visar att den stora omställning i faktisk produkt och marknadssegment som skedde under detta år lämnade det värdefulla varumärkeskapitalet kvar i företaget som unik konkurrensfördel genom tre faktorer; kärnvärde, kundorientering och konsistens. Dessa tre faktorer är krav för att en repositionering, som i detta fall över segementgränserna, inte urholkar varumärkets värde för företaget. Kärnvärdet förser varumärket med ett existensberättigande och lägger grunden för positioneringen, kundorienteringen säkerställer att erbjudandet till konsumenten är attraktivt och relevant och konsistens innebär upprätthållandet av varumärkets kapital.

Bakgrund och problem: Franchise som företagsform växer sig allt större och varumärkeskonceptet blir allt viktigare för möjlighet till expansion. Individer som drömmer om att driva eget företag, men i trygghet under ett gemensamt varumärke, är potentiella franchisetagare. Vår undersökning behandlar vilka motiv som driver franchisetagare att ingå franchiseavtal och vi ställer oss frågan om varumärket påverkar valet. För att undersöka varumärkets värde för franchisetagare använts en modell för varumärkeskapital, som syftar på att mäta värdet av ett varumärke.Syfte: Uppsatsens syfte är att ge läsaren förståelse kring hur franchisetagare värderar varumärket vid valet att ingå franchiseavtal. Vidare ger studien en insikt i vilka motiv som ligger bakom valet av företag och om varumärket är en påverkande faktor.Metod: Uppsatsens ansats är kvalitativ och undersökningen har genomförts med hjälp av personliga djupintervjuer från franchisetagare. Synsättet är hermeneutiskt eftersom syftet är att söka förståelse för franchisetagarnas motiv att ingå franchiseavtal. Angreppssättet är av induktiv karaktär eftersom förståelsen för den sociala verkligheten är central.Empiri och Analys: Empirin presenterar de nio franchisetagare som deltagit i studien och en sammanställning av intervjuerna som sedan analyseras med kopplingar till teorin om varumärkeskapital. Ur resultatet framgår olika motiv till franchisetagandet, samt att vikten av varumärket är att företaget kan växa och generera flera kunder.Slutsats: Franchisetagaren har en uppfattning av att ett starkt varumärke kan generera i verksamhetsexpansion. Varumärkeskapitalet är inte en primär anledning att ingå franchise, då besluten ofta domineras av andra tillfälligheter.