Fotbollssupportrar återkommer till en klubbs matcher även om de senaste resultaten har varit dåliga. Referensgrupper har visat sig kunnat påverka supporterlojaliteten som vidare påverkar ett varumärkes supporterbaserade kapital. Tidigare studier har visat att stjärnspelare, arena, coach med mera påverkar en fotbollsklubbs varumärkskapital, detta i kontexten av proffsklubbar. Utifrån bristen av denna kunskap gällande mindre fotbollsklubbar i Sverige uppkom frågan hur varumärkeskapital byggs för dem. För landsbygdsklubbar blir denna varumärkesbyggande kunskap extra betydande med hänvisning till dess problematik med exempelvis knappa resurser. Studien syftar därmed till att undersöka vilka faktorer som spelar in i den supporterbaserade varumärkesvärderingen av mindre fotbollsklubbar. Detta i perspektivet av stads – och landsbygdsklubbar i de lägre divisionerna i den svenska fotbollen. Som teoretisk utgångspunkt användes Aakers ofta citerade modell om varumärkeskapital.  För att besvara detta syfte användes en kvantitativ metod där supportrar till tre klubbar svarade på en enkät. Datan möjliggjorde korrelationsanalyser mellan de teoretiskt identifierade faktorerna och supportrarnas direkta värdering, för att kunna analysera huruvida faktorn var betydande eller ej. Resultatet visar på att varumärkesassociationerna hade starkast samband med värderingen, både för stads – och landsbygdsklubb. Med kunskapen om att faktorerna påverkade varandra skapades modeller för respektive klubbgrupp för att urskilja vilka faktorer som hade störst förklaring av värderingen. Slutsatsen blev att för landsbygdsklubbar inkluderades det i fallande ordning varumärkesassociationer, första klubb, klubbhistoria och identitet. För stadsklubbsmodellen inkluderades det i fallande ordning varumärkesassociationer, identitet och bevittnad klubbhistoria. Sammanfattat betyder det att det skiljer sig något mellan vilka grunder supportern värderar klubben utifrån, beroende på om det är en stads – eller landsbygdsklubb. / Soccer supporters will continue to watch a club’s games even if they have lost their recently played matches. It has been stated that reference groups are able to affect the loyalty of supporters and thereby affect the supporter-based brand equity. Studies has shown that for example star players, the arena and the head coach affect the brand equity of professional soccer brands. There is a lack of equivalent knowledge in the context of smaller city and countryside clubs. For the countryside clubs this knowledge could be stated as more important since their problematics with example lacking resources. Thereby, this study aims to investigate which factors the supporter-based brand equity is based on, depending on if it is a city or countryside club. The perspective of this study constitute of clubs thar are active in the lower divisions in Sweden. As theoretical base, the often-used brand equity model by Aaker is used.  To fulfill the aim, a quantitative research was done where the supporters of three soccer clubs answered a survey. The data made it possible to carry out correlations analyses between the theoretically found factors and the supporters’ direct valuations. This enabled to state if the factors were of importance or not. The results indicates that brand associations are the most important factor for both club categories. The knowledge of correlations between the factors made it necessary to develop a model that explains which factor that affect the equity the most. The conclusion for countryside clubs is, in descending order, that brand associations, first club, club history and identity affect the supporter-based band equity. For city clubs the descending order of affecting factors is brand associations, identity and witnessed club history. By this, it could be concluded that there is a small difference in which factors affecting the supporter-based brand equity between the club categories.

Användningen av sociala medier för att framföra budskap i form av bilder, fortsätter att ökavarje år. Foton anses kunna förmedla ett kraftfullare meddelande och på en mindre yta,jämfört med text. Dock är det svårare att exakt kunna precisera hur bilder som publicerasuppfattas av mottagarna, då varje person gör sin egna fria tolkning. Enligt Aakers teorierpåverkar allt som sänds ut från ett företag dess varumärke, vilket gör det svårt att bestämmavilka bilder som egentligen bör användas. I ett försök att koppla ihop bild, sändare, mottagareoch varumärke har två restauranger samt tio deltagare intervjuats. Den empiriska data syftadetill att upptäcka hur restaurangerna använder sig av Instagram och vad tanken är bakom varjepublicerad bild. Detta jämfördes sedan med mottagarnas syn på bilderna och hur dettapåverkade restaurangens varumärkeskapital. Resultatet visade att en mängd olika orsakerpåverkar mottagarens perception av publicerade bilder. I många avseenden lyckasbildkommunikationen mellan sändare och mottagare, men specifika punkter gällande bildersutformning, motiv och känsla bör tas i åtanke. Den slutgiltiga analysen bidrar till en djupareförståelse för sambandet mellan bilder och hur det påverkar varumärket. / The use of social media to convey information in the form of images, continues to increaseevery year. Images are considered to deliver powerful messages, and on a smaller areacompared to text. However, it is difficult to precisely define how recipients perceivepublished images, as each person makes their own interpretation. According to the theories byAaker, everything that is broadcasted from a company affects its brand, making it difficult todetermine which images that should be used. In an attempt to connect the link between theimage, transmitters, receivers, and the brand, two restaurants and ten participants has beeninterviewed. The empirical data aimed to discover how restaurants use Instagram and the ideabehind each published image. This was then compared with the recipients' opinions regardingthe photos and how it affected the restaurant's brand equity. The result showed that a varietyof reasons affected the recipient's perception of published images. In many cases, the imagecommunication between the transmitter and the receiver works as intended, but specificreasons regarding the design, motives and feel of the images should be considered. The finalanalysis will contribute to a deeper understanding of the relationship between images and howit affects the brand.This thesis is written in Swedish.

Företags samhällsansvar (CSR) har utvecklats från ett fokus på etik till prestation och att således kunna fungera som ett strategiskt verktyg för differentiering och det är idag allmänt vedertaget för företag att använda sig av CSR med antagandet att detta genererar konkurrensfördelar. Samtidigt som CSR påvisats kunna skapa mervärde till ett företags varumärke ställs numera också krav från konsumenter att företag tar ett samhällsansvar. Det har däremot uppmärksammats att konsumenters medvetenhet om företags CSR-initiativ är låg, vilket kan anses problematiskt i och med de investeringar företag lägger på CSR och om detta således tas i beaktande vid konsumenters utvärdering av företag. Uppsatsens syfte är därmed att förklara om och hur CSR påverkar konsumenters attityd till ett företags varumärke samt ifall detta innebär ett mervärde och därmed varumärkesstärkande. För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning och enkäter skickades ut till studenter vid Högskolan Dalarna där totalt 682 respondenter slutförde enkäten. Resultaten visar en låg grad av medvetenhet, men att konsumenter med en högre grad av medvetenhet uppvisar mer fördelaktiga attityder till företag som tar ett samhällsansvar. Det framkommer också att dessa attityder genererar företag immateriella värden vilket senare teoretiskt förklaras innebära ett mervärde och därmed varumärkesstärkande. Studien landar i att CSR kan användas av företag för att stärka sitt varumärke, men finner dock en begränsning gällande konsumenters låga medvetenhet om företags CSR-initiativ. / Corporate Social Responsibility (CSR) have progressed from a focus on ethics to performance and thus working as a strategic tool for differentiation and it is today well recognized for companies to use CSR with the assumption that this will generate a competitive advantage. While CSR has been proved to create added value to the brand of a company there is also demands from consumers that companies should engage in Corporate Social Responsibility. However, the lack of awareness from consumers about companies CSR-initiatives have been observed, which can be considered as problematic due to companies’ investments in CSR and if these initiatives thus are taken into consideration while evaluating companies. The purpose of the study is to explain whether and how CSR influence consumers’ attitudes towards the brand of a company and if this implies added value. To achieve the purpose a quantitative method were used and surveys were sent to students of Dalarna University and 682 respondents fulfilled the survey. The findings demonstrate a low degree of awareness, but worth noticing is that consumers with a higher degree of awareness present more favorable attitudes towards the company. These attitudes proves to generate intangible values for companies engaging in CSR and which is theoretically explained to imply brand equity. In conclusion the study reveals that CSR can be used by companies in branding purposes, still consumers’ lack of awareness about companies’ CSR-initiatives is found as a limiting factor.

As there is still limited research on brand equity and brand impact in a high tech industry as the smartphone industry, this study focused on highlighting brand equity and brand relevance in the Swedish smartphone market. The aim was to increase knowledge about the discussion of brand equity from a consumer perspective on the smartphone market by finding out what significance the brand had for the consumers in the purchase of a smartphone and how strong brand equity the brands, Apple, Samsung, HTC, LG and Huawei had in the Swedish smartphone market. To address the research questions, a survey was done as data collection. Questionnaires were distributed to 120 respondents consisting of students in the Stockholm area, from the Royal Institute of Technology, Stockholm University and Södertörn University. The survey in question was formed almost entirely out of David A. Aaker's concept of brand equity, which consists of brand awareness, perceived quality, brand associations and brand loyalty. The study found two clusters of smartphone manufacturers with different brand strength based of brand equity. The first cluster consisted of the brands Apple and Samsung, both of which had higher brand equity in relation to the remaining brands. The remaining brands HTC, LG and Huawei formed the second cluster, in which Huawei deviated in a bit in strengthfrom the two aforementioned brands. The study also found that the brand was of high significance for consumers when buying a smartphone. / Då det fortfarande är begränsad forskning om varumärkeskapital och varumärkets betydelse i en högteknologisk bransch som smartphonebranschen har denna studie fokuserat på att belysa varumärkeskapitalet och varumärkets betydelse på den svenska smartphonemarknaden. Syftet var att utöka kunskapen kring diskussionen om varumärkeskapital från ett konsumentperspektiv på smartphonemarknaden genom att ta reda på vad varumärket hade för betydelse för studenter vid köp av en smartphone och hur starkt varumärkeskapital varumärkena Apple, Samsung, HTC, LG och Huawei hade på den svenska smartphonemarknaden. För att angripa forskningsfrågorna gjordes en enkätundersökning som empiriinsamling. Enkäter delades ut till 120 respondenter som bestod av studenter i Stockholmsområdet från Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms Universitet samt Södertörns högskola. Enkäten i fråga formades nästintill helt utifrån David A. Aakers koncept om varumärkeskapital, vilket utgörs av varumärkeskännedom, upplevd kvalité, varumärkesassociationer och varumärkeslojalitet. Studien kom fram till två kluster av smartphonetillverkare med olika varumärkesstyrkor baserat på varumärkeskapitalet. Det första klustret utgjordes av varumärkena Apple och Samsung som hade högre varumärkeskapital i relation till resterande varumärken. De resterande varumärkena HTC, LG och Huawei utgjorde det ena klustret där Huawei hade en något avvikande varumärkesstyrka från de två förstnämnda i klustret. I studien framkom det även att varumärket hade en stor betydelseför studenterna vid ett köp av en smartphone

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur sponsring påverkar konsumenters uppfattning av ett varumärke. Metod Genom ett deduktivt synsätt har litteratur och vetenskapliga artiklar analyserats för att skapa en översikt av tidigare forskning. Data har samlats in via en enkätundersökning där resultatet har analyserats med hjälp av deskriptiv statistik och faktoranalys. Vidare har en diskussion förts över studiens resultat som har lett fram till studiens slutsats. Slutsats Utifrån studien kan vi fastställa att sponsring har positiv inverkan på konsumenters varumärkesmedvetenhet och varumärkesimage. Publiken under ett sportevenemang har förmågan att igenkänna och skapar en minnesbild av ett varumärke som sedan leder till  en förbättrad varumärkesimage. Sponsringen bidrar till att skapa associationer som är betydande för hur konsumenten vidare värderar relationen till ett varumärke. Uppsatsens bidrag Vårt bidrag till ämnet företagsekonomi och marknadsföring är en ökad förståelse hur sponsring påverkar varumärkeskapital. Vi kan således påvisa att exponering av ett varumärke höjer konsumentens medvetenhet och skapar en positiv image. Vidare bidrag inom ämnet är en ökad insikt hur de olika beståndsdelarna i varumärkesmedvetenhet- och image påverkar varandra. / Aim The purpose of this study is to examine how sponsoring affect consumer’s perception of a brand. Method Through a deductive approach has literature and scientific articles been analyzed to get an overview of previous research. Data were collected through a survey where the results have been analyzed by using descriptive statistics and factor analysis. Furthermore, a discussion has been made overthe results of the study which leads to a conclusion of the study. Conclusions Based on the study, we can determine that the sponsorship has a positive impact on consumer brand awareness and brand image. The audience for a sporting event has the ability to recognize and recall a brand which leads to an improved brand image. The sponsorship will help to create associations that are significant for how the consumer further values the relationship with a brand.

Varumärket blir allt viktigare när företag ska överleva på en allt mer tjänsteorienterad marknad. Inom redovisningen ställs högre krav på särskiljning vid förvärv för att minska goodwillposten. Eftersom både marknadsförare och revisorer har ett ökat intresse av varumärkesvärdering är det intressant att se hur de två perspektiven skiljer sig åt men framför allt hur de olika perspektiven kan bidra till ökad gemensam förståelse kring värdering av varumärken och vilka faktorer som är av betydelse i sammanhanget. Genom att belysa de viktiga aspekterna vid värderingen inom respektive perspektiv kan det bidra till att utveckla värderingsmodeller och eventuellt leda till en mer relevant värdering.Huvudproblemet för undersökningen är att visa på vilka likheter och skillnader som finns mellan marknadsförings- respektive redovisningsperspektivet vid värdering av varumärken. För att nå fram till resultatet kommer vi även belysa vilka aspekter som kan vara betydelsefulla vid värdering av varumärken. Syftet är att se hur perspektiven eventuellt kan breddas och då bidra till en ökad förståelse för hur värderingen av varumärket kan förbättras.För att finna svar på problemformuleringen har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats som växlar mellan teori och empiri. Den data som har samlats in har utgjorts av både primär- och sekundärdata. Primärdata består av intervjuer och urvalet till intervjuerna har gjorts enligt ett bekvämlighetsurval där vi själva valt respondenterna.Undersökningen började med att grundligt ta reda på vad som fanns skrivet på området varumärkesvärdering. Både värderingsmodeller och definitioner skilde sig mycket åt mellan de två perspektiven där marknadsföringen försökte fånga många mjuka värden som inte alls fanns med i redovisningsteorier. Det som vi fann förenade de två perspektiven var dock en gemensam bild av att kassaflödet är mycket centralt.Vid jämförelse av teori och empiri har vi sett att synsätten i de olika perspektiven skiljer sig åt både vad gäller definitioner och värderingsmetoder. De båda perspektiven kan dock tillföra olika aspekter till synen på varumärkets värde och gemensamt skapa en intressant bild. Marknadsföringssynen bidrar framför allt med en syn på varumärket som en intern tillgång i förhållande till externa faktorer men redovisningen vänder på det hela och ser varumärket som en extern tillgång värderad internt i företaget. / Uppsatsnivå: C

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>För att ett företag ska överleva på marknaden är ett starkt varumärke ett måste.  Konkurrensen sätter press på varumärket och vikten av ett starkt varumärke har aldrig varit större. Det kan finnas alternativ som både kan var billigare och bättre men ett starkt varumärke kan övertyga kunden att välja företagets tjänster.  Kunden köper alltså ett varumärke och inte tjänsten i sig.</p><p>Ett företag som förstått vikten av ett starkt varumärke är vår uppdragsgivare- Övikshem, en hyresvärd i Örnsköldsvik.  Företaget har genomgått organisatoriska förändringar och vill nu ha hjälp att lyfta varumärket ytterligare. Vi har genom en omfattad enkätundersökning tagit reda på hur kunden uppfattar varumärket Övikshem. Tillsammans med information från företaget kan vi påvisa vilka skillnader som finns mellan kundens bild av varumärket och företagets visioner.</p><p>Vårt teoretiska arbete har resulterat i en unik modell som genom fem attribut visar på vad som påverkar företagets varumärkeskapital. Utifrån modellens olika attribut kan vi visa med vad och på vilket sätt företaget bör arbeta för att stärka sitt varumärke. Vårt resultat visade bland annat att företaget bör arbeta med att stärka sin identitet då de i dagsläget inte har några tydliga kärnvärden att stå på. Vi uppmärksammar även företagets brist på kunskap om marknadsföringens effekter och diskuterar påföljden av detta.</p><p>Slutligen visar vi på hur vår modell är applicerbar på andra företag inom tjänstesektorn.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att analysera varumärkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige. </p><p><strong>Metod:</strong> I denna uppsats har författarna använts sig av kvalitativa metoder samt utgått från en abduktiv ansats. De primära data är fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ändamål. Dessa intervjuer har valts utifrån ett bekvämlighetsurval.<strong> </strong></p><p><strong>Resultat och slutsatser: </strong>Av resultatet framgår det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumärke beroende på vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ändamål de arbetar för. Författarna av studien anser att varumärkeshantering inte är ett högt prioriterat område för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lägga sina resurser på rätt företeelse, vilket är deras ändamål. Om organisationerna skulle lägga mycket tid på varumärkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmänheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna använder pengarna på rätt sätt. Eftersom det saknas modeller för ideella organisationers varumärkeshantering har uppsatsförfattarna med hjälp av Melin och Aakers modeller, skapat en egen modell som är anpassad för ideella organisationer.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this thesis is to analyze brand management in the different non-profit organizations in Sweden. </p><p><strong>Method:</strong> In this thesis, the authors used qualitative methods and an abductive approach. The primary data consists of five interviews with five non-profit organizations in Sweden that work for different purposes. The choice of non-profit organizations is based on convenience sample. </p><p><strong>Results and conclusions:</strong> The results showed that the non-profit organizations are working on its brand depending on what resources they have, what size the organization is and what purposes they are working for. The authors of the study, think that brand management is not a high priority for all non-profit organizations because they need to put their resources in the right property, which is their purpose. If non-profit organizations would spend a lot of time on brand management and marketing, it would result in the public being skeptical and start wondering if the organizations use the money properly. Since there are no models for brand management in non-profit organizations, the authors of the study has created a model adjusted for non-profit organizations with the help of the models by Melin and Aaker.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varumärkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige.  Metod: I denna uppsats har författarna använts sig av kvalitativa metoder samt utgått från en abduktiv ansats. De primära data är fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ändamål. Dessa intervjuer har valts utifrån ett bekvämlighetsurval.  Resultat och slutsatser: Av resultatet framgår det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumärke beroende på vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ändamål de arbetar för. Författarna av studien anser att varumärkeshantering inte är ett högt prioriterat område för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lägga sina resurser på rätt företeelse, vilket är deras ändamål. Om organisationerna skulle lägga mycket tid på varumärkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmänheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna använder pengarna på rätt sätt. Eftersom det saknas modeller för ideella organisationers varumärkeshantering har uppsatsförfattarna med hjälp av Melin och Aakers modeller, skapat en egen modell som är anpassad för ideella organisationer. / Aim: The aim of this thesis is to analyze brand management in the different non-profit organizations in Sweden.  Method: In this thesis, the authors used qualitative methods and an abductive approach. The primary data consists of five interviews with five non-profit organizations in Sweden that work for different purposes. The choice of non-profit organizations is based on convenience sample.  Results and conclusions: The results showed that the non-profit organizations are working on its brand depending on what resources they have, what size the organization is and what purposes they are working for. The authors of the study, think that brand management is not a high priority for all non-profit organizations because they need to put their resources in the right property, which is their purpose. If non-profit organizations would spend a lot of time on brand management and marketing, it would result in the public being skeptical and start wondering if the organizations use the money properly. Since there are no models for brand management in non-profit organizations, the authors of the study has created a model adjusted for non-profit organizations with the help of the models by Melin and Aaker.

Sammanfattning För att ett företag ska överleva på marknaden är ett starkt varumärke ett måste.  Konkurrensen sätter press på varumärket och vikten av ett starkt varumärke har aldrig varit större. Det kan finnas alternativ som både kan var billigare och bättre men ett starkt varumärke kan övertyga kunden att välja företagets tjänster.  Kunden köper alltså ett varumärke och inte tjänsten i sig. Ett företag som förstått vikten av ett starkt varumärke är vår uppdragsgivare- Övikshem, en hyresvärd i Örnsköldsvik.  Företaget har genomgått organisatoriska förändringar och vill nu ha hjälp att lyfta varumärket ytterligare. Vi har genom en omfattad enkätundersökning tagit reda på hur kunden uppfattar varumärket Övikshem. Tillsammans med information från företaget kan vi påvisa vilka skillnader som finns mellan kundens bild av varumärket och företagets visioner. Vårt teoretiska arbete har resulterat i en unik modell som genom fem attribut visar på vad som påverkar företagets varumärkeskapital. Utifrån modellens olika attribut kan vi visa med vad och på vilket sätt företaget bör arbeta för att stärka sitt varumärke. Vårt resultat visade bland annat att företaget bör arbeta med att stärka sin identitet då de i dagsläget inte har några tydliga kärnvärden att stå på. Vi uppmärksammar även företagets brist på kunskap om marknadsföringens effekter och diskuterar påföljden av detta. Slutligen visar vi på hur vår modell är applicerbar på andra företag inom tjänstesektorn.