I den här studien undersöks genom semistrukturerade intervjuer hur elitidrottsföreningar bygger upp sitt varumärkeskapital inom den professionella idrotten. Sex stycken marknadsansvariga inom idrottsföreningarna som är verksamma inom respektive förening har intervjuats för att få reda på deras syn på byggnationen av ett varumärkeskapital inom den nämnda kontexten. Anledningen till detta var för att på bästa sätt kunna ta del av kunskap erfarenhet och information som dessa respondenter sitter på. Så som många författare fastslår som jag påvisar i min inledning som Uggla, (2002) Lagergren, (1998), Aaker, (1996) så blir vikten av varumärket allt viktigare för organisationer i dagens samhälle. För att nå ett bra resultat och samtidigt följa med i marknadens utveckling och hävda sig mot sina konkurrenter blir det allt mer diskussion kring varumärkesfrågor inom organisationer.   Resultaten av denna studie påvisar hur ett varumärkeskapital skapas för elitidrottsföreningar genom en intern process och påverkan. Studien visar fyra faktorer som är betydelsefulla för byggnationen av ett varumärkeskapital för en elitidrottsförening. Idrottsliga framgångar Produkten Identiteten Kommunikationen Dessa beståndsdelar kan ses som en organisk enhet som påverkas av och påverkar varandra. Samtliga delar inom enheten är viktiga men kan endast fungera optimalt om kommunikation är allierad inom varumärkets samtliga delar. Det är kommunikationen som fördelar och transporterar information till samtliga delar i varumärket och den organiska enheten cirkulerar och fungerar på bästa sätt om flödet inom enheten är rent, det vill säga att kommunikationen når sin fulla potential.     Varumärke, varumärkeskapital, kommunikation, identitet, idrott / This study explored through semi-structured interviews how elite sports associations build their brand equity in professional sport . Six marketing managers within sports clubs operating in the respective compounds were interviewed to find out their views on the construction of a brand equity within this context. The reason for this was for the best way to take advantage of knowledge of experience and information that these respondents are sitting on. As many authors stating that I demonstrate in my introduction that Uggla (2002) Lagergren (1998) , Aaker (1996 ), so, the importance of brand increasingly important for organizations in today's society. In order to achieve good results while keeping abreast of market trends and assert itself against its competitors , it is becoming more discussion regarding trademark issues within organizations. The results of this study demonstrate how brand equity is created for elite sport associations through an internal process and impact. The study shows four factors that are important for the construction of a brand equity for an elite sports club. • Sporting achievements • The product • identity • Communication. These elements can be seen as an organic device that are affected by and interact . All parts of the unit are important but can only function optimally if the communication is an ally in the brand all parts. It is communication that distributes and transports information to all parts of the brand and the organic unity circulates and works best if the flow within the device is clean , that is, that the communication reaches its full potential. Brand , brand equity , communication , identity, sport

Den här uppsatsen försöker kartlägga vilka produkt- och varumärkesegenskaper som driverkonsumenternas val av premiumöl på restaurang och redovisar en konsumentstudie gjord irestaurangmiljö. Tidigare forskning menar att det finns en outnyttjad potential förrestauranger som vill utnyttja det snabbt ökande intresset för hantverksöl genom co-brandingmed attraktiva premiumvarumärken. Studien visar att konsumenter av premiumöl pårestaurang värderar både produktegenskaper men också funktionella, sociala och emotionellavarumärkesegenskaper signifikant annorlunda mellan premiumöl och mainstreamöl. Studienvisar också att restaurangens utbud av premiumöl påverkar konsumentens val av restaurangoch att ökade kunskaper om öl kan vara en nyckel till ökad försäljning av hantverksöl. / This paper employs a sample of restaurant customers to explain consumer preferences forpremium beer brands. Previous research has pointed to the underexplored niche marketpotential of craft beer related to Food & Beverage operators and suggest increasing cobrandingwith premium beer brands in order to gain competitive advantage. This studyexplains a significant percentage of variance in premium consumer preferences for premiumbeer to mainstream beer comparing product attribute utitlity to brand equity dimensions(functional, social and emotional dimensions). This study also shows that the beer menu ofthe restaurant is likely to effect premium consumers choice of restaurant and that efforts toincrease consumer knowledge of beer can be the key to increased sales of craft beers. Thispaper is published in Swedish.

Online brand communityn (OBC) innebar ett kraftfullt, och potentiellt värdeskapande, verktyg för företag. Det har dock visat sig att företag hade svårt att bemöta sina OBC:er. Det resulterade i att företag gick miste om de potentiella värden OBC:n hade. För att öka kunskapen kring värdeskapande och bemötande av OBC:er har Minecraft och Netflix respektive OBC:er undersökts med hjälp av netnografi. Studien undersökte hur interaktioner och aktiviteter bidrog till värdeskapande i form av ökat varumärkeskapital och ny innovation. Den belyste även hur OBC:er skiljde sig åt beroende på om OBC:erna var fokuserade på områden kring innovation kontra varumärkeskapital. Studien fann sju interaktionsmönster att analysera. Interaktionsmönstren visade på skillnader mellan OBC:erna utifrån deras fokus och förutsättningar. Studien kunde även beskriva hur sex av de sju interaktionerna var värdeskapande för företaget. / Online brand community (OBC) is intended to be a powerful, and potentially valuable, tool for businesses. However, the outcome has shown that companies have had difficulties responding to their OBC:s. It has resulted in companies missing the potential values that OBC offered. In order to increase knowledge about value creation and reception of the OBC:s a netnography of Minecraft and Netflix, respectively OBC has been conducted. The study examined how interactions and activities contributed to the creation of value by an increased brand equity and new innovation. It also highlighted how the OBC:s differed depending on whether the OBC:s were focused on the topics of innovation versus brand equity. The study found seven interaction patterns to analyse. The interaction patterns showed differences between the OBC:s ,based on their focus and conditions. The study could also describe how six of the seven interactions created value for the company.

Problemformulering: Idag råder en negativ trend gällande antalet åskådare för en majoritet av organisationerna inomprofessionell ishockey i Sverige. Då publiken utgör en viktig del i ett matchevenemang, både ekonomiskt och upplevelsemässigt, är detta en problematisk utveckling. Tidigare forskning visar att den del av publiken som besöker ett matchevenemang 1-3 gånger per säsong är en fördelaktig grupp att påverka för att öka dess konsumtion. Däremot har den tidigare forskningen primärt studerat besökare inom professionell idrott i generella termer alternativt fokuserat på hängivna fans samt haft en kvantitativ forskningsstrategi. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att djupare förstå de sporadiska besökarna och undersöka hur varumärket kan användas för att påverka dem till att gå oftare.• Vilka faktorer som påverkar konsumtionen lyfts fram av sporadiska besökare?• Hur kan kunskapen om de identifierade faktorerna användas för att få den sporadiska besökaren att gå oftare utifrån ett varumärkesperspektiv? Metod: Med en kvalitativ forskningsstrategi och en deduktiv ansats med induktiva inslag har denna studie genomfört tolv semistrukurerade intervjuer. Respondenterna i denna studie är besökare av fallorganisationens ishockeymatcher och går på 1-3 matchevenemang per säsong. Resultat: Denna studie har uppmärksammat ett antal faktorer som genom varumärket kan påverka den sporadiska besökarens konsumtion. Studien har identifierat stämning som ett konsumtionsmotiv hos en grupp av sporadiska besökare samt att studien funnit olika varianter av det socialamotivet och preferenser av matchresultatets karaktär. Vidare har studien funnit att en grupp sporadiska besökare har en hög kunskapsnivå gällande ishockey och till sist har studien ävenfunnit djupare beskrivningar av verklighetsflykt och underhållning vilka även de är faktorer som påverkar sporadiska besökares konsumtion. Forskningsbidrag: Denna studie ger detaljerade beskrivningar av sporadiska besökares konsumtionsbeteende och varumärkesassociationer inom professionell idrott. Vidare bidrar studien med kompletterande indikationer av faktorer som påverkar de sporadiska besökarnas konsumtionsfrekvens av matchevenemang. / Problem definition: Today there is a negative trend regarding the number of spectators among a majority of the organizations within professional ice hockey in Sweden. This is a problematic development since the spectators play an important part for the event of the games, both financially and experientially. Previous research shows that the customer segment which visits one to three games per season is a favorable group when it comes to increasing their consumption. Though, previous research has fore most studied spectators in general terms or have had the devoted fansas main focus. Furthermore, the previous research has primarily been quantitative regarding its research strategy. Aim and research questions: The aim of the study is to gain a deeper understanding of low frequent spectators and understand how the brand can be used in order to influence them to go more often.• Which factors, which influence the consumption, is described by the the low frequent spectators?• How can the knowledge of these identified factors be used in order to influence the low frequent spectator to visit more often from a brand perspective? Methodology: With a qualitative research strategy and a deductive, with element of inductive, research approach, this study has completed twelve semi-structured interviews. The respondents are spectators of ice hockey games of the organization which this study have studied and who visits 1-3 games per season. Results: A number of factors which can influence the low frequent spectators’ consumption through the brand have been noticed through this study. The atmosphere has been identified as a consumption motive among a group of low frequent spectators and the study has also found different versions of the social motive as well as preferences for the nature of the games results. Furthermore, the study has found a group of low frequent spectators which has a high level of knowledge about ice hockey. Finally, the study has also found deeper descriptions of escape and entertainment which also are factors which influence the consumption among a group of low frequent spectators within professional sports. Research grants: This study provides detailed descriptions of low frequent spectators’ consumer behavior and brand associations within professional sports. Furthermore, the study provides additional indications of factors which affect the low frequent spectators’ consumption regarding games.

Denna studie undersöker digital-marknadsförings inverkan i skapandet av konsumentbaserat varumärkeskapital (KBVK) hos klädföretag. I synnerhet fokuserar studien på att undersöka hur konsumenters attityder till reklam, dess frekvens och grad av personalisering påverkar KBVK och dess dimensioner. Studien prövar även hur konsumenters attityd till att motta reklam via SMS, E-mail och internet påverkar dimensionerna. Baserat på en enkätundersökning på 99 konsumenter, som samtliga var Uppsalastudenter, visade studien att konsumenters attityder till reklam har en stark påverkan på varumärkeskapitalets dimensioner. Slutsatserna var således att konsumenters attityder till reklam liksom frekvent och personaliserad reklam bidrog till att stärka KBVK. Vidare visade resultatet att användning av E-mail som reklamkanal bidrog till att positivt öka varumärkeskapitalets dimensioner, och därmed i förlängningen varumärkeskapital. Ingen slutsats kunde dras om huruvida SMS och internet som reklamkanal kan bidra till att öka varumärkeskapitalet. Studien ger implikationer för hur företag kan optimera byggandet av varumärkeskapital och generera ett ökat värde för konsument och företag genom att ta hänsyn till de marknadsföringsåtgärder som påverkar varumärkeskapitalets dimensioner.

<p>Prompted by increased competition, universities around Sweden are beginning to recognize that marketing and branding are strategic key components. This recognition is of great importance for Umeå School of Business (USBE) given that it is often perceived as both geographically and psychologically distant for many prospective students. A committed brand management initiative by the management of USBE could therefore serve to strengthen the school’s competitive ability and increase its brand equity in the long run, making it more attractive to prospective students.</p><p>In order to create a foundation for this work, this study sets out to answer; what are the relevant brand equity dimensions of a business school, and what is the general perception(s) of them with regards to USBE? The study is limited to prospective and present students making it possible to interpret these relevant brand equity dimensions as determinant factors of school choice given that it is the most obvious use prospective students will make of them.</p><p>In the study, existing brand equity theories are used to construct a conceptual brand equity framework applicable to a business school’s brand and organization. A quantitative survey is then performed to collect empirical data from over 450 students at nine Swedish universities including USBE.</p><p>After performing a series of factor analyses on the empirical data, the study shows that the relevant brand equity dimensions for prospective business students are awareness and loyalty in addition to associations in the form of the Outcome & Prestige of the education, its Versatility, Performance, and Expertise as well as its ability to instigate Assurance.</p><p>The study also indicates that there are considerable differences between the general perception(s) of these dimensions with regards to USBE between USBE’s present students and prospective students – implying that strategic actions are necessary to correct for this. Toward the end of the study, the author therefore provides the management of USBE with brief suggestions of how these actions could be undertaken.</p>

Prompted by increased competition, universities around Sweden are beginning to recognize that marketing and branding are strategic key components. This recognition is of great importance for Umeå School of Business (USBE) given that it is often perceived as both geographically and psychologically distant for many prospective students. A committed brand management initiative by the management of USBE could therefore serve to strengthen the school’s competitive ability and increase its brand equity in the long run, making it more attractive to prospective students. In order to create a foundation for this work, this study sets out to answer; what are the relevant brand equity dimensions of a business school, and what is the general perception(s) of them with regards to USBE? The study is limited to prospective and present students making it possible to interpret these relevant brand equity dimensions as determinant factors of school choice given that it is the most obvious use prospective students will make of them. In the study, existing brand equity theories are used to construct a conceptual brand equity framework applicable to a business school’s brand and organization. A quantitative survey is then performed to collect empirical data from over 450 students at nine Swedish universities including USBE. After performing a series of factor analyses on the empirical data, the study shows that the relevant brand equity dimensions for prospective business students are awareness and loyalty in addition to associations in the form of the Outcome &amp; Prestige of the education, its Versatility, Performance, and Expertise as well as its ability to instigate Assurance. The study also indicates that there are considerable differences between the general perception(s) of these dimensions with regards to USBE between USBE’s present students and prospective students – implying that strategic actions are necessary to correct for this. Toward the end of the study, the author therefore provides the management of USBE with brief suggestions of how these actions could be undertaken.

Varumärkeskapital är det mervärde som ett varumärke ger en produkt i förhållande till om varumärket inte funnits på produkten. Konsumentbaserat varumärkeskapital innebär vidare att det är i konsumentens medvetande som varumärkeskapitalet existerar. Snabbrörliga konsumentvaror kännetecknas av att de köps ofta och att deras kontakt med konsumenten är begränsad, vidare är de ofta lätta att byta ut. Den här studien undersöker genom kvalitativa intervjuer hur företag bygger varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Åtta varumärkesansvariga på företag verksamma inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror har intervjuats för att få reda på deras syn på byggande av varumärkeskapital inom nämnda kontexten. Hela studien utgår i grunden från fem dimensioner av varumärkeskapital nämligen varumärkesassociationer, varumärkeskännedom, varumärkeslojalitet, upplevt värde samt andra varumärkestillgångar. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån dessa dimensioner stött av andra relevanta teorier inom ämnet, analysen har också sin grund i det valda syftet. Resultaten av denna studie påvisar hur varumärkeskapital skapas för snabbrörliga konsumentvaror inom de fem dimensionerna av varumärkeskapital. Den bekräftar också att alla dimensioner är viktiga att jobba med för att bygga varumärkeskapital. Inom varumärkesassociationer så är trovärdighet och unicitet viktiga aspekter. Det är extra viktigt att jobba med varumärkeskännedom då konsumenter ofta spenderar kort tid då ett köpbeslut tas för snabbrörliga konsumentvaror. Att öka konsumenters involvering i varumärket är viktigt för att skapa varumärkeslojalitet. För upplevd kvalitet är det avgörande att arbeta med de sensoriska delarna då en produkt med dålig kvalitet inte blir långvarig, speciellt, inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Att ha fungerande distributionskanaler är viktigt för snabbrörliga konsumentvaror då dessa bidrar till exponering av varumärket. Studien visar att de fem använda dimensionerna är av högsta vikt för byggande av varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Vidare finner studien att en aspekt av andra varumärkestillgångar, nämligen distribution, istället kan tillhöra varumärkeskännedom i denna kontext. Studien visar också indikationer på att dimensionen upplevd kvalitet är den viktigaste för snabbrörliga konsumentvaror inom varumärkeskapital Dessa är tre viktiga teoretiska bidrag som studien gett. Vidare är studien av praktiskt värde då den ger rekommendationer hur företag inom denna kontext kan arbeta för att bygga varumärkeskapital utifrån de fem använda dimensionerna.

Purpose – The purpose of this paper is to increase the knowledge about technology based services affection of the ability of retail banks to build customer based brand equity among students. Design/methodology/approach – A conceptual model has been developed from theories regarding customer based brand equity, switching barriers and choice criteria. Based on this conceptual model, seven in depth interviews including several brand elicitation techniques were conducted. Findings – The findings show that students perceive the target banks to be rather similar, especially regarding technologies. In addition, the students are satisfied with their bank, however; the technology based services have difficulties in creating true customer based brand equity. Behind this difficulties are the special character of financial service combined with the student role. Together, these results suggest that the banks need to do something besides the actual services in order to build customer based brand equity and keep the customers for a long term relationship. These strategies must be developed and implemented carefully in order to keep the current image of credibility. Research limitations/implications – The paper has not included comprehensive eliciting techniques and this must be taken into account when reflecting about unconscious brand associations.  Practical implications – The findings include good insights and advices that bank managers can use to create meaningful differentiations in the future and attract and keep students as customers for a long time.  Originality/value - The paper combines customer based brand equity with switching barriers, which give valuable insights to both banks and researchers. Moreover, the time period of the study related to the technological innovation provides the brand equity research in the financial sector with updated knowledge.

Bakgrund: År 2010 infördes ISO 10668, en standard som skulle öka transparensen och kvaliteten i varumärkesvärderingar. Trots standarden så skiljer det idag miljardbelopp på kända varumärken mellan olika värderingsaktörer, något som talar för att det fortfarande finns en problematik kring värderingar. En nyhet som kom i och med standarden var den beteendemässiga aspekten där hänsyn ska tas till kunders uppfattningar, kännedom och associationer gentemot ett varumärke. Standarden uttrycker dock inte specifikt hur värderare ska beakta denna aspekt vid en värdering. Syfte: Studien syftar till att analysera hur kunderna beaktas som en del av varumärkets värde vid en värdering. Dessutom kommer studien beskriva varumärkesvärderingens betydelse utifrån olika aktörers befattningar, samt analysera eventuella skillnader och svårigheter i deras tillvägagångssätt vid värderingar. Metod: För att uppnå syftet har vi använt oss av en abduktiv forskningsansats och tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer utförda med aktörer som besitter kunskap inom värdering. Slutsats: Våra intervjupersoner har haft skilda åsikter kring hur varumärkets värde ska och bör beräknas, med anledning till deras olika befattningar och kunskap inom området. Överlag har de med lokal förankring ett enklare synsätt än de som arbetar i större revisions- och konsultbolag. I praktiken tycks det dock till slut alltid handla om vad en köpare är villig att betala, eller hur man som värderare skjuter från höften. Det har dessutom visat sig att kunderna inte räknas som ett adderat värde på ett varumärke utan att de istället ska fungera som ett bevis på det värde som ett varumärke påstås besitta, något som det dock finns begränsad kunskap kring. / Background: In 2010, ISO 10668 was introduced as a new standard to increase the transparency and quality of brand valuation. Despite the standard, there is a huge divergence in the value of famous brands between different valuators which implicates that brand valuation still is a problematic area. A new feature that came along with the standard was the behavioral aspect which considers customers perceptions, knowledge and associations towards a brand. Although, the standard does not specify in what way valuators should consider this in a brand valuation process. Purpose: The purpose of this thesis is to analyze in what way customers are taken into account as a part of the valuation of a brand. Also it will describe the significance of brand valuation out of various actors’ positions and analyze possible differences and complications in their procedures. Method: To achieve the purpose of this thesis we have used an abductive research approach and applied a qualitative method. The empirical findings have been gathered through semi-structured interviews with five actors within the valuation industry. Conclusion: Our respondents has different opinions in how, and if, the value of a brand should be measured, mostly because of their different positions and knowledge. Overall, the local valuators have a simpler approach than those working in larger auditing and consulting companies. In practice, however, it seems to be a matter of what a buyer is willing to pay, or how the valuator shoots from the hip. It has also been shown that customers are not counted as an added value of a brand, instead their opinions work as a proof of a brands value, although it is something that there’s limited knowledge about.