Hur kan en idrottare bygga upp ett starkt personligt varumärke och på vilket sätt försöker de använda sig av varumärket för att bredda sina karriärmöjligheter?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idrottare kan bygga upp sitt personliga varumärke och hur det kan användas för att bredda idrottarens karriärmöjligheter.Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med en deduktiv angreppssätt, detta för att kunna skapa en djupare förståelse inom ämnet. Vi har intervjuat fyra personer som jobbar med idrott fast med olika aspekter. Detta för att få en djupare och bredare informationstillgång.Vi har delat in den teoretiska referensramen i fyra huvudrubriker. I dessa redogör vi vad ett varumärke, personligt varumärke, varumärkesuppbyggande och karriärmöjligheter är.Med uppsatsen kom vi fram till ett flertal slutsatser men även några generella riktlinjer som vi tycker idrottare bör följa. Det första vi kunde konstatera var att det inte finns en mall som kunde följas utan idrottaren skall anpassa uppbyggnaden efter sin personlighet. Samt att individen bör vara aktiv i processen för att kunna bygga upp ett starkt personligt varumärke som är hållbart under en längre tid. Vi kom fram till att balansen mellan det naturliga och tillgjorda beteendet skall vara jämnt. Personligt varumärke skapar inte aktivt jobb men däremot öppnar möjligheter utanför sporten som kan leda till en breddning av karriären.

No description available.

No description available.

<p>Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler utträden och att färre yngre</p><p>människor träder in mot tidigare, vilket medför en skev åldersstruktur. Dessutom har många</p><p>människor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenska</p><p>kyrkan står för. Syftet med utredningen är att, utifrån Berrys tjänstevarumärkesmodell,</p><p>analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med människor genom att</p><p>bygga upp ett tydligt och identifierbart varumärke.</p><p>Vi har med hjälp av tre utredningar utrett allmänhetens bild av Svenska kyrkan. Vi har</p><p>dessutom, genom två intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumärkesbyggande. Med stöd</p><p>av tjänstevarumärkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationer</p><p>med människor utifrån allmänhetens bild av organisationen och kyrkans</p><p>varumärkesbyggande.</p><p>För att Svenska kyrkans varumärkesarbete ska underlätta för människor att identifiera och</p><p>känna samhörighet med kyrkan, måste kyrkan agera kraftfullare för att motverka den</p><p>negativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet. Förmår Svenska</p><p>kyrkan göra det kommer kyrkans arbete att skapa relationer med människor förenklas. Detta</p><p>gör att det samlade värdet, Svenska kyrkans varumärkeskapital, ökar och därmed är arbetet,</p><p>enligt tjänstevarumärkesmodellen, vettigt.</p>

Begreppet sponsring har förändrats över tid från det som tidigare mer betraktades somvälgörenhet. Utvecklingen inom området har medfört att sponsring idag kan ses som ett viktigt marknadsföringsinstrument där företagen har en väl bearbetad plan för hur verktyget ska användas. Kravet på motprestationer har ökat och idag uppfattas begreppet mer som ett affärsmässigt samarbete. Syftet med studien är att, utifrån en kvalitativ undersökning, undersöka hur företag i Umeå med omnejd behandlar området sponsring. Närmare bestämt hur sponsring som verktyg påverkar varumärkeskapitalet samt om mindre och större företag uppvisar några skillnader i deras sätt att arbeta med sponsring. Vår förhoppning är att studiens resultat ska generera värdefull information inom området samt bidra med underlag till framtida studier. Vi hoppas också kunna vara till hjälp för Idrottshögskolan på Umeå Universitet i deras konstruktion av ett elitidrottsstipendium. Inom varumärkesbyggande finns omfattande studier med olika inriktningar. En central del är däremot varumärkeskapitalet vilket det också finns många studier om. I dessa appliceras och vidareutvecklas flertalet modeller, dock förhåller de sig till stor del till de ursprungliga tolkningarna av varumärkeskapitalet. Litteratursökningen visar också att flertalet studier inom sponsring tidigare genomförts. Däremot menar vi att i förhållande till sponsringens framfart är utbudet av forskningsområdet relativt tunt. Vad vi anser saknas är en tydlig förståelse för hur sponsring som verktyg kan kopplas samman med varumärkesbyggande. Vår forskningsfråga och det vi ämnar undersöka är därmed hur företag använder sponsring som verktyg för att påverka sitt varumärkeskapital, och om synen på- och arbetet med sponsring skiljer sig mellan större och mindre företag. Utifrån vårt syfte och för att besvara forskningsfrågan tillämpar vi vår interpretativistiska kunskapssyn tillsammans med ett abduktivt angreppssätt. Vidare utgår vi från en jämförande multipel fallstudie där vi valt att intervjua sju mindre och större företag i Umeå med omnejd. Den teoretiska referensramen består av tre huvudsakliga områden; strategiskt varumärkesbyggande, varumärkeskapital och sponsring. Dessa täcker olika områden men kan kopplas till varandra för att skapa en helhetsbild och effektivt användas för analys och diskussion. Våra empiriska observationer analyseras sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultat från studien visar att företag i stor utsträckning använder sponsring som ett verktyg för att påverka varumärkeskapitalet. De viktigaste faktorerna är exponering och associering med vilka företagen syftar att öka sin varumärkeskännedom och skapa känslor associerade till varumärket.

De ökade investeringarna inom sponsring och idrottsområdet har börjat betraktas som ett marknadsföringsverktyg för företag som vill arbeta med sina varumärken. Det har dock på senare tid framkommit studier som uppmärksammat att det finns två sidor av området och menar att sponsorer faktiskt kan utsätta sitt varumärke för risker i form av negativa attityder hos rivaliserande supporter och således omedvetet exkluderat en målgrupp på marknaden genom sin sponsring. Studier inom området kan endast begränsa dessa negativa attityder till hängivna rivaliserande supportrar vilket gör att man ännu inte vet i vilken utsträckning företagets sponsring kan innebära en risk för varumärket. Studiens syfte blev därmed att utföra en riskbedömning utifrån ett sponsrande företags perspektiv inom idrott, genom att mäta om rivaliserande supportrars attityder till sponsorns varumärke skiljer sig beroende på supportrarnas grad av identifikation. För att sedan studera om och i vilken utsträckning detta kan leda till ett negativt konsumentbaserat varumärkeskapital. För att besvara syftet genomfördes en enkätundersökning på 524 respondenter tillhörande Djurgårdens IF, där 404 stycken kategoriserades in som hängivna och 120 stycken som medelhängivna. Resultatet som framgick var att supportrar oberoende av identifikation påvisade en hög medvetenhet om rivaliserande lags sponsorer samt en negativ attityd till dem. De två supportrergruppernas attityder var genomgående homogena och påvisade att sponsorer till ett idrottslag kan erhålla ett negativt konsumentbaserat varumärkeskapital och därmed omedvetet exkludera vissa konsumenter på en marknad.

Konsumenter tenderar att välja varumärken efter en kombination av personlighet och presentation där butikskoncept är den optimala kanalen för ett företag att sprida detta. Ett koncept utvecklas från ett företags varumärkesprofil och varumärkesimage och det är därför väsentligt att de stämmer överens med varandra, men det krävs även högt varumärkeskapital, varumärkeslojalitet och en tydlig positionering i konsumentens medvetande för att vara ett starkt varumärke. Ett företag vars inkonsekventa aktioner bidragit till en otydlig varumärkesprofil som skadat dess varumärkesimage är Glitter och det har även sargat målgruppens varumärkeslojalitet när dessa delar är oeniga. Därför är syftet med denna rapport att ta fram ett nytt butikskoncept åt Glitter med ambitionen att vända den negativa trenden. Arbetet använde en kvalitativ metod med en induktiv synvinkel och ett hermeneutiskt förhållningssätt eftersom det insamlade materialet inte skulle generaliseras utan tolkas. Då intresset låg i att skapa en förståelse för hur konsumenten uppfattar Glitter var således en kvalitativ metod att föredra för detta examensarbete. Därav måste läsaren även vara medveten om att resultatet av detta arbete kunnat se annorlunda ut om det utförts av andra författare. För att skapa en objektiv bild av företaget och dess konkurrentsituation togs en nulägesanalys fram och tillsammans med teori och empiri om koncept ligger den som grund för framtagningen av det nya butikskoncept för Glitter. Slutsatsen visar att Glitter måste arbeta för att höja konsumentens uppfattade kvalitet av varumärket vilket hade bidragit till en konkurrenskraftig position. Genom utförandet av ett enhetligt koncept till företagets butiker skapas en tydlig varumärkesprofil och om detta utförs korrekt kommer det att skapa en positiv varumärkesimage och varumärkeslojalitet hos Glitters målgrupp.

Idag är konsumentmarknaden inne i en globaliseringsfas som ständigt växer. Marknader har idag öppnat upp sig, och hela världen tar del av den internationella handeln. Det pågår även en tydlig förändring i konsumentbeteendet världen över, då informationsutbytet nu når ut till hela världen. Konsumenter nöjer sig inte bara med den standard som erbjuds på nära håll utan det specifika behovet har gjort att tillverkningen av varor och produkturvalet idag är enormt stort och tidsödande att välja mellan.Företag kommunicerar med olika typer av påverkan exempelvis, direktreklam och varumärkesannonser för att nå ut till sin målgrupp. Samtidigt som urvalet av produkter och tjänster växer sig allt större, tenderar varumärkesutbudet att bli något mindre då allt starkare internationella aktörer etablerar sig på den globala marknaden, och köper upp eller konkurrerar ut nationella aktörer på marknader världen över. Kina är ett av världens största länder. Den kinesiska ekonomin förväntas ta över platsen som världens största ekonomi ifrån USA till år 2025. Den kinesiska marknaden erbjuder goda tillväxtmöjligheter genom tillgången till de miljontals potentiella kunder i rätt målgrupp som landet har att erbjuda. Vilka möjligheter har Kinesiska varumärken att etablera sig på de västerländska marknaderna och konkurrera mot västerländska varumärken på deras hemmaplan?Uppsatsen syftar till att undersöka hur svenska konsumenter låter sig påverkas av varumärkesursprung och tillverkningsland, samt vilka attityder som råder bland svenska konsumenter för det kinesiska sport och streetwear varumärket Li-Ning. Uppsatsen ämnar även undersöka hur Li-Ning kan bygga upp sin marknadskommunikation för att på bästa sätt bygga upp positiva attityder hos svenska konsumenter. Två empiriska studier utfördes i syftet att mäta konsumenters attityder om tillverkning och ursprungsland. Enkätundersökningens resultat visar att konsumenter helst väljer svenska eller amerikanska varumärken framför kinesiska och att ursprungsland och tillverkningsland spelar mindre roll under produktevalueringen. Resultatet från fokusgruppintervjun visar att det redan från början finns negativa associationer om landet Kina i jämförelse med Sverige och USA.Genom studien har följande slutsatser framkommit. En produkts varumärkesursprung influerar undermedvetet konsumenternas produktevaluering innan ett inköp görs. Varumärkesursprunget betydelse bidrar till fallföretaget Li-Nings svaga varumärkesstyrka på den svenska marknaden. Generellt har svenska konsumenter en negativ attityd gentemot kinesiska varumärken och en bristande tillit till kinesiska företags ansvarstagande. Dock finns det möjligheter för Li-Ning att, genom väl utformad marknadskommunikation, påverka de konsumenter vars negativa attityder inte är alltför djupt inrotade. Svenska konsumenter uppfattar marknadsföringsformen storytelling som förtroendegivande, något som Li-Ning med fördel kan dra nytta av. Det är även viktigt att Li-Ning på inget vis ämnar dölja sitt ursprung utan använder det som en differentieringsfaktor. / Program: Textilekonomutbildningen

No description available.

No description available.