Denna studie är ämnad att utreda hur samåkningsföretag kan arbeta medvarumärkesprofilering för att stärka sitt varumärkeskapital. Detta har undersökts genom attstudera vilka faktorer som är viktiga för kunder vid valet att samåka med fokus på densvenska marknaden. Dessa undersökningar har baserat sig på intervjuer med företagenSkjutsgruppen och GoMore samt deras kunder. Studien visar att de viktigaste faktorerna förkunder vid valet att samåka på den svenska marknaden är ekonomiska incitament, miljö,trygghet och säkerhet, flexibilitet samt social interaktion. Av dessa är de ekonomiskaincitamenten viktigast för valet att samåka. Studien har sedan undersökt hursamåkningsföretag, baserat på dessa identifierade faktorer, kan arbeta med sinvarumärkesprofilering för att stärka företagets varumärkeskapital. Studien resulterar i en modell enligt vilken samåkningsföretag kan arbeta med sinvarumärkesprofilering för att stärka sitt varumärkeskapital. Modellen föreslår attsamåkningsföretagen skapar kännedom om varumärket genom marknadsföringsåtgärder somuppmärksammar kunderna på varumärket. Detta ökar varumärkets relevans, det vill sägavarumärket finns med i kundernas minne då de väljer tjänst. Marknadsföringen syftar ocksåtill att profilera företagets varumärke genom att förbättra kundernas inställning till varumärket.Målet med detta är att etablera en emotionell relation mellan kund och företag genom attfokusera på en faktor som lyfts fram som extra betydelsefull. Modellen föreslår också attföretagen samtidigt kan differentiera sig inom flera faktorer i att syfta att erbjuda en bättretjänst än konkurrenterna.

Title: Digital profiling of luxury brands within retail Digital sales in retail have increased significantly over the past decade and the trend has accelerated as a result of the current Covid-19 pandemic. Motives for luxury consumption are often described as the symbolic desire to achieve a certain status, success and identification. This requires the experiences to be characterized by prestige and exclusivity, attributes that have traditionally been attained through sensory strategies - which luxury brands have considered difficult to communicate online. Luxury brands' resistance towards digital establishment has been challenged as general online retail sales have increased, alongside with the emergence of digital business opportunities such as increased visibility and new customer segments. The digital context requires new methods of communication and a potential reformulation of the traditional “luxury experience”. Previous research has presented strategies applicable for the transition of luxury brands from physical stores to digital platforms, but a knowledge gap has been identified concerning if, and how, luxury brands can be created in a digital context. The purpose of the study is to investigate if and how a luxury brand in retail can be built and branded online, and how the players of the industry reason about future luxury branding. The study utilizes a qualitative method, where existing theory is further developed through information collected from 10 interviews. All interviewees have extensive expertise in branding. The results of the study show that it is possible to build a luxury brand in a digital context, but that the online context democratizes the exclusivity of the consumer experience. The study therefore emphasizes the need for new communication strategies to compensate for the influential factors lost in a digital context. Strategies that involve association, a distinct niche, storytelling, a seamless experience, meaningfulness, uniqueness and delivery experience are emphasized for the luxury brand in order to continue aspiring to exclusive emotions and purchasing factors. Regarding motives for future luxury consumption, the branding experts mainly emphasize conspicuousness, uniqueness (uncompromising), craftsmanship, a seamless experience, transparency and association - where association is the most important component to incorporate in order to position and strengthen the luxury brand in a digital context. / Titel: Digital profilering av lyxvarumärken inom retail Retail-försäljningen över digitala handelskanaler har under det senaste årtiondet ökat markant, en utveckling som påskyndats till följd av rådande Covid-19-pandemi. Motiv till lyxkonsumtion beskrivs ofta föreligga i den symboliska strävan efter att nå en viss status, framgång och identifikation, vilket ställer krav på upplevelser präglade av prestige och exklusivitet. Dessa attribut har traditionellt aspirerats genom sinnliga strategier, vilka av lyxvarumärkena ansetts vara svårkommunicerade online. Lyxvarumärkenas skepticism mot digital etablering har kommit att utmanas allt mer i takt med att retail-försäljning förflyttats mot online-kanaler, där digitala affärsmöjligheter som ökad synlighet och nya kundsegment lockar. Det digitala sammanhanget ställer krav på nya kommunikationsmetoder och en potentiell omformulering av vad vi tidigare definierat som “lyxupplevelse”. Tidigare forskning har presenterat strategier för lyxvarumärkens övergång från fysiska butiker till digitala plattformar, men en kunskapslucka har identifierats i om och hur lyxvarumärken kan etableras endast utifrån ett digitalt sammanhang. Syftet med studien är att undersöka om och hur ett lyxvarumärke inom retail kan byggas från grunden online och hur branschaktörer resonerar kring framtidens lyxvarumärkesprofilering. Studiens forskningsfrågor besvaras genom kvalitativ metod, där existerande teori utvecklas vidare av information insamlad vid 10 intervjutillfällen. Samtliga intervjupersoner besitter stor ämnesexpertis inom varumärkesprofilering. Studiens resultat visar att det är möjligt att bygga ett lyxvarumärke utifrån en digital kontext, men att online-sammanhanget demokratiserar konsumtionsupplevelsens exklusivitet. Studien betonar därför att det krävs nya kommunikationsstrategier som kompenserar för de influerande faktorer som uteblir i en digital kontext. Strategier som involverar association, en tydlig nisch, storytelling, en sömlös upplevelse, meningsfullhet, unikitet och leveranstillfället förespråkas för att lyxvarumärket fortsatt ska aspirera på lyxdrivande känslor och köpfaktorer hos konsumenten. Gällande en framtida lyxdefinition betonade ämnesexperterna främst motivationsfaktorer som iögonfallande, unikitet i form av kompromisslöshet, hantverk, en sömlös upplevelse, transparens och association - där association framhålls som den i särklass viktigaste komponenten att inkludera för att förstärka och positionera lyxvarumärket digitalt.

I dagens samhälle råder ett överutbud av produkter på marknaden där varje företag febrilt kämpar om att fånga kundens uppmärksamhet. Då modebranschen snurrar allt snabbare och kunden förväntar sig nya plagg i butik varje vecka, har en stark varumärkesidentitet visat sig vara av allt större betydelse . Företag inom samma bransch har en benägenhet till att producera varor som blir alltmer lika varandra gällande produktens egenskaper, utseende och pris. Då teknologins framsteg går allt snabbare ökar konkurrensen och risken finns att nylanserade produkter redan är omoderna när de introduceras för konsumenten. Den avgörande och återstående faktorn för konsumenten vid köp blir då varumärke. Märkets betydelse för varan har fått en allt större betydelse. Uppsatsen har skrivit utefter en kvalitativ och undersökande karaktär där teorier har varit grunden vilka sedan har byggts på med empiriskt material i form av intervjuer med personer ur målgruppen, marknadsförare samt anställda på Panos Emporio. Syftet är att beskriva och skapa förståelse för hur ett modeföretag i utvecklingsskede ska kunna behålla, underhålla och stärka sin varumärkesprofil med nya produktgrupper på en ny marknad. Panos Emporio har i över 20 års tid varit en av de största aktörerna inom badkonfektion. Varumärket är grundat av Panos Papadopoulos som än idag äger 100 procent av företaget. Uppfattningen som fås av oss författare som utomstående är att all företagsutveckling har baserats mer på känsla än struktur, vilket har gjort att vi ser tendens till inkonsekvens i exempelvis företagets varumärkesprofilering. De använder sig dag av tre olika logotyper som tillämpas på såväl varor som tags, men utan struktur. Genom att undersöka hur logotyp, profil och varumärke uppfattas kan en rekommendation tas fram till fallföretaget samt företag i liknande situation. Vidare måste det fastställas hur varumärket uppfattas i dagsläget, hur det ska uppfattas efter utveckling och vilka egenskaper som ska väga tyngre. Uppsatsen mening är också att minska gapet mellan hur ett varumärke samt profilering uppfattas internt och den faktiska uppfattningen.I undersökningen fick vi fram ett resultat som visade att männen och kvinnorna ur Panos Emporios målgrupp hade skilda uppfattningar om vilken logotyp som var mest tilltalande samt bäst representerar företaget. Experterna ansåg att man ska gå efter vad som är inarbetat och betonade vikten av en röd tråd i hela profileringen, vilket de tyckte saknades. Uppsatsen har lett fram till slutsatser om vad företag i utvecklingsfas bör ta med sig samt rekommendationer på hur fallföretaget Panos Emporio kan jobba vidare med sin varumärkesprofil.Today there is an oversupply of products on the market where each company has to frantically struggle to get the customer's attention. As the fashion industry is spinning faster, the result is that customers expect new clothes in the stores every week. Having a strong brand identity has therefore become more important. The logo is an important component in the brand image, and it can be based on letters or a symbol. To distinguish one t-shirt from another there is need for a mark that gives the product an identity. In the competitive fashion industry it is of great value to have a unique expression. The purpose of the thesis is therefore to evaluate Panos Emporio’s existing logos in order to find out which logo that is most suitable for the clothing collection. Theories about brand identity and consumer behavior laid the foundation for the dissertation. The thesis is based on a qualitative nature where interviews have been held with people from the target group, marketers and employees on Panos Emporio. Panos Emporio has had one of the leading roles in swimwear fashion for over 20 years. The brand was founded by Panos Papadopoulos who still owns 100 percent of the company. The feeling we get is that all business development has been based on what is suitable for the moment rather than having an organized structure. For example they are using three different logos on everything from apparel to website and tags. Overall the company’s profile shows a tendency of being inconsistent.The results showed that men and women from Panos Emporio’s target group had different opinions about the existing logos. The marketing experts thought that it is important to hold on to a logotype that is well established on the market and recognized by people. They also emphasized the importance of having a common thread throughout the company’s profile; something they thought was missing. The thesis ends with conclusions how companies with expanding business can combine their core values with a new consistent profile. Furthermore we of give recommendations to Panos Emporio how they can continue working with its brand image; where a consistent design language can create a sustainable and long-term identity. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Nästan alla stora företag ger kunderna möjlighet att handla genom elektronisk handel, så kallad e-handel. E-handeln har ökat kraftigt senaste åren och under 2013 ökade den svenska detaljhandelns försäljning över internet med 17 procent. I takt med den ökande e-handeln ökar även konkurrensen, vilket leder till att e-handelsföretagen måste särskilja och positionera sig för att skapa ett starkt och konkurrenskraftigt varumärke. E-handelns fraktförpackningar kan användas som en kanal för att kommunicera företagets varumärke. En fraktförpackning bör även utformas på ett sådant sätt att den underlättar för kunden vid returer. Dock är det inte många företag som tar hänsyn till varumärkesbyggande och returanpassning i utformandet utav sina fraktförpackningar. Därför ämnar denna studie att ta fram riktlinjer för hur e-handelsföretagens fraktförpackningar bör designas. Detta för att en ge förpackningarna en ökad konkurrenskraft genom tillämpning av varumärkesstrategi och en anpassning för höga returgrader. Riktlinjerna som tas fram i denna studie är avgränsade till produktsegmentet kläder och skor inom e-handel. Som grund för intervjuguide och analys har teorier om e-handelns returer, förpackningar, varumärke kopplat till förpackningar, kärnvärden och kundbaserat varumärkesvärde använts. Intervjuer hölls med personer som jobbade på e-handelsföretag. Detta gav studien data om hur e-handelsföretagen i nuläget designar sina fraktförpackningar och hur de tror att fraktförpackningar bör designas när de måste ta hänsyn till stora returgrader och när varumärkesstrategin blir en allt viktigare del. Utifrån studiens analys drogs slutsatser som sedan resulterade i riktlinjer. Studien visar att fraktförpackningar bör utformas så de är lätta att öppna och återförsluta. Genom att utforma förpackningar på detta sätt tillfredsställer e-handelsföretagen konsumenternas önskan eftersom de värderar smidiga returer högt. Samtidigt speglar e-handelsföretagen då även sitt varumärke eftersom samtliga respondenter ansåg att det skulle vara lätt för kunder att returnera. Fraktförpackningar bör också kommunicera varumärket tydligt, samt utformas så de skapar uppmärksamhet. Detta för att ge e-handelsföretagen en ökad kännedom och medvetenhet om deras varumärke, vilket i sin tur leder till ett positiv varumärkesvärde och ökad konkurrenskraft. E-handelföretagen bör också visa hur de skiljer sig mot sina konkurrenter. Särskiljningen måste också visualiseras på förpackningen. Det räcker inte att vara annorlunda, det måste även visas utåt mot konsumenterna. Dessa riktlinjer exemplifieras i rapporten genom en referensdesign.

Uppsatsen undersöker hur/om ekologisk hållbarhet presenteras på förpackningar av frysta sojabaserade köttsubstitut. Med hjälp av 66 respondenter utförs en diskursanalys av varumärkena Oumph!, Anamma och Hälsans Kök. Resultatet tolkas med teori inom meningsskapande och varumärkesprofilering mot respondenternas vetande om hållbarhet och deras attityd/konsumtion av soja. Syfte är att finna strategier för att positionera soja som hållbart livsmedel för att differentiera det mot köttindustrins ohållbara sojaproduktion där soja används som foder.Resultatet visar förpackningarnas anropning till olika diskurser, där själva soja som köttsubstitut ofta hjälper att förmedla idén om hållbarhet när förpackningens grafik/material inte känns hållbara. 55% av respondenterna tycker att förpackningarna inte är behjälpta av en aktivistisk tonalitet, då positiva associationer kring sojakonsumtion bättre förmedlar en klimatvänlig konsumentattityd.

Nowadays, packaging design is seen as a competitive tool and its importance for corporations is becoming increasingly apparent. The rivalry within homogeneous markets puts high demands on differentiation and the ability to create something more than the product itself. With this fundamental question, the soft drink industry has been examined and a case study of the brand Coca-Cola has been performed. The aim is to investigate how packaging design is used as a tool for strengthening a brand and to explore which additional values this contributes. In addition, the study observes the most important factors in the development of packaging design. A theoretical work of reference, consisting primarily of theories related to branding, design development and visual identity, has been developed to support the study. The thesis has been carried out using two semi-structured interviews with companies that think of packaging design as a vital part of their business: Designkontoret Silver and Amore Brand Identity Studios. The question formulations in this thesis are answered by describing the research front to the matter and to inquire how packaging design has made its mark in the Coca-Cola brand in the years 1886-2014. In this essay, the iconic Coca-Cola bottle plays a central role, as it sets an example of a successful design, along with the campaign “Share a Coke”. The study’s findings show that the phenomena of packaging design and branding are inseparable and require a strategic anchor between them. Packaging design is an effective means to create a good image of your company in the consumer’s mind. Important factors in the design development are recognition, color and shape, and consistency. These are highly characteristic marks of Coca-Cola who over a century stringently has maintained the brand’s well-known design language. The company has historically used design as an innovative tool, not least at the launch of the Contour Bottle in 1916, and has only performed minor changes since then.