No description available.

No description available.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Vårt syfte är att undersöka i vilken mån det går att lära ut livräddning i vatten i årskurs fyra.</p><p>- I hur stor utsträckning kan elever i årskurs fyra lära sig att livrädda i vatten?</p><p>- Kommer träning av de olika momenten leda till en förbättring?</p><p>- Blir det någon skillnad i förbättring mellan flickor och pojkar i de olika momenten?</p><p>Metod</p><p>Vi har undersökt hur träningsbar deras förmåga är genom att göra en kvantitativ observationsstudie, i vilken vi har genomfört för och eftertester på eleverna där cirka hälften av eleverna fick chansen att träna på de olika momenten. Studien genomfördes på 64 elever i årskurs fyra. Resultaten samlades in och behandlades i statistikprogrammet SPSS. Studiedesignen är en interventionsstudie.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att elever i årskurs fyra, oavsett om de får träning eller inte, har en förmåga att lära sig att livrädda i vatten. Vi ser även att test – retest faktorn spelar en roll vid den här typen av tester då kontrollgruppen lärde sig i större utsträckning i samtliga moment. I momentet bogsering så hade kontrollgruppen en signifikant större förbättring än interventionsgruppen.</p><p>Slutsats</p><p>Vi kan i resultaten se att det skett en förbättring i både interventions- och kontrollgruppen. Resultaten visar att elever i årskurs fyra lär sig genom att bara få testa momenten vid två tillfällen. Därför anser vi att det absolut skulle gå att bedriva undervisning i livräddning i vatten redan i årskurs fyra.</p><p> </p>

Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka i vilken mån det går att lära ut livräddning i vatten i årskurs fyra. - I hur stor utsträckning kan elever i årskurs fyra lära sig att livrädda i vatten? - Kommer träning av de olika momenten leda till en förbättring? - Blir det någon skillnad i förbättring mellan flickor och pojkar i de olika momenten? Metod Vi har undersökt hur träningsbar deras förmåga är genom att göra en kvantitativ observationsstudie, i vilken vi har genomfört för och eftertester på eleverna där cirka hälften av eleverna fick chansen att träna på de olika momenten. Studien genomfördes på 64 elever i årskurs fyra. Resultaten samlades in och behandlades i statistikprogrammet SPSS. Studiedesignen är en interventionsstudie. Resultat Resultaten visar att elever i årskurs fyra, oavsett om de får träning eller inte, har en förmåga att lära sig att livrädda i vatten. Vi ser även att test – retest faktorn spelar en roll vid den här typen av tester då kontrollgruppen lärde sig i större utsträckning i samtliga moment. I momentet bogsering så hade kontrollgruppen en signifikant större förbättring än interventionsgruppen. Slutsats Vi kan i resultaten se att det skett en förbättring i både interventions- och kontrollgruppen. Resultaten visar att elever i årskurs fyra lär sig genom att bara få testa momenten vid två tillfällen. Därför anser vi att det absolut skulle gå att bedriva undervisning i livräddning i vatten redan i årskurs fyra.

No description available.

No description available.

No description available.

Det är sedan tidigare allmänt känt att när temperaturen sänks på luft med en hög luftfuktighet så fälls det ut kondenserat vatten som en restprodukt. Ombord på stora kryssningsfartyg med många passagerare så är behovet av att kyla luften stort på grund av att passagerarna vill ha en behaglig inomhusmiljö, vilket leder till att det i fartygens stora luftkonditioneringsanläggningar bildas mycket vatten när luft kyls. Den här studien syftar till att undersöka om det går att ta tillvara på det vatten som bildas som en restprodukt i luftkonditioneringsanläggningarna. För att ta reda på om kvalitén och kvantiteten var tillräcklig för att det skulle gå att använda vattnet ur en luftkonditioneringsanläggning så togs ett vattenprov från en luftavfuktare. Detta vattenprov analyserades av ett utav Livsmedelverket ackrediterat laboratorium. För att undersöka hur mycket vatten som bildas, kontaktades en stor leverantör av luftkonditioneringsanläggningar för beräkningsunderlag på ett stort kryssningsfartyg. Övrig information har inhämtats genom litteraturstudier och intervjuer. Studien visar på att det är möjligt att använda kondenserat vatten ifrån luftkonditioneringsanläggningar till dricksvatten och tekniskt vatten. I vissa fall motsvarade vattenproduktionen 10-15 % av det totala vattenbehovet ombord på ett stort kryssningsfartyg. Dock visar också studien på att vattnet måste genomgå olika behandlingar innan det går att använda som dricksvatten alternativt tekniskt vatten.

Under sommaren 2010 drabbades Chaniaregionen på Kreta av vattenbrist. Denna studie undersöker vad som har orsakat och bidragit till vattenbristen i Chania. Det har gjorts genom att bearbeta kvantitativa data och intervjua sex representanter för myndigheter och institutioner som är medvetna om regionens vattenproblematik. Nederbördens ojämna fördelning i tiden i kombination med sommarsäsongens ökade efterfrågan på vatten, på grund av turismen och odlingen, samt en ineffektiv förvaltning av vattenresurser verkar ha medverkat till regionens vattenbrist. Klimatförhållanden i Chania har inte uppvisat någon markant förändring över tiden. Vattenkonsumtion inom den kommun- och jordbruksektorn överskrider inte regionens årliga genomsnittliga vattentillgång. En ineffektiv vattenpolitik så väl på privat som på kommunal nivå verkar vara avgörande för den vattenbrist som uppstått i Chania under sommaren 2010.

Den 1 juli 2011 trädde en ny läroplan för förskolan i kraft. Den tillförde en tydligare fokus på naturvetenskap i förskolan än tidigare. Syftet med denna studie är att undersöka om man genom ett samarbete mellan förskola och simskola skulle kunna uppnå olika mål i läroplanen, och då med fokus på naturvetenskap. Totalt 71 simskolebarn har observerats i syfte att studera vilka naturvetenskapliga fenomen och begrepp som används, samt studerat vilka övningar i vattnet som går att genomföra med barn i olika åldrar för att känna på vatten som fenomen.  Det finns inte mycket forskning att tillgå inom ämnet simskola eller vattenlek, dock inom området naturvetenskap i förskolan. Denna studie visar att barns användning av naturvetenskapliga begrepp är nästan obefintlig och likaså barns hypoteser kring fenomenet flyta. Min tolkning är att detta beror på simlärarnas mål med simskolan, dvs att man inte har som mål att barn i simskolan ska lära sig om naturvetenskapliga fenomen i vattnet.