Abstrakt Åberg, E. & Öhrn, L. (2008) Krögares förhållningssätt till berusningsdrickande. C-uppsats i pedagogik. Institution för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. Det ligger ett stort bedömningsansvar hos krögare vid servering av alkohol; de behöver göra en bedömning för varje gäst vid försäljning av alkohol. Denna studies syfte är att titta på hur krögare ser på gästernas berusningsdrickande och hur krögare uppfattar kampanjen Varannan vatten. Denna studie är en kvalitativ studie där det gjorts intervjuer med fyra stycken krögare. Frågorna behandlar krögares uppfattning gällande berusningsdrickande, upplevelser av att hantera berusade gäster på krogen samt krögares kännedom om kampanjen Varannan vatten. Resultatet visar att respondenternas uppfattning är att många påverkansfaktorer spelar in gällande berusningsdrickandet såsom ålder, krogmiljö, sinnesstämning och utbud av nattklubbar och pubar. Att avvisa en överberusad gäst ser de inte som något problem. Resultatet visar även respondenternas vetskap om kampanjen Varannan vatten och att majoriteten använt sig av den på sin arbetsplats. Nyckelord: Alkohol, berusningsdrickande och Varannan vatten Keywords: Alcohol, intoxication drinking and every other water

No description available.

På uppdrag av Mälarenergi har jag skapat ett undervisningsmaterial som behandlar vatten- och avloppsreningsprocessen. Undervisningsmaterialet består av en saga som beskriver vad som händer när vi använder toaletten som sopnedkast samt en lärarhandledning som innehåller experiment där barnen själva är delaktiga i undervisningen. Syftet är att göra eleverna miljömedvetna och att man inte ska använda avloppet som sopnedkast. Förhoppningsvis sprider miljöengagerade elever sin kunskap vidare till sin omgivning och miljöengagemanget grundläggs tidigt hos barn/elev.

Ett sociologiskt perspektiv på staden är att se till stadens och stadslivets inverkan på människan. Flytten från landsbygden till städerna förde med sig att människor vardagsliv förändrades. Under urbaniseringens fanns farhågor om stadslivets negativa inverkan på människan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen ägnade sig åt att se hur förutsättningarna för vardagslivet skilde sig åt mellan de urbana och rurala samhällena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mångfald och ett dynamiskt stadsliv. Jacobs och Sennett definierar begreppet mångfald i stadslivet med ett antal konkreta villkor som skall uppfyllas av ett område. Dessa villkor har legat till grund för denna studie. Sickla Kaj i Hammarby Sjöstad i Stockholm får utgöra exempel på samtida stadsbyggnation. Genom observationer och intervjuer har jag studerat om det finns förutsättningar för mångfald i stadslivet i Sickla Kaj. Resultaten från observationerna och intervjuerna redovisas under sex olika teman. Sickla Kaj uppfyller flera av Jacobs och Sennetts villkor men dock inte alla. Vattnet i området i form av sickla kanal och vattenpartier i parken är mycket uppskattade kvalitéer i området.

No description available.

In recent years, much ofthe political debate in the West, East aud South has focused on the decentralization of responsibilities from the state to private enterprises and NGOs. But what potential is there for local communities to create their own govenlance structures able to deal with issues up till recently seen as the responsibility of the state? In this thesis, answer to this question is sought by analyzing two case studies from the semi-arid Coimbatore-region in South India from an institutionai perspective. One case concerns the efforts to involve farmers in irrigation water management in the Lower Bhavani Project, while the other focuses on the pressure on textile industrialists in Tirupur city to collectively treat their polluted effluent water. In both cases, the new distribution ofresponsibilities required that groups ofwater users would succeed in establishing new entities for collective action among themselves strong enough to prevent free-riding on a massive scale. Overcoming three main obstacles proved crucial in this process; meeting coordination costs, re-defining the notion of free-riding among resource users, and meeting motivation costs. Factors both within and outsicte the loeal community affected the degree ofsuccess. The distribution and lise of economic, moral and physical power between various actors and the interconnectedness between local and external institutions proved crucial for the establishrnent oflocal govemance stmctures. Moreover, the historical relation between the respective user group and the state has to a large extent affected the goals and strategies oflocal entities of eolleetive action. Clearly, resource management problems at localleve1 can not be solved by simply decentralizing responsibilities from the state to groups ofresource users. Rather, the state could playan important role by initiating, supporting and directing slich local entities of collective action.

This essay aims to explore continuity in water centric cult within the period of the Christianization of Scandinavia (ca 800-1100 AD) and to understand the changing of symbolism of water in pre-Christian cult and early Christian religion. It has previously been thought that Christian priests took over the old holy wells and renamed them after saint, all to ease the pagan people into a Christian lifestyle. But archaeological evidence shows that the cult at these wells, and other water centric sites, where almost completely abandoned a few hundred years before the Christians came to Scandinavia. The Christians should not have felt the need to transform this tradition since it was only practiced in a very small and supposedly private scale. On the contrary, religious activities at these wells seems to increase with the new religion and perhaps this is explained by Christianity itself. Water was an important element in the liturgi and especially in baptism. In early Christian Europe special chapels were built to baptize children but also grown men and women and historical sources speak of the importance of baptism in "living water". This essay discusses the possibility that these wells were used to baptize the newly converted Christians, thus receiving its sacred status. The official sping cult ended in the 16th century with the Protestant Reformation as it was prohibited but still the wells were visited and the cult was kept alive.

Genomsnittssvensken har börjat dricka mer buteljerat vatten. Detta går att se på försäljningen som har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Denna studie undersöker om det finns konsumenter som tänker på återanvändbarheten av flaskan när de står och väljer bland flaskorna på butikshyllan. Uppsatsen avser även att kunna ge en tydligare bild av hur vattenflaskors olika egenskaper påverkar återanvändbarheten av vattenflaskor och vilka behov som blir tillfredsställda genom att återanvända vattenflaskor. Författarna använder teorier om behov, konsumentsegmentering, flaskornas egenskaper och miljöaspekter för att ta fram en egen modell. Modellen används för att analysera alla data som insamlats under studien och på så vis besvaras uppsatsens forskningsfråga. Undersökningens data har samlats in genom en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. Det framkommer i undersökningen att den valda urvalsgruppen, Uppsalastudenter,återanvänder vattenflaskor för att det är bekvämt och praktiskt, men det verkar även finnas miljöaspekter som påverkar studenternas beteende. Tjockleken på plasten och flaskans form verkar vara de egenskaper som påverkar återanvändbarheten av en vattenflaska mest av de egenskaper som undersöks i studien. Slutligen verkar det existera minst ett segment av Uppsalastudenter som tänker på vattenflaskans återanvändbarhet vid köpbeslut av buteljerat vatten.

Vattendrag och stränder graderades under 1700-1800-talet mycket lågt (impediment) då marken inte var odlingsbar. Samma mark är idag eftertraktad av människor för fritids- eller permanentboende i en lugn miljö. Problem kan idag uppstå vid gränssättningen av strandfastigheter som nybildas. Problemen är vanligen kopplade till var gränserna verkligen är belägna och var fastighetsägarna anser att gränserna borde vara belägna. För att bestämma var gränserna går måste lantmätaren gå tillbaka till ursprungshandlingarna för stamfastigheten och utföra en grundlig arkivforskning. Syftet är att undersöka hur gränssättningen utförs idag. Frågor som besvaras i studien är: Hur bestäms gränserna för strandfastigheter juridiskt? Hur ser noggrannheten ut för gränserna i vattenområden och har djupkurvans osäkerhet någon inverkan på gränssättningen? På vilket sätt kan batymetrisk laserskanning, jämfört med nuvarande metoder, vara en lämplig metod för att bestämma strandfastigheters gränser? Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes med utvalda personer på Lantmäteriet samt företaget Airborne Hydrography AB. Teorin bakom undersökningen uppdelades i tre delar. Första delen behandlar Lantmäteriets arbetssätt vid gränssättning av strandfastigheter. Den andra delen behandlar strandfastigheter och lagarna som ska följas för att bilda dem. Den tredje delen behandlar batymetrisk laserskanning och den tekniska noggrannheten instrumenten är kapabla att leverera. Resultatet visar att noggrannheten på gränserna i vattenområdet är svårbedömda då redovisning av gränserna ofta saknas och ursprungliga strandlinjen är svår att lokalisera. Laserbatymetri kan i vissa fall inverka positivt på gränssättningen i strandfastigheters vattenområden och underlätta lantmätarens arbete med gränssättningen. Slutsatsen är att lantmätarna är tvungna att utföra omfattande arkivforskning för att kunna bestämma strandlinjen och att handlingarna i en förrättning blir svårare att tolka ju äldre stamfastigheterna är. Genom att undersöka nuvarande tillvägagångssätt vid strandfastigheters gränssättning och föra ihop resultatet med den laserbatymetriska mätmetoden fann författarna en möjlig lösning för de osäkra gränserna i vattenområden. Strandlinjen, 300 meters gränslinjen samt var 3 meters djupkurvan är belägen / Water areas and beaches were during the 18- and 19 century's very low graded (waste land) because it was not possible to grow any crops on the grounds. The same properties are today highly regarded real-estate. People buy beach front properties as summer homes or as permanent living, in a low stress environment. Because of this, the establishment of the estates boundaries can create problems when new beach front properties are created. The problems are usually linked to where the land boundaries really are located and where the property-owners consider it to be. To establish where the boundaries really are located the surveyor must perform a thorough archival research on the original property. The purpose of this study was to investigate how the establishments of the estates boundaries are performed today. Questions to answer are: How are the boundaries' established legally? How accurate are the boundaries in water areas, and have the uncertainty of the 3 meter depth curve any influence on the boundaries? Can the bathymetric laserscanner, compared with the current method, be a suitable method to establish the boundaries of beach front properties? The method selected in this study was qualitative interviews. The interviews were performed with experienced people from the Swedish "Lantmäteriet" and the company Airborne Hydrography AB. The theory was divided in three parts. Part one addresses "Lantmäteriets" role and workings with creating beach front property. Part two addresses the laws involved in creating beach front property. Part three addresses bathymetric laserscanning and the technical accuracy the instrument are capable of. The result shows that the accuracy of the boundaries in water areas are difficult to assess due to lack of references that often are missing and the shoreline is hard to locate. Laserbatymetri can in certain cases have a positive effect on beach front properties boundaries border setting in water areas and help the surveyor. The conclusion is that the surveyor must undertake an extensive archival research to find the shoreline and it is more difficult the older the original properties are. By examining the current method of establishing these boundaries and mix the result with the bathymetric laserscanning method the authors found a possible solution for the uncertain boundaries of water areas. The shoreline, 300meters boundary line and where the 3 meters depth curve is located

Diss. Linköping : Univ., 2003.