Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2004. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2004. / Härtill 8 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2005. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ., 2005.

<p>Jag har i mitt examensarbete jobbat med framtagningen av en vattenflaska för en hållbar utveckling. En vattenflaska där användningsområdet är för vardagligt bruk. Arbetet har en inriktning mot estetik och hållbarutveckling. Jag har tittat på vilken miljöinverkan buteljerat vatten har, undersökt estetik som begrepp och gjort research. Detta är sedan följt av en designprocess innehållande skissprocessen, användarstudie, och designmetoder vilket leder fram till en prototyp av en produkt. Fokus för projektet har involverat formgivning, estetik, och hållbarhet. Under projektets gång reder jag ut begrepp, reflekterar, och tolkar olika källor.</p> / Examensprojekt

Många kustnära svenska städer riskerar att drabbas av framtida klimatförändringar, men framförallt stigande havsnivåer, något som ska beaktas och tas hänsyn till i den fysiska planeringen. Men hur? Parallellt med detta pågår stadsomvandlingar, med bland annat nybyggnation i kust- och vattennära områden, för att skapa en attraktiv kommun där folk vill bosätta sig och bo kvar. Den fysiska planeringen präglas , å andra sidan, av en osäkerhet kring hur anpassning till ett förändrat klimat, och särskilt stigande havsnivåer, ska gå till fastän det på den lokala nivån finns medvetenhet om detta. Denna uppsats syftar till att öka kunskapen kring hur klimatfrågor, i synnerhet risker med stigande havsnivåer, hanteras i den fysiska planeringen, genom att undersöka hur detta har behandlats i detaljplanering av tre planområden i Norra Älvstranden i Göteborg. För att undersöka syftet har en fallstudie gjorts över tre planområden i Norra Älvstranden, med en kvalitativ dokumentstudie som metod. Detaljplan, med tillhörande plankarta och planbeskrivning för respektive planområde, har ingått i fallstudien. Vidare har Plan- och bygglagen, Boverket och Länsstyrelsen studerats i enighet med uppsatsens syfte. Dessa har undersökts enligt följande analysfrågor som lyder: Hur hanterar lagar och regler samt riktlinjer på nationell nivå klimatfrågor i den fysiska planeringen, mer specifikt i detaljplanering? Var och i vilken utsträckning behandlar detaljplanerna klimatfrågor, framförallt stigande havsnivåer? Hur beskriver detaljplanerna synen på vattnet? Hur hanteras bebyggelsen när det gäller: a) lägsta golvnivå för färdigt golv? b) avstånd till vattnet? Diskussionen i uppsatsen görs utifrån teoretiska utgångspunkter som har sin grund i hur den fysiska planeringen hanterar risker med klimatfrågor i dagens samhälle med den ökade globaliseringen och den tekniska utvecklingen, också kallad för ett risksamhälle. Begrepp som robusthet, ett robust samhälle, experternas roll och expertkunskap diskuteras. Att dagens klimatförändringar är orsakade av mänskliga aktiviteter är något många forskare diskuterar idag. Det innebär att vi ska möta dess konsekvenser, inte minst inom den fysiska planeringen. Risker med stigande havsnivåer är något som de flesta av kustnära svenska städer möts av redan idag. Norra Älvstranden i Göteborg ligger vid Göta Älv och dessutom i en låglänt terräng. Området, som tidigare har varit ett hamnområde, har successivt omvandlats till ett attraktivt bostadsområde med blandade aktiviteter. Av de granskade detaljplanerna går det att se en medvetenhet om klimatriskerna i detaljplaneringen. Planerna föreslår åtgärder för att anpassa bebyggelsen inför kommande klimatförändringar, exempelvis höjs den lägsta grundläggningsnivån. Å andra sidan går det läsa hur synen på vatten kvarblir som ett viktigt element i planeringen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns en ganska oföränderlig syn på hur klimatfrågorna i detaljplaneringen ska behandlas.

Tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet är en mänsklig rättighet. Trots detta saknar idag 800 miljoner människor tillgång till rent vatten och 2,5 miljarder människor tillgång till grundläggande sanitet. Om universell tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet gjordes möjlig skulle detta kunna rädda 2,5 miljoner människor varje år från att dö av sjukdomar orsakade av smutsigt vatten och bristfällig sanitet. Idag arbetar flera biståndsorganisationer med att tillhandahålla vatten och sanitet, dels genom implementering av projekt dels genom politisk påverkan. Denna studie undersöker genom fem kvalitativa intervjuer vilka erfarenheter personer som arbetar med att tillhandahålla vatten och sanitet har av arbetet. Undersökningen visar att arbetet med vatten och sanitet är komplext där anpassning efter varje land måste göras. Detta påverkas av vilka sociala konstruktioner som ligger till grund för diskriminerande praktik, geografiska förhållanden samt av kulturella skillnader.

<p>Abstrakt</p><p>Åberg, E. & Öhrn, L. (2008) Krögares förhållningssätt till berusningsdrickande. C-uppsats i pedagogik. Institution för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.</p><p>Det ligger ett stort bedömningsansvar hos krögare vid servering av alkohol; de behöver göra en bedömning för varje gäst vid försäljning av alkohol. Denna studies syfte är att titta på hur krögare ser på gästernas berusningsdrickande och hur krögare uppfattar kampanjen Varannan vatten. Denna studie är en kvalitativ studie där det gjorts intervjuer med fyra stycken krögare. Frågorna behandlar krögares uppfattning gällande berusningsdrickande, upplevelser av att hantera berusade gäster på krogen samt krögares kännedom om kampanjen Varannan vatten. Resultatet visar att respondenternas uppfattning är att många påverkansfaktorer spelar in gällande berusningsdrickandet såsom ålder, krogmiljö, sinnesstämning och utbud av nattklubbar och pubar. Att avvisa en överberusad gäst ser de inte som något problem. Resultatet visar även respondenternas vetskap om kampanjen Varannan vatten och att majoriteten använt sig av den på sin arbetsplats.</p><p>Nyckelord: Alkohol, berusningsdrickande och Varannan vatten</p><p>Keywords: Alcohol, intoxication drinking and every other water</p>

No description available.

Jag har i mitt examensarbete jobbat med framtagningen av en vattenflaska för en hållbar utveckling. En vattenflaska där användningsområdet är för vardagligt bruk. Arbetet har en inriktning mot estetik och hållbarutveckling. Jag har tittat på vilken miljöinverkan buteljerat vatten har, undersökt estetik som begrepp och gjort research. Detta är sedan följt av en designprocess innehållande skissprocessen, användarstudie, och designmetoder vilket leder fram till en prototyp av en produkt. Fokus för projektet har involverat formgivning, estetik, och hållbarhet. Under projektets gång reder jag ut begrepp, reflekterar, och tolkar olika källor. / Examensprojekt