Sediments rich in sulfide were deposited in the Littorina sea in an environment that was shallow, anoxic,and reductive. The sediments were brought above sea level by isostatic uplift and can now be foundalong the coast of the Baltic sea. These sulfide rich sediments oxidize when they are exposed to air whenthe water table is lowered due to uplift, anthropogenic activities, or hydrological droughts. Oxidation ofsulfate soils will lower the pH and mobilize metals in the soil that will leach into adjacent rivers and willimpact the water chemistry and damage ecosystems. A few studies have noted that leaching increasesin sulfate soils after drought which has resulted in fish death. The impact of droughts on leaching from sulfate soils were investigated in nine rivers (Flarkbäcken,Hertsångerälven, Kvismare canal, Kyro river, Närpes River, Persöfjärden, Storbäcken, Tjuståsaån, andToby river) by looking at time series of sulfate concentrations and drought periods. The impact on riversafter a drought was studied by plotting the deviation from median specific discharge in summer andautumn against the deviation from median concentration of SO42-, a suite of metals and pH the followingseason with high discharge e.g. spring. The metals that were examined in the river were Aluminum (Al),Cadmium, (Cd), Cobalt (Co), Cupper (Cu), Iron (Fe), Manganese (Mn), Nickle (Ni), Zinc (Zn).TheKendall’s τ was then used to determine if the relationship between discharge and leached compoundconcentration was significant and which direction it had. In the sulfate timeseries the hydrological droughts generally coincided with low SO42- and werefollowed by SO42- peaks. The sulfate concentrations increased significantly after droughts, and theincrease in SO42- lasted for 1-3 years for most rivers. In two Finnish rivers the SO42- remained higher alonger time of 5 years in Kyro river and Närpes river after multiyear droughts. In Kvismare canal, Kyroriver, Närpes river and Tjuståsaån the SO42- concentration was higher in the mid-1900s which could bedue to changes in ditching activity, the acid sulfate soils transitioning to post active sulfate soils afterthe ditching activity stopped in the regions, or SO42- air deposition historically being greater. SO42-, Co, Ni, and Zn had negative significant correlations in a majority of the rivers, while pH, Fe,and total organic carbon had significant positive correlations a majority of rivers. A negative correlationindicates high concentrations of the leached compound after a drought while positive correlationsindicate low concentrations of the leached compound after a drought. Al, Cd, Cu, and Mn did not havea significant correlation in a majority of the rivers which could be due to their dependence on pH whichwill not always change in the rivers in spring due to acidic water leaching from acid sulfate soils sincethe acidic water will be diluted by meltwater. / Efter senaste istiden var vattnet i havet syrefritt och reducerande vid havsbotten, vilket ledde till attsulfidmineral avsattes. Dessa sulfidrika sediment har hamnat ovanför havsytan på grund avlandhöjningen och finns i kustnära områden runt östersjön. Sulfidsedimenten oxiderar om de kommer ikontakt med syre vilket kan ske på grund av landhöjning, mänskliga aktiviteter, eller torka som sänkergrundvattennivåerna. När sulfatjordarna oxiderar sänks pH i jorden och metaller frigörs vilka sedanlakas ur jorden och påverkar närliggande vattendrag och ekosystem. Lakning av metaller har i någrastudier setts öka efter extrem torka vilket i vissa fall har lett till fiskdöd. I nio vattendrag (Flarkbäcken, Hertsångerälven, Kvismare kanal, Kyro älv, Närpes å, Persöfjärden,Storbäcken Tjuståsaån och Toby å) undersöktes hur torka påverkar urlakning från sura sulfatjordar. Deämnen som undersöktes var Aluminium (Al), Kadmium (Cd), Kobolt (Co), koppar (Cu), Järn (Fe),Mangan (Mn), Nickel, (Ni), Totalt Organiskt Kol (TOC), och Zink (Zn). Sambandet mellanvattenföringens avvikelse från medianen under de sommar samt höst och avvikelsen avkoncentrationerna av urlakade ämnen från medianen följande årstid med högt flöde plottades för attundersöka hur sambandet såg ut. De statistiska testerna Kendalls τ användes för att utvärdera om enkorrelation existerade och i vilken riktning den gick. Sulfatkoncentrationerna var generellt sett väldigt låga under torrperioder men ökad snabbt efter atttorkan avtagit. Den förhöjda sulfatkoncentrationen varade generellt sett i 1-3 år för de flesta vattendrag.Det fanns däremot två undantagsfall då sulfatkoncentrationerna var förhöjda i Kyro älv och Närpes åunder 5 år efter en torrperiod som varat i flera år. I Kvismare kanal och Tjuståsaån varsulfatkoncentrationerna, högre under mitten av 1900-talet. De högre koncentrationerna av sulfat kanbero på att det var mer dikning, eller större mängd luftföroreningar under denna period. Sambanden för sulfat, Co, Ni och Zn visade att efter torra perioder var koncentrationerna högre i enmajoritet av vattendrag än normalt. pH, Fe och TOC visade på ett motsatt samband. Efter torrperiodersjönk därmed koncentrationen Fe och TOC i en majoritet av vattendragen. Al, Cd Cu, och Mn hadesignifikanta samband i mindre än 50 % av vattendragen vilket kan vara till följd av att de är beroendeav pH som själv inte hade en tydlig korrelation i alla vattendrag. pH sjunker i många fall inte särskiltmycket till följd av en torka då vattnet som lakas ut från sulfatjorden späds ut av smältvatten undervåren.

Arvika Fjärrvärme AB is manufacturing and distributing district heating to around 300 customers in Arvika. Heat production consists of a BFB boiler fed with GROT fuel (branches and peaks) and delivers a maximum power of 30 MW. In order to operate the plant, an average of 60 m3 of water per day is consumed from the urban water network. The water consumption is divided between water treatment, sooting and process cooling. In the processes, sulfur is dosed to obtain a more complete combustion of the hazardous flue gases that can occur. This is a result of previous thesis made for Arvika fjärrvärme. GROT is a fuel that contains high levels of moisture, which means that a high amount of condensate is formed during combustion, averaging 100 m3 per day. At present, condensate is sufficient to meet the condensate limit values ​​to be flushed into the drain. This is achieved by sand filtration and pH neutralization. Today, Arvika heat production is equipped with a purification stage for the feed water consisting of a softening filter and membrane filtration. This creates good conditions for cleaning the condensate and recirculating it in the process. Questions for this study are which hazardous substances the condensate can contain and how the condensate composition affected due to sulfur dosage. In addition, Arvika fjärrvärme wants to find out whether the purified condensate can replace the use of the urban water and, finally, if the condensate can be purified and used as feed water in the process. The execution of the work was based on a full-scale attempt in two operating cases of 9 and 18 MW. The tank collecting all condensate after purification in the sand filter and pH neutralization was coupled to the feed water purification stage. Thus, the condensate was pumped and purified in the softening filter and membrane filter. Assay substrates were collected before and after purification of the condensate. In addition to the topics that Arvika investigates, high levels of alkalinity were found in the condensate. The sulfur dosage that Arvika technology works with can be the cause of the high concentrations of sulphate. However, it appears that both the sulfate and alkalinity were purified in the membrane filter. The amount of condensate formed cannot completely replace the entire water requirement, but definitely large parts. The condensate can be used as feed water based on the retention rate for all substances. However, it appears that two substances, chloride and sulphate can create problems for the membrane filter. To investigate this, the condensate should be tested over a longer period of time to see the affect the chloride as well as the sulphate in the long run. / Arvika Fjärrvärme AB bedriver produktion och distribution av fjärrvärme till ca 300 kunder runt om i Arvika. Värmeproduktionen består av en BFB-panna som matas med bränslet GROT (grenar och toppar) och levererar en maxeffekt på 30 MW. För att driva anläggningen förbrukas i snitt 60 m3 vatten per dag från stadsvattennätet för spädvattenförberedning, sotning och processkylning. I denna typ av värmeproduktion som Arvika Fjärrvärme bedriver doseras svavel. Detta är ett resultat av ett tidigare examensarbete som visade att vid en dosering av svavel bildas det färre farliga rökgaser som kan uppstå vid förbränningen. GROT är ett bränsle som innehåller höga halter fukt vilket innebär att höga mängder kondensat bildas vid förbränningen, i snitt 100 m3 per dag. I dagsläget renas kondensatet tillräckligt för att möta de gränsvärden för att kondensatet ska få spolas ner i avloppet. Detta uppnås genom en sandfiltrering och pH-neutralisering. Idag är Arvika Fjärrvärme utrustade med ett reningssteg för spädvattnet bestående av ett avhärdningsfilter samt membranfilter. Detta skapar goda förutsättningar för att rena kondensatet och återcirkulera det i processen. Funderingar som uppstår är vilka farliga ämnen som kondensatet kan innehålla samt hur kondensatsammansättningen påverkas av svaveldoseringen. Dessutom ställer sig värmeverket frågan om det renade kondensatet kan ersätta förbrukningen av stadsvattnet och slutligen om kondensatet kan renas och användas som spädvatten i processen. Genomförandet av arbetet baserades på ett fullskaligt försök under två driftfall på 9 samt 18 MW. Tanken som samlar upp allt kondensat efter rening i sandfiltret och pH neutraliseringen kopplades på i steget för spädvattenrening. På så sätt pumpades kondensatet igenom och renades i avhärdningsfiltret samt membranfiltret. Analysunderlag samlades in före samt efter rening av kondensatet. Förutom de ämnen som Arvika fjärrvärme undersöker förkommer höga halter alkalinitet i kondensatet som bidrar till bildning av pannsten. Svaveldoseringen som Arvika fjärrvärme jobbar med kan vara orsaken till de höga koncentrationerna av sulfat. Det visar sig dock att både sulfatet och alkaliniteten renas bort i membranfiltret. Mängden kondensat som bildas kan inte helt ersätta hela vattenbehovet men definitivt stora delar. Kondensatet kan användas som spädvatten om retentionsgraden för ämnena anses hög nog. Det visar sig dock att två ämnen, klorid och sulfat, kan skapa problem för membranfiltret. För att undersöka detta bör kondensatet testas under en längre tidsperiod för att se vilken påverkan klorid och sulfat har i längden.

Temporary streams and their dynamics have often been largely overseen in hydrological research and there is relatively little knowledge about how the occurrence of flow in these streams varies temporally and spatially. Temporary streams are important from a hydro- logical perspective because they affect water quantity and quality in downstream peren- nial reaches, and from an ecological perspective because they provide habitat to unique species. In order to gain knowledge about these important streams, this maser thesis was conducted, within the Msc program in Water and Environmental Engineering at Uppsala University and the Swedish University of Agricultural Sciences, in collaboration with the Hydrology and Climate group at the University of Zurich. In this study, the temporal and spatial variation of the temporary streams in a small pre-Alpine catchment in Switzerland were investigated, both in terms of the presence of flowing water and stream chemistry. The 20 ha Studibach catchment is typical for the pre-Alpine area, with frequent precipi- tation. The streams in the lower part of the Studibach catchment were mapped in the field during September 2020. The temporal and spatial variations of the presence of flow and stream chemistry within the stream network was investigated in September and October 2020 during varying weather conditions. During ten field campaigns the flow state of the streams was classified and the Electrical Conductivity (EC) of the streams was mea- sured approximately every 20 meter. The findings from the field campaigns were related to topographic indices, in particular the Topographic Wetness Index (TWI) and Upslope Accumulated Area (A), in order to see how topography influenced the presence of stream- flow and stream EC. The results show a high temporal and spatial variation in both stream chemistry and streamflow. The active network length expanded by a factor of two in re- sponse to precipitation events. The stream EC also had a large spatial variation, and the streams in the southeast part of the catchment had a higher EC than the other streams. This spatial variation is expected to reflect the large variability in groundwater EC within the catchment. The spatial variation of the streamflow demonstrated a difference between the north-middle and the south part of the catchment, where the south part responded quicker to events and drained and retracted faster after the event. The findings also indicate that topographic indices can predict the occurrence of flow in the stream network, with sites with higher topographic index values having a higher probability of flowing water in the stream. Topography also influences the stream chemistry. The variation in stream chem- istry was smaller for sites with higher values for the topographic indices, something that can be explained by the Representative Elementary Area (REA) concept, because sites with higher topographic index values are located further downstream and water at these locations is a mixture of the smaller streams that feed these streams. / Temporära bäckar och dess dynamik har länge varit förbisedda inom hydrologisk forskn- ing, och en djupgående kunskap rörande temporära och rumsliga variationer saknas. Tem- porära bäckar är viktiga utifrån ett hydrologisk perspektiv eftersom de påverkar både kvantitet och kvalitet på vattnet nedströms, och från ett ekologiskt perspektiv eftersom de bidrar med habitat till unika arter. Detta examensarbete har genomförts för att öka kunskapen kring dynamiken i dessa temporära nätverk. Examensarbetet genomfördes inom Civilingenjörsprogrammet i Miljö och Vattenteknik vid Uppsala Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, i ett samarbete med Hydrologi- och Klimatgruppen vid University of Zurich. Studien har undersökt temporära och rumsliga variationer i ett tem- porärt bäcknätverk med avseende på flöden och kemin i vattnet, i ett mindre pre-alpint avrinningsområde i centrala Schweiz. Bäckarna i den nedre delen av avrinningsområdet Studibach karterades i fält för hand med karta och kompass under september 2020. Avrin- ningsområdet är på 20 ha och räknas som typiskt för ett pre-Alpint område, med frekvent nederbörd. Tio fältkampanjer genomfördes där temporära och rumsliga variationer un- dersöktes genom klassificering av flöden och mätningar av Elektrisk Konduktivitet (EC) i bäckarna ungefär var 20e meter, under september och oktober 2020 i varierande väder- förhållanden. Resultaten från fältkampanjerna relaterades till de topografiska indexen Topographic Wetness Index (TWI) och Upslope Accumulated Area (A) för att undersöka hur topografin påverkar flöden och bäckkemin. Studien kom fram till att bäckarna i den nedre delen av Studibach visar både en temporär och en rumslig variation för både flöde och bäckkemi. De aktiva bäckarna i nätverket visade på en expansion med en faktor två som svar på nederbörd. En rumslig variation för flödet påträffades även mellan den södra och nord-centrala delen av nätverket där den södra svarade snabbare mot event och även drogs ihop snabbare. Kemin i bäckvattnet visade på en stor rumslig variation, med högt EC i den sydöstra delen av avrinningsområdet, vilket förmodas bero på den stora rumsliga variationen av EC i grundvattnet. Resultaten visar även på att topografiska index kan till viss del förutspå flöden i bäckarna, där platser med högre topografiska index har högre sannolikhet att det flödar i bäcken. Topografin påverkar även bäckkemin. Variationen i bäckkemin var mindre för platser med högre topografiska index, vilket kan förklaras med Representative Elementary Area (REA) konceptet, eftersom platser med högre to- pogragiska index värden återfinns längre nedströms och vattnet på dessa platser är en blandning av de mindre bäckarna som tillför vattnet till de större.

Dams play an important role in our society, but their negative impacts on aquatic ecosystems have led to a need for conservation efforts to mitigate the negative effects. In some instances, dam removal has been suggested to be the most economically and ecologically beneficial restoration method to improve longitudinal connectivity. This, however, has increased the need of more research about the effects dam removal have on aquatic ecosystems, since the outcomes of this restoration method can be unpredictable. In this study, I investigated ecological impacts of dam removals in Swedish inland waters. I collected field data from five different lakes in Värmland and Dalarna, two lakes with dam removal in 2017/2018 and three without. I studied how dam removal affected different trophic levels of the aquatic ecosystem, where I predicted that a top-down effect would increase abundances of piscivorous European perch (Perca fluviatilis) and zooplankton, but decrease phytoplankton, whereas a bottom-up effect would lead to increases in biomass at all trophic levels (with most pronounced effects on nutrient concentration). If both top-down and bottom-up effects would operate in parallel, all the above mentioned effects could occur. I also predicted that if dam removal affected the fish community, there would be a change in species diversity and fish biomass. Moreover, if perch demography was affected, there would be a change in perch length and abundance of different age classes. To investigate this, I collected data on fish, plankton, nutrients (P, N), DOC, pH and conductivity in the five lakes and compared this with already existing historical data using a BACI design. Two-way ANOVAs were used to study the effects of dam removals on these variables. There were not enough historical data on P concentration or zoo-and phytoplankton to be analyzed statistically. I did, however, conduct correlation analyses with zoo- and phytoplankton. Contradictory to my prediction, the results showed no effect of dam removal on fish biomass or diversity, water chemistry or perch demography in the studied lakes. There was, however, a statistically significant effect of time on Tot-N, with lower values after the years of 2017/2018 (regardless of dam removal). There were also some differences between the lakes in species diversity, concentration of Tot-N, potentially piscivorous perch and perch length. The outcomes of dam removal are unpredictable, as are the expected time-lapse of the effects, which means that changes may yet occur in the studied lakes. Knowledge about ecosystem responses to dam removal enables managers to better predict the effects of dam removal, and thereby facilitate decision makings related to this restoration method. / Dammar spelar en viktig roll i vårt samhälle, men deras negativa påverkan på akvatiska ekosystem har ökat behovet av bevarandeinsatser för att minska de negativa effekterna. I somliga fall har dammutrivning föreslagits vara den mest ekonomiskt och ekologiskt gynnsamma bevarandemetoden för att förbättra longitudinell konnektivitet. Detta har dock ökat behovet av mer forskning gällande dammutrivningars effekter på akvatiska ekosystem, eftersom utfallen av denna bevarandemetod kan vara oförutsägbara. I denna studie undersökte jag dammutrivningars ekologiska effekter i svenska inlandsvatten. Jag samlade data i fält från fem olika sjöar i Värmland och Dalarna, två sjöar med dammutrivningar under 2017/2018 och tre utan. Jag undersökte hur dammutrivning påverkade olika trofiska nivåer i det akvatiska ekosystemet, med förväntningarna att en top-down-effekt skulle öka abundansen av fiskätande abborre (Perca fluviatilis) samt djurplankton, men minska växtplankton, medan en bottom-up-effekt skulle leda till ökad biomassa inom samtliga trofiska nivåer (men med mest effekter på näringskoncentration). Om både top-down- och bottom-up-effekter skulle verka parallellt kunde samtliga ovanstående nämnda effekter förekomma. Jag förväntade även att om dammutrivning påverkade fisksamhället skulle det ske en förändring i artdiversitet och fiskbiomassa. Därtill bör en effekt på demografi hos abborre leda till förändringar i abborrlängd- och abundans i olika åldersklasser. För att undersöka detta samlade jag in data över fisk, plankton, näringsämnen (P, N), DOC, pH och konduktivitet i de fem sjöarna och jämförde detta med redan existerande historiska data med en BACI design. Tvåvägs-ANOVAs användes för att studera effekterna av dammutrivningar på dessa variabler. Det fanns inte tillräckligt med historiska data över P-koncentration eller djur- och växtplankton för att analyseras statistiskt. Jag utförde dock korrelationsanalyser med djur- och växtplankton. I kontrast till min förväntan visade resultaten ingen effekt av dammutrivning på fiskbiomassa- eller diversitet, vattenkemi eller demografi hos abborre i de studerade sjöarna. Det var däremot en statistiskt signifikant effekt av tid på Tot-N, med lägre värden efter 2017/2018 (oberoende av dammutrivning). Det var även en del skillnader mellan sjöarna i artdiversitet, koncentration av Tot-N, potentiellt fiskätande abborre samt abborrlängder. Utfallen av damutrivningar är oförutsägbara, och detsamma gäller tidsintervallet för effekterna, vilket innebär att det fortfarande kan ske förändringar i de studerade sjöarna. Kunskap om ekosystemrespons till dammutrivning möjliggör för förvaltare att lättare bedöma effekter av dammutrivningar, och underlättar därav beslutsfattning relaterat till denna bevarandemetod.