Introduktion: Venösa bensår beror på cirkulationssvikt i vensystemet och kräver ofta lång behandling, vilket orsakar stort lidande hos de drabbade patienterna. Såren tar upp en stor del av vårdtiden och kostar mycket pengar.  Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsstrategier som kan förkorta sårläkningstiden vid venösa bensår.  Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2012) modell innehållande nio arbetssteg. Sökning av artiklar gjordes i CINAHL och SCOPUS. Efter manuell sökning, noggrann dataanalys och vetenskaplig granskning valdes 13 artiklar ut till studien. Baserat på artiklarnas resultat framkom tre teman.  Resultat: Huvudresultatet av studien visar omvårdnadsstrategier på tre nivåer: organisations-, sjuksköterske- och sårbedömningsnivå. Systematisk och kontinuerlig omvårdnad visade sig ha stor betydelse för sårläkning och möjliggjordes genom omstrukturering på organisationsnivå. Kunskap, kompetens och tillgång till rådgivning gav sjuksköterskorna en ökad trygghet i yrkesutövningen, vilket i sin tur ledde till en mer patientsäker omvårdnad. Studien visade också att vikten av enkel och korrekt bedömning med rätt hjälpmedel för sårbedömning gav bra vägledning för valet av fortsatt behandling.  Slutsats: Genom förändringar i organisationen samt förbättrad kunskap och kompentens kan kvalitén på sårvården höjas, vilket förkortar sårläkningstiden och ger en mer patientsäker vård. Omstruktureringar genererar dessutom en ekonomisk besparing, för både patient och organisation.

Bakgrund: Venösa bensår är ett vanligt problem som väntas öka med en allt äldre befolkning. Patienter med venösa bensår lider ofta av smärta och har nedsatt livskvalitet. Studier visar att sjuksköterskor har kunskapsluckor om hur patienter med venösa bensår ska vårdas. Syfte: Belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och deras eventuella effekter vid venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt med induktiv analys. 11 artiklar ingår. Resultat: Fem olika kategorier av omvårdnadsåtgärder framkom; kompressionsbehandling, sårbehandling, fysisk aktivitet, psykiskt stöd och socialt stöd. Flest artiklar återfanns i kategorin kompressionsbehandling, där olika kompressionsmetoder jämförs. Diskussion: Ett kompressionstryck på cirka 40 mm Hg ger bäst effekt på sårläkningen. Problemet är att kompressionsbehandlingen kan vara både smärtsam och svår att genomlida av sociala skäl. Sjuksköterskan måste ha en helhetssyn på sin patient och förutom att behandla såret även se till behovet av psykiskt och socialt stöd. På så vis kan sjuksköterskan öka patientens följsamhet och lyckas läka såret. Slutsats: Valet av kompressionsmetod spelar inte någon avgörande roll utan det viktigaste är att skapa en kompression med högt tryck. Att stötta och motivera patienten för att nå följsamhet är en viktig omvårdnadsåtgärd. / <p>Godkännade datum: 2016-10-31</p>

Bakgrund: Bensår är ett vanligt tillstånd som kan vara av venöst, arteriellt och/eller blandat ursprung. Bensår och bensårsbehandling innebär stort lidande för personen och stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken livskvalitet personer med bensår har. Metod: Denna studie genomfördes som en kvantitativ litteraturstudie med 12 ingående artiklar. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarnas resultat och kvalitet granskades och resultaten sammanställdes. Resultat: Litteraturstudien visade att personer med bensårs livskvalitet påverkades i större omfattning jämfört med personer utan bensår. I resultatet framkom även att olika aspekter som till exempel fysiska, smärta, psykiska och sociala var relaterade till livskvalitet, och de olika aspekterna påverkades olika mycket av bensåret. Påverkan fanns på både fysiska och psykosociala faktorer och personer med bensår upplevde på grund av detta begränsningar i sina liv och en försämrad livskvalitet. Slutsats: Personer med bensår har en lägre livskvalitet jämfört med personer utan bensår utifrån både fysiska och psykosociala aspekter. Det behövs mer forskning för att hitta metoder som kan förbättra dessa personers livskvalitet.

Bakgrund: Venösa bensår är inte en sjukdom, det är ett symtom. Definitionen av ett venöst bensår är ett sår som inte går över av sig självt eller med lättare behandling efter sex veckor. Att leva med venösa bensår innebär oftast en lång kontakt med vården och en livslång kompressionsbehandling. Sjuksköterskan har ett ansvar gentemot individerna och personcentrerad vård är av stor vikt vid behandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva individers erfarenheter av att leva med venösa bensår. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka upp artiklarna. En tematisk dataanalys användes för att analysera artiklarnas resultat. Huvudresultat: Fyra huvudteman hittades efter analys av artiklarnas resultat: erfarenheter av smärta, erfarenheter av kompressionsbehandling, påverkan på vardagen och erfarenheter av vården. Gemensamt för dessa teman var att personerna som lever med bensår ofta påverkas negativt, det kan handla om både fysiska och psykiska faktorer. Där till exempel nedsatt rörelseförmåga, rädsla och skam skapade begränsningar i vardagen. Kontakten med vården kunde skapa frustration men även vara en positiv upplevelse. Slutsats: Många personer lever med venösa bensår och upplevelserna är till stor del negativa. Det saknas kunskap bland sjuksköterskor och patienter inom området vilket skapar ett lidande.

Bakgrund  Venösa bensår orsakas av venös insufficiens och förekommer oftast bland äldre patienter. Denna sköra patientgrupp är i behov av att sjuksköterskan kan se och möta deras lidande. Lidande beskrivs som en subjektiv fysisk, emotionell eller existentiell upplevelse där en patient möter något ont och ofrånkomligt. Förståelsen för lidandet vid omvårdnad är centralt för att förstå innebörden av omvårdnad i stort. Den unika patientens sårbarhet, värdighet och integritet bör därför respekteras och tas i beaktning inför varje omvårdnadstillfälle. Syfte Att beskriva patienters upplevda lidande och upplevelser av omvårdnad relaterat till venösa bensår. Metod En allmän litteraturöversikt utfördes. Datainsamlingen skedde genom artikelsökning i databaserna PubMed och CINAHL. En innehållsanalys med en induktiv ansats tillämpades för att kategorisera återkommande teman relaterat till lidande hos patienter med venösa bensår samt deras upplevelser av omvårdnad. Resultat Patienternas upplevelser av lidande samt omvårdnad relaterat till venösa bensår identifierades genom kategorisering av återkommande meningsbärande enheter (a-e). Dessa kunde sedan kondenseras till kategorierna: (1) Det mångdimensionella lidandet och (2) Faktorer som påverkar upplevelser av omvårdnaden. Det upplevda lidandet och upplevelserna av omvårdnad som framkom i resultatet tydliggjorde lidandets påverkan på vårdrelationen och utformade temat: Lidandets implikationer för vårdrelationen. Slutsats Lidandet bland patienter med venösa bensår är mångdimensionellt vilket kräver en holistisk syn och ett evidensbaserat arbetssätt från sjuksköterskan. Otillräckliga kunskaper vid behandling av venösa bensår påverkar patientens upplevelse av omvårdnaden negativt. Vårdrelationen har visat sig växa fram ur en gemenskap och ömsesidig förståelse kring lidandet och de förväntningar patienterna har på sjuksköterskan.

Bakgrund: Många människor lever idag med svårläkta bensår, varav ca 80 % avbensåren är venösa. Det är av stor vikt att rätt diagnos fastställs samt bakomliggandeorsaker behandlas. Idag finns merparten av dessa patienter i den kommunala sektorn.Vården av patienter med bensår genererar stora ekonomiska kostnaderna församhället. Svårläkta sår på underbenen kan orsakas av olika sjukdomstillstånd. Attleva med svårläkta venösa bensår har betydande inverkan på det dagliga livets olikaaktiviteter samt människors välbefinnande. Denna litteraturstudie inriktar sig påpatienternas upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att levamed svårläkta venösa bensår.Metod: En litteraturstudie med resultat från nio kvalitativa studier.Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: I resultatet framkom varierade patientupplevelser av att leva medsvårläkta venösa bensår. Resultatet kategoriserades in i tre huvudkategorier och 11subkategorier. Huvudkategorierna bestod av: upplevelser av att leva medsårsmärta, upplevelser i samband med sårets uppkomst och behandling,psykologisk påverkan av patientens livssituation och upplevelser av förändring idet dagliga livet. Ett tema framkom: att uppleva ett såväl fysiskt som psykisktlidande.Konklusion: Resultatet i vår litteraturstudie indikerar ett lidande fysiskt,psykiskt samt socialt (i varierande grad) hos alla patienter som lever medsvårläkta venösa bensår. Viktigt att sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv ochser hela människan och inte bara ett bensår.Nyckelord: venösa sår, bensår, svårläkta bensår, patientupplevelser, omvårdnad

Bakgrund: Patienter som behandlas med kompressionsbandage på grund av venösa bensår finns i samtliga delar av sjukvårdssystemet. Mötet med dessa patienter ställer krav på relevant kunskap om fysiologi, val av material och det krävs teknik i utförandet av lindningen. I mötet är det också essentiellt att vara lyhörd inför patientens upplevelse av sjukdom och behandling. Förståelse för den enskilda individen skapas då vårdgivaren söker insikt i patientens livsvärld.  Syftet var därför att ur ett livsvärldsperspektiv belysa upplevelser av kompressionsbandage hos patienter med diagnosen venösa bensår. Metod: Uppsatsen utfördes som en systematisk litteraturstudie och tillvägagångssättet utgjordes av bestämda steg som koncentrerades på att söka och kritiskt granska vetenskaplig litteratur.  Alla steg utfördes med en strävan om tydlighet och att samla all relevant litteratur.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier 1) Begränsningar, 2) Vårdlidande och 3) Lindrat lidande. Slutsats Uppsatsens presenterar ett resultat som kan bidra till ökad kunskap, förståelse och lyhördhet för denna patientgrupp. Uppsatsen ger insikt i patientens upplevelse av kompressionsbandagering, vilket kan främja vårdgivarens yrkesutövande i förhållande till att inta ett följsamt förhållningssätt och därmed även bidrar till hens förmåga att tillgodose patientens behov. Lindra lidande och således leda till minskat vårdlidande för patienten och den vårdande relationen får vara vårdande.

I hälso- och sjukvården är det vanligt förekommande med patienter som har venösa bensår vilka oftast kräver långa behandlingstider. Olika patologiska orsaker finns till venösa bensår och kan förekomma i olika åldrar, vanligast bland äldre. Venösa bensår kan förutom ålderdom eller trauma orsakas av försämrad blodcirkulation och immunförsvar. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter som kräver kunskaper både praktiskt och teoretiskt men också förståelse för människan som lider av venösa bensår. Venösa bensår med lång läkningstid medför stort lidande i personernas liv och påverkar de flesta delar i det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Niovetenskapliga artiklar analyserades utifrån en kvalitativ induktiv manifest ansats och resulterade i sex huvudkategorier: att leva med smärta och känslor av hopplöshet inför läkning; att leva med nedsatt rörelseförmåga och förlust av aktivitet; att få en förändrad kroppsuppfattning; att drabbas av sociala förändringar i livet; att möta och känna förtroende för vårdpersonal; att främja hälsa och läkning i sin egenvård. Slutsatsen i denna litteraturstudie är att individer tillåts och prioriteras att få en adekvat klinisk bedömning, information om sitt sjukdomstillstånd och behandlingar. Det är viktigt att vårdgivaren ger stöd och kontinuitet i vården vilket kan stärka patienterna i vad gäller deras egenvård och egenmakt i omvårdnaden. Vidare är det viktigt att forskning om individers subjektiva erfarenheter implementeras i större utsträckning i den praktiska omvårdnaden av denna patientgrupp för att minska fysiskt och psykiskt lidande hos dessa.

Venösa bensår är ett stort problem för hälso- och sjukvården och bidrar till ett stort lidande för personer som lever med detta. Venösa bensår betecknas som en folksjukdom på grund av det stora antalet personer som är drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med venösa bensår. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes till ett slutgiltigt resultat med fyra kategorier som svarade an mot syftet: att känna sig skamsen, ensam och isolerad på grund av såren, att ständigt bli påmind och begränsad av smärtan, att påverkas av andras attityder samt att påverkas av behandlingen. Resultatet visade att skammen bidrog till att personer isolerade sig från omgivningen, smärtan begränsade personer i sitt dagliga liv, omgivningens attityder påverkade personer negativt och behandlingen upplevdes vara besvärande. Interventioner framtagna för personer med venösa bensårs upplevelse kan öka deras välbefinnande, men det är av stor vikt att vidare omvårdnadsforskning görs inom området på grund av den rådande okunskapen som har framkommit bland befintlig personal.

Personer med venösa bensår är en lågprioriterad patientgrupp. Tidigare trodde man att dessa sår inte var smärtsamma, vilket visat sig vara fel. Patienterna finns både inom öppen och sluten vård och är ofta över 65 år dvs. en åldersgrupp som ökar. Det är därför viktigt att lyfta fram denna grupp och belysa deras upplevelse av smärta. Uppsatsens syfte är att belysa smärta och dess konsekvenser i samband med venösa bensår för att på bästa sätt kunna bemöta dessa patienters lidande.En litteraturbaserad analys av kvalitativa artiklar gjordes där Evans (2003) analysmodell användes. Resultatet presenteras som fem teman: smärtan som huvudproblem, smärtan som ett tecken, smärtans karaktärsdrag, faktorer som påverkar smärtan samt konsekvenser av smärtan. Diskussionen behandlar metod och resultat. I resultatdiskussionen framkommer att smärtan är dominerande för patienter med venösa bensår. Vårdens fokus behöver förändras till en mera holistisk vård. Det viktigaste är att lyssna till patienten och utgå från dennes behov. Riktlinjer för vården behöver utformas och en ökad kompetens hos dem som vårdar samt god information och stöttning till patienterna är av största vikt. Ett samarbete är viktigt mellan vårdare och patient, samt mellan olika yrkeskategorier som finns runt vårdtagaren. Ämne till vidare studier och forskning kan vara att finna var hindren till god smärtlindring finns, att belysa vården ur ett sjuksköterskeperspektiv samt att se samband mellan sårläkning och smärtlindring. Slutligen: Patienten i centrum - men vi alla tillsammans ska hjälpas åt mot målet – en god omvårdnad med lindring av det lidande som det innebär att ha venösa bensår. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>