Bakgrunden visar att personer som lever med venösa bensår står inför stora förändringar i sitt dagliga liv, förutom en mängd olika behandlingar står personerna även inför betydande förändringar i sin livsstil, prioriteringar och beteende. Forskning visar att personer med venösa bensår har en sänkt livskvalitet, lider av smärta, påverkas av oro samt depressioner. I Sverige lider cirka 50 000 personer av bensår. Framför allt äldre personer drabbas och incidensen ökar med åldern. Syftet är att beskriva personers upplevelser av att leva med venösa bensår. Metoden som vi använt är en "allmän litteraturstudie" där artiklar söktes i olika ämnes databaser samt manuella sökningar. 15 artiklar hittades, varav 12 stycken inkluderades i detta arbetet. Resultatet visar att framförallt smärta är en negativ faktor hos personer med bensår. Andra faktorer som påverkar livssituationen är: hygien, rörlighet, ekonomi,val av kläder, stöd, samt hopp och förtvivlan. Diskussion: i metod diskussionen diskuteras svagheter och styrkor med arbetet. Under resultat diskussionen diskuteras 3 huvudfynd: smärta, ekonomi och lukt & läckage, fynden disskuteras med hjälp av Carnevalis teori om det dagliga livet samt ny forskning. Slutsats: som sjuksköterska är det viktigt att se hela personen och förstå vad det är som inverkar på det dagliga livet. Kunskap om smärtstillning och adekvat omvårdnad av huden krävs för att hjälpa personerna i sitt dagliga liv. / The background shows that people living with venous leg ulcers is facing major changes in their daily lives, in addition to a variety of treatments persons are also facing significant changes in their lifestyle, priorities and behavior. Research shows that people living with venous leg ulcers have a reduced quality of life, suffers from pain, is affected by anxiety and depression. In Sweden, about 50 000 persons are living with leg ulcers. Especially older people are affected and the incidence increases with age. The aim is to describe people's experiences of living with venous leg ulcers. The method we used is a "general literature study" in which articles were searched in various subject databases and manual searches. 15 articles were found, of which 12 pieces included in this work. The results shows that above all, pain is a negative factor in people living with leg ulcers. Other factors that affect the life situation are: hygiene, mobility, economy, choice of clothing, support, and hope and despair . Discussion: in the method discussion we discuss weaknesses and strengths in the work. During the results discussion we discuss three main findings: pain, economy and smell & leakage, findings are discussed with Carnevali theory of everyday life as well as new research. Conclusion: As a nurse, it is important to see the whole person and understand what it is that affects daily life. Knowledge of pain relief and adequate care of the skin is needed to help people in their daily lives.

Bakgrund: Venösa bensår utgör en stor del av äldre personers försämrade livskvalitet. Faktorer som främjar sårläkning är bland annat fysisk aktivitet och bra näringsintag. Faktorer som hämmar sårläkningen är bland annat tobak, smärta och minskad rörlighet, stress, ångest och oro. Äldre personers upplevelser av svårläkta venösa bensår i vardagen framkommer som ett problem och något som behöver forskas på. Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområde är omvårdnad och har därför en stor betydelse för dessa personer. God omvårdnad ökar livskvaliteten och hälsan och därför kommer personcentrerad vård i fokus, för att se helheten hos personerna. Studien stödjs av Roys adaptionsmodell – att leva i en förändrad tillvaro Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers upplevelser av svårläkta venösa bensår i vardagen.  Metod: Det gjordes en allmän litteraturstudie med inriktning på kvalitativ metod där vetenskapliga artiklar sammanställdes. Studien utgår ifrån Forsberg och Wengström (2016) som metodförfattare.  Resultat: Äldre personers upplevelser förklaras utifrån huvudkategorierna att leva med begränsningar i en förändrad livssituation, fysisk påverkan av venösa bensår och att uppleva behov av stöd i egenvård. Slutsats: Övergripande visade det sig att många personer upplevde begränsningar i det vardagliga livet. Det visade sig att en tydlig bristande faktor var okunskap hos de drabbade, detta gällde även kommunikationens betydelse mellan sjuksköterska och patient. Upplevelserna var även känslan av att vara begränsad, minskad rörlighet, rädsla, smärta, skam, ångest och oro.

Bakgrund Venösa bensår är den vanligaste typen av bensår och orsakas av venös insufficiens, vilket är ett kroniskt tillstånd. Det krävs en livslång kompressionsbehandling då recidiv är vanligt. Patienter med venösa bensår kan uppleva en nedsatt livskvalitet på grund av de besvär ödem och såren skapar. Sjuksköterskan möter ofta dessa patienter i sitt arbete och har därför en stor roll och ett ansvar i patientens behandling. Syfte Syftet var att belysa faktorer som påverkar patienters följsamhet till behandling och egenvård för att minska risken för recidiv av venösa bensår. Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Datainsamling gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt 15 artiklar inkluderades efter en kvalitetsgranskning samt analyserades och sammanställdes i en matris för att ingå i resultatet. Resultat Det framkom att faktorer som påverkar patientens följsamhet var en ökad kunskap om venösa bensår och orsak till kompressionsbehandling, stärkt engagemang hos patienten samt en god relation mellan patient och sjuksköterska. Slutsats Fokus i omvårdnaden kring venösa bensår borde lyftas från såromläggning, till den livslånga behandlingen av venös insufficiens. Genom att som sjuksköterska arbeta för att skapa en god relation med patienten, erbjuda regelbunden uppföljning och stöd, kan patienter uppmuntras ta kontroll över sin hälsa därmed minska risken för recidiv.

Bakgrund Venösa bensår är sårskador i huden som uppkommer genom venös insufficiens. Ofta blir såren långvariga och svårläkta och orsakar stort lidande för den drabbade. Den vanligaste lokaliseringen för venösa bensår är kring vaden. Venösa bensår orsakar lidande för patienten genom smärta, lukt relaterat till sårexudat och social isolering. Syfte Syftet var att beskriva hur patienter med venösa bensår upplever sitt dagliga liv. Metod Detta är en litteraturöversikt med totalt 16 inkluderade artiklar. Databaserna som använts har varit CINAHL och PubMed, med relevanta MeSH-termer, CINAHL-headings samt fritextsökningar. Samtliga artiklar har noggrant studerats, databearbetats och analyserats. Vidare granskades materialet enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsbedömning. Resultat Fem huvudkategorier uppkom vid analys av materialet; upplevelser av smärta, påverkan av det psykosociala livet, upplevelser av fysisk aktivitet, upplevelse om egenvård och upplevelsen av behandlingen och bemötande vid omvårdnad. Symptomen gör att den drabbade lider fysiskt, psykiskt och blir socialt isolerad. Kontinuitet i vården var en faktor som framkom och beskrevs av patienten som underlättande för deras dagliga liv. Slutsats En person som drabbats av venösa bensår upplever lidande i samband med fysiska, sociala och psykiska symptom som venösa bensår medför. Kontinuitet i vården bidrar till patientens sociala trygghet och förutsättning till sårläkning. Låg inkomst bidrar till bristande följsamhet som leder till sämre sårläkning och ökar lidande för patienten. Det är svårt för sjuksköterskan att behandla social och ekonomisk utsatthet men sjuksköterska kan bidra med personligt stöd som lindrar lidande.

Bakgrund: Bensår definieras som ett öppet sår beläget nedanför knät där venös etiologi är vanligast. Patienter med smärtsamma venösa bensår upplever smärta i samband med omläggning samt en ständigt närvarande bakgrundssmärta som är en stor del av deras lidande. Enligt Katie Erikssons teori har lidandet tre dimensioner; erfarenheten av lidandet i samband med sjukdom, lidandet i samband med vårdsituationen och upplevelsen av lidandet i relation till det egna livet. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av lidandet i samband med smärtsamma venösa bensår. Metod: En integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl inkluderande studier av kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Inklusionskriterierna var studier som handlar om vuxna patienter med venösa bensår. Samtliga studier hade godkännande av etisk kommitté, vilket var ett krav för att få vara med i denna litteraturstudie.Resultat: Smärtsamma venösa bensår orsakar lidande. De venösa bensåren begränsar livetfysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt samt har negativ inverkan på individernas upplevda hälsorelaterade livskvalitet. De upplever förlust av autonomi vilket föder ett behov att återskapa självständighet och det sker genom tilltro till sin egen förmåga (self-efficacy). Patienter utvecklar strategier för att undvika nya sår, förnyad smärta och nytt lidande. Slutsats: Lidandet i samband med venösa bensår är unikt för varje individ. Distriktssköterskor vårdar inte bara såret utan en person utifrån fysisk, psykisk, social och ekonomisk existens. Individer med venösa bensår klarar sig bättre om de har tilltro till sin egen förmåga.

Venösa bensår är vanligt förekommande och behandlingen är oftast lång och den förebyggande behandlingen varar livet ut. Personer med venösa bensår påverkas både fysiskt och psykiskt vilket medför ett lidande. Distriktssköterskan har en betydande roll i mötet med patienten. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av livet med venösa bensår. För att få svar på syftet användes metoden systematisk integrativ litteraturstudie där 12 artiklar, både kvantitativa och kvalitativa, har analyserats efter Bettany-Saltikovs och McSherrys (2016) modell. Frågeställningen besvarades med tre huvudkategorier, Vårdrelationen, Begränsningar och Den mentala kampen och totalt nio subteman, Förtroende, Följsamhet, Kommunikation, Känsloliv, Förändrad självbild, Bibehålla kontrollen, Fysiska hinder, Isolering och Smärta. Vårdrelationen var viktig för patienten och viktiga aspekter var att patienten får träffa samma sjuksköterska/distriktssköterska under sin behandling och att mötet varför troendeingivande och välkomnande. Det framkom att patienten led av flera symtom som tyngdkänsla i benen samt läckande och illaluktande sår. Smärta var det vanligaste symtomet och som påverkade patienten mest. Symtomen av venösa bensår ledde många gånger till isolering och en förändrad självbild. Mötet med patienter med venösa bensår behöver vara personcentrerat och präglas av kontinuitet, kunskap och att se patientens livsvärld för att kunna främja följsamhet i behandlingen och att patienten samtidigt ska vara delaktig i sin vård.

Bakgrund: Ungefär 2 procent av Sveriges befolkning har eller har haft venösa bensår och risken att drabbas ökar med åldern. Otillräcklig funktion i det venösa systemet orsakar sårbildning där behandling främst består av kompression och såromläggning. Hälso-och sjukvården kan frambringa lidande kring vård, liv och sjukdom vilket beskrivs enligt Erikssons omvårdnadsteori om lidande. Ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden är fördelaktigt. Patientgruppen återfinns i hela vårdkedjan och sjuksköterskan behöver därför förstå hur venösa bensår påverkar patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt av sammanställd aktuell forskning. 15 kvalitativa artiklar granskades enligt SBU´s (2022) granskningsmall för ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik”. Analysen utfördes med Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys med ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Patienter redovisade kunskapsbrist med önskan om att få ytterligare information. Egna teorier uppkom kring bakomliggande orsak där missuppfattning av tillståndets innebörd upplevdes försätta livet i paus. Följsamhet till behandling påverkades av ekonomi men också av tvivel kring behandlingsmetoderna. Maktlöshet upplevdes kring beslutsfattande och synen på såransvarig kunde variera. Relationen till sjuksköterskan ansågs viktig där hänsyn togs till personen bakom såret. Hinder att utföra dagliga aktiviteter uppkom där rädsla för återfall blev en hämmande faktor. Social isolering blev följd av kroppskomplex och undvikande av omgivningens åsikter. Även känslor av nedstämdhet och ångest uppkom. Diskussion: Huvudfynden diskuteras utifrån omvårdnadsteori och vetenskapliga artiklar. Slutsats: Forskning behövs kring det förebyggande arbetet gällande venösa bensår samt hur omvårdnaden ska utföras för att patienternas hälsa, förståelse och följsamhet kan förbättras. / <p>2023-11-03</p>

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors strategier vid behandling av venösa bensår.Bakgrund: Svårläkta sår är ett stort problem som orsakar försämrad livskvalitet för de som drabbas. Svårläkta sår innefattar venösa bensår som distriktssköterskan har ett stort eget ansvar för i primärvårdens verksamhet. Behandlingen är dock komplex och kan vara frustrerande både för patienter och personal då läkning uteblir. Viktiga delar i behandlingen är kontinuitet, helhetsperspektiv, utredning och förståelse för orsaken bakom såret.Design: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data insamlades september-oktober 2015.Resultat: Resultatet visar på att distriktssköterskorna använder strategier som liknar omvårdnadsprocessen. Fem kategorier identifierades, anamnes, bedömning, åtgärder, dokumentation och uppföljning. Vissa strategier är genomgående hos alla distriktssköterskor medan andra varierar. Deltagarna lade mer tyngdpunkt på vissa delar i omvårdnadsprocessen, där de fokuserade mycket på bedömning och åtgärder och mindre på anamnes och uppföljning.Slutsats: Distriktssköterskan utför självständigt behandlingen av patienter med venösa bensår men behöver ibland konsultera kollegor, allmänläkare och specialistsjukvården. Avsaknaden av skriftliga rutiner och behandlingsriktlinjer kan bidra till skillnader i behandlingen då den i nuläget baseras på beprövad erfarenhet. Det framträdde att alla distriktssköterskor har en strategi vid behandling av venösa bensår som liknar omvårdnadsprocessen.

Bakgrund: Många personer lever idag med någon typ av bensår, varav venösa bensår är de allra vanligaste. Bensåret uppkommer ofta till följd av ett yttre hudtrauma hos de med venös insufficiens. Sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till omhändertagande och behandling av patienter i denna grupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där tio studier analyserats. Resultat: Litteraturstudien utmynnade i fyra kategorier samt tio underkategorier. Svårläkta venösa bensår påverkar patienters förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, dels på grund av de fysiska symtomen och dels på grund av den negativa psykiska inverkan som känslor av skam och nedstämdhet har. Såret innebär att ingå i ett förhållande med sjukvården, där kontinuitet och delaktighet är viktigt för patienterna. Olika metoder för att hantera situationen framkom. Konklusion: Resultaten visar på vikten av att se på patienten och omvårdnaden ur ett helhetsperspektiv, där inga aspekter får glömmas bort. Reflektioner över litteraturstudiens resultat leder till en bredare kunskap om hur vården kan förbättras för dessa patienter. / Background: Many persons are affected by hard-to-heal wounds with venous leg ulcers being the most common. The ulcer is usually caused by trauma to the leg in patients suffering from venous insufficiency. Nurses carry an important role in caring for this group of patients. Aim: The aim of this literature study was to explore patients’ experiences of living with hard-to-heal venous leg ulcers. Method: Literature study with a qualitative approach, where ten studies have been analyzed. Results: Four categories and ten subcategories emerged. Hard-to-heal venous ulcers greatly affect patients’ everyday life, partly due to the physical symptoms and partly to the psychological impact of feelings of shame and depressive thoughts. Developing an ulcer means entering into a relationship with health care professionals, such as nurses, and the study found that patients place a high value on the continuity of care and involvement. Different strategies to cope with the situation emerged. Conclusion: The results point to the importance of holistic care and provide a broad understanding of the experiences of patients’ living with hard-to-heal venous ulcers; the results can be used to improve care for these patients.

SYFTESyftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår samt att beskriva undersökningsgruppen i de ingående artiklarna.BAKGRUNDBefolkningen ökar och människor lever längre vilket leder till att även bensår blir allt vanligare. Sjuksköterskor är omvårdnadsansvariga när det kommer till att behandla bensår och sjuksköterskors inställning och attityd till dessa patienter lägger grunden för hur behandlingen formas och utövas. En god omvårdnad ska skapas där sjuksköterskorska begränsa påfrestningarna och lidande för patienterna som uppstått på grund av deras bensår.METODFöreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie som baseras på nio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, Scopus och PubMed har systematiskt använts med sökningar mellan 2000 -2015.RESULTATSjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår kunde delas in i tre övergripande teman. Dessa resulterade i de övergripande rubrikerna sjuksköterskorserfarenheter av patienters följsamhet, sjuksköterskors erfarenhet av upplevd kunskap och samarbete samt sjuksköterskors erfarenhet av känslor relaterat till behandling. Sjuksköterskor beskrev att behandla bensår kunde leda till en rad olika känslor och det fanns mycket som påverkade behandlingen, som patienters motvillighet och följsamhet, sjuksköterskors egen kunskap samt samarbetet med andra professioner.SLUTSATSSjuksköterskor visade brister i sitt ansvar vid behandling av bensår då de inte följer professionens etiska kod. Många sjuksköterskor erfor en otillräcklig kunskap inom bensårsbehandling och en motvillighet att ta sig an patienter med bensår, då de inte såg det som givande.