SAMMANFATTNING    Bakgrund: Venösa bensår är ett globalt vanligt förekommande fenomen, 1–2 % av jordens befolkning anses vara drabbade. Bensår skapar stort lidande för patientens fysiska och psykiska hälsa. Två vanliga förekommande problem är smärta och isolering. Det finns flera metoder för att läka venösa bensår där flerlagers-kompressionslinda anses vara en av det bästa metoderna. Att läka bensår skulle kunna minska patientlidandet.    Syfte: Att sammanställa och jämföra läkningseffekten av två- och fyra-lagerskompressionslindning hos patienter med venösa bensår.   Metod: En deskriptiv design med litteraturöversikt användes som metod där tio vetenskapliga kvantitativa originalartiklar inkluderades. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL.   Resultat: Litteraturöversikten kunde inte påvisa en skillnad mellan 2LB- och 4LB-kompressiongrupperna för förbättrad och fullständig läkningsförmåga. Båda lindorna bekräftades ha en sårläkande effekt. Effekten av kompressionslindorna gav en mer påskyndad sårläkning, än hos patienter utan kompressionsbehandling. Majoriteten av de inkluderade studierna visade på ett liknande resultat i fullständig procentuell läkning mellan två-lagerkompressionslindning (2LB) och fyra-lagerkompressionslindning (4LB).   Slutsats: Litteraturöversikten visar att kompressionsbehandling med 2LB och 4LB har en likvärdig och god sårläkande effekt för patienter. Både 2LB och 4LB är mer gynnsam för sårläkning och välmående än utan kompressionsbehandling för patienter som lever med venösa bensår. / ABSTRACT Background: Venous leg ulcers is a globally common phenomenon, 1-2 % of the world’s population is believed to be affected. Leg ulcers causes great suffering for the patient's physical and mental health. Two common complications are pain and isolation. There are several methods to heal venous leg ulcers, multilayer-compression-therapy is considered one of the best methods. Healing leg ulcers could reduce patient suffering. Purpose: To compile and compare the healing effects of two- and four-layer compression therapy in patients with venous leg ulcers.   Method: A descriptive design with a literature review as method, with ten scientific quantitative original articles were included. Article searches was done in databases PubMed and CINAHL.   Results: The results did not show a difference between the 2LB and 4LB-groups regarding complete and improved healing. However, both methods had a healing effect. The bandages were more effective in accelerating healing in patients, than in patients without compression therapy. Most of the included studies showed a similar result in the percentage of complete healing effect between the two-layer compression therapy (2LB) and four-layer compression therapy (4LB).   Conclusion: This literature review demonstrated that compression therapy with 2LB and 4LB has an equally as well as good healing effect for patients. Both 2LB and 4LB are significantly more beneficial for wound healing and well-being than without compression therapy for patients living with venous leg ulcers.

Bakgrund: Personer med bensår kan man stöta på inom hela hälso- och sjukvårdssystemet och venösa bensår är en av de vanligaste. De kan vara kroniska och svårläkta, också orsaka smärta för personen. Risken att utveckla venösa bensår ökar även med åldern. Det fattas vetenskapligt underlag och riktlinjer för behandling av venösa bensår men kompressionsbehandling är en vanlig och avgörande faktor som kombineras med att man innan rengör såret genom debridering. Kirurgi och fysisk aktivitet är andra faktorer som kan förbättra läkning. Det krävs kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan i valet och utförandet av behandling.Vården av venösa bensår kan vara besvärande för personen och skapa lidande. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av vård vid venösa bensår. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt med 15 inkluderade kvalitativa- och kvantitativa artiklar har gjorts. Artiklar som är publicerade mellan 2011-2021 har inhämtats från CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning innan en integrerad dataanalys gjordes. Resultat: Av de insamlade artiklar framkom det att personers förväntningar av vården intemotsvarade verkligheten. De upplevde den mer tidskrävande och begränsande för sitt sociala och privata liv. Personer hade genomgått många misslyckade behandlingar och kände därför en desperation för att hitta en behandling som botade deras venösa bensår. Personer upplevde att de fått förståelse och kunskap om sitt tillstånd och som var en bramotivation för att följa sin behandlingsplan, dock upplevde personer brister i sjuksköterskans bemötande som försvårade följsamheten. Slutsats: I denna litteraturöversikt framkom det att sjuksköterskor generellt behöver mer kunskap och förståelse för hur de venösa bensåren påverkar personernas livssituation. Ökade kunskaper om själva tillståndet och de olika behandlingsalternativ som finns kunde minska lidandet hos de personer som behandlas och hade en tät vårdkontakt. Detta skulle även öka personcentreringen gällande vård hos personer med venösa bensår och därmed ge förutsättningarna för en bättre vård. / Background Persons with leg ulcers can be encountered throughout the health care system and venous leg ulcers are one of the most common, they can be chronic and difficult to heal and even cause pain. The risk of developing venous leg ulcers also increases with age. There is a lack of scientific basis and guidelines for the treatment of venous leg ulcers, but compression therapy is a common and decisive factor that is combined with a cleansing of the wound with debridement. Surgery and physical activity are other factors that can improve healing. Knowledge and experience of healthcare professionals is required in the selection and performance of treatment. The care of venous leg ulcers can be perceived as difficult and cause suffering. Aim To describe persons’ with venous leg ulcers experiences of care. Method A non-systematic literature review with 15 included qualitative and quantitative articles has been made. Articles published between 2011-2021 have been obtained from CINAHL and PubMed. All articles have undergone a quality review before an integrated data analysis was performed. Results From the collected articles, it showed that person’s expectations of care did not match the reality. They found it more time consuming and limiting for their social and private lives. People had undergone many failed treatments and therefore felt a desperation to find a treatment that cured their venous leg ulcer. People felt that they gained understanding and knowledge about their condition, which was a good motivation to follow their treatment plan. However, people experienced lack in the nurse's treatment that made compliance more difficult. Conclusions In this literature review it is evident that nurses need more knowledge and an understanding about how venous leg ulcers impacts a person’s life. An increased knowledge about the condition and the different treatment options that are available could decrease the suffering the persons are experiencing receiving treatment. This could also increase the person centred care aspects of care when it comes to venous leg ulcers, thus making it possible for a better care.

Introduction: Hard-to-heal leg ulcers are common, especially among the elderly. A leg ulcer is not a disease in itself but a symptom of an underlying disease. Venous insufficiency is the most common cause. The quality of life deteriorates for the patient and the treatment time is often long and resource-intensive for healthcare and society. The district nurse has an important role in the meeting with the patient. With knowledge of the patient's experience of living with hard-to-heal leg ulcers, good care can be provided.   Aim: The aim of this literature study was to describe patients' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers.   Method: A descriptive design with a general literature study as a method. The study was based on 17 articles with a qualitative method   Results: The results showed 3 main categories and 15 subcategories. The main categories were living with one's body, a changed everyday life and experience of the care situation. Patients described that it was difficult to identify oneself with a body with wounds. The pain was the most prominent symptom that affected sleep, mental state, and led to physical limitation and activities were limited. Smell, exudate and bandage contributed to feelings of shame. Relationships were affected and many isolated themselves. Patients developed different coping strategies and never stopped hoping for healing. The treatment time was long and the care relationship was of great importance.   Conclusion: Living with hard-to-heal leg ulcers was a subjective experience. The results showed that the wound had a negative effect on the quality of life. The care relationship was of great importance and that it was favorable for wound healing and quality of life when the patient felt seen as a person and was involved in the care. Applying person-centered and holistic care was essential for good nursing.

Bakgrund: I takt med att Sveriges befolkning blir äldre ökar behovet av vård och kompressionsbehandling. För att kunna ge en optimal sårvård behöver distriktssköterskan ha kompetens inom venös insufficiens, sårläkningsprocessen, sårläkningshämmande faktorer, cirkulationsbedömning och kompressionsbehandling. Vid behandling av venösa bensår ska distriktssköterskor arbeta patientsäkert och ta ansvar för sina handlingar. Syfte: Beskriva hur distriktssköterskor erfar sin kompetens och behovet av kompetensutveckling gällande kompressionsbehandling av venösa bensår. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor inom primärvården. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Kategorierna beskrev distriktssköterskors erfarenhet av sin kompetens samt resurser och strategier för kompetensutveckling. Distriktssköterskor som ofta utförde kompressionsbehandling ansåg sig ha kompetens inom området och hade förmågan att utföra en korrekt bedömning samt behandling. Distriktssköterskor som istället erfor sin kompetens som bristfällig uttryckte ofta utmaningar i arbetsmomentet. Utmaningar beskrevs vara att motivera patienter till att använda kompressionsbehandling samt att förmedla information om behandlingens fördelar. Slutsats: Kunskap inom kompressionsbehandling är en förutsättning för att vårda patienter med venösa bensår Kompetensutveckling samt stöd och kunskapsutbyte med medarbetare har fördelaktig inverkan på distriktssköterskans individuella kompetens. Hinder i kompetensutveckling var tidsbrist samt att utbildning inte prioriterades. / Background: As the population of Sweden grows older, the need for care and compression treatment increases. In order to provide optimal wound care, the district nurse needs to have expertise in venous insufficiency, the wounds healing process, inhibiting factors in wound healing, circulation assessment and compression treatment. When treating venous leg ulcers, the district nurses must work patient-safe and take responsibility for their actions. Aim: Describe how district nurses experience their competence and the need for competence development regarding compression treatment for venous leg ulcers. Method: A qualitative method with an inductive approach was applied in the study. The data collection was conducted with semi-structured interviews with ten district nurses in primary care. The collected material was analyzed on the basis of a qualitative content analysis.  Findings: The categories described district nurses' experience of their competence as well as resources and strategies for competence development. District nurses who often performed compression treatment considered themselves to have competence in the area and had the ability to perform a correct assessment and treatment. District nurses who experienced their skills as deficient often expressed challenges in the work step. Challenges were described as motivating patients to use compression therapy and providing information about the benefits of the treatment. Conclusion: Knowledge in compression treatment is a prerequisite for caring for patients with venous leg ulcers. Competence development and support and knowledge exchange with employees have a beneficial effect on the district nurse's individual competence. Lack of time and low prioritized education were described as obstacles in skills development.

Bakgrund: Svårläkta sår, vilket inkluderar venösa bensår, är idag vanligtförekommande. Förekomsten ökar med stigande ålder och kvinnor drabbas oftareän män. Kompressionslindning, såromläggning och information är viktiga faktoreri behandlingen. Att leva med venösa bensår är både fysiskt och psykisktutmanande och det sociala livet kan påverkas negativt. Hälso- och sjukvårdenskompetensnivå är central i omvårdnaden där en hög kvalitet på vården förbättrarpatientens livssituation.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad vid venösa bensår.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt där 14 vetenskapligaartiklar av både kvalitativ- och kvantitativ ansats inkluderades. De utvaldaartiklarna inhämtades ur databaserna PubMed och CINAHL och var publicerademellan åren 2008-2021.Resultat: Sjuksköterskor upplever både ett stort ansvar för patienterna men ocksåett lågt självförtroende i omvårdnaden vilket resulterar i att många sjuksköterskorupplever sig vara otillräckliga. Att visa öppenhet och respekt för patienten iomvårdnaden är av stor vikt, men förutsättningarna för att ge den omvårdnadpatienterna behöver upplevs som bristande. Av den anledningen uttryckersjuksköterskorna ett behov av ökad kompetens och utbildning.Slutsats: Omvårdnaden vid venösa bensår upplevs av sjuksköterskor världenöver som både givande och påfrestande. En tung arbetsbelastning, bristandekompetens, känslan av otillfredsställelse, skam och stort ansvar leder till enohållbar arbetssituation. Konsekvenserna av de bristfälliga förutsättningarnapåverkar patienternas omvårdnad och därigenom även kvaliteten på vården.Sjuksköterskornas upplevelse av omvårdnad vid venösa bensår behöver belysas änmer för att möjliggöra förändringar, här spelar forskningen en viktig roll.Nyckelord: Litteraturöversikt, omvårdnad, sjuksköterskor, upplevelser, venösa / Background: Hard-to-heal wounds, which include venous leg ulcers, arecommon today. The incidence increases with rising age and women suffer moreoften than men. Compression bandage, wound dressing and information areimportant factors in the treatment. Living with venous leg ulcers is both physicallyand mentally challenging and social life can be negatively affected. The level ofhealth care competence is central to nursing, where a high quality of care improvesthe patient's life situation.Aim: To describe nurse’s experiences of nursing care for venous leg ulcers.Methods: The thesis was conducted as a literature review where 14 scientificarticles of both qualitative- and quantitative approach were included. The selectedarticles were obtained from the databases PubMed and CINAHL and werepublished between the years 2008-2021.Results: Nurses experience both a great responsibility for the patients but also alow self-confidence in nursing care which results in many nurses feelinginadequate. To show openness and respect to the patient in the nursing care is ofgreat importance, but the conditions for providing the care that patients need areperceived as deficient. For this reason, the nurses express a need for increasedcompetence and education.Conclusion: Nurses worldwide experience the nursing care of venous leg ulcersas both rewarding and trying. A burdensome workload, lack of skills and thefeeling of dissatisfaction, shame and great responsibility lead to an unsustainablework situation. The consequences of the insufficient conditions affect the nursingcare of the patient and thereby also the quality of care. Nurses' experiences of thenursing care of venous leg ulcers needs to be highlighted furthermore to createpossibilities for changes at both the individual and societal level, research plays animportant part here.

Behandling och omvårdnad vid svårläkta bensår är komplext då en bidragande orsak till uppkomst är arteriell och/eller venös insufficiens, där initial diagnos är grundläggande. Adekvat behandling kräver kännedom om bakomliggande faktorer, förbandsmaterial samt omläggningsprinciper. Svårläkta bensår förekommer främst hos personer över 65 års ålder. I takt med att medelåldern ökar, ökar även prevalensen av dessa sår vilket ställer krav på sjukvården, inte minst på sjuksköterskan för att tillgodose patientens behov samt främja hälso- och sjukvårdens budget.Studien innefattar åtta semistrukturerade intervjuer utförda på fem äldreboenden. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det konstaterades att sjuksköterskan besitter ett stort ansvar gällande sårbehandling i den kliniska verksamheten. Sjuksköterskorna uttryckte bristande kännedom likväl erfarenhet inom det berörda området och upplevde ett behov av kompetensutveckling i avseende till sårbehandling. Erfarenhet av bensår samt kollegors rekommendationer ansågs ligga till grund för hur sårvården bedrevs på besökta verksamheter. Att inneha ett helhetsperspektiv betonades av betydelse för resultatet av vård och behandling. Omhändertagandet av svårläkta bensår beskrevs som komplext, kunskapskrävande och kostsamt. Mer utbildning behövs för att optimera sårvården. / Treatment and nursing of slow healing leg ulcers is complex as a contributing factor to the occurence is arterial and/or venous insufficiency, where the diagnosis is fundamental. Adequate treatment requires knowledge of the underlying factors, dressings and rescheduling principles. Slow-healing leg ulcers occurs mainly in people over age 65. As the average age increases, so does the prevalence of these wounds, which places demands on health care, not least the nurse to meet the patient's needs and promote the health care budget.In this study eight semi-structured interviews was conducted in five elderly homes. The material was analyzed using qualitative content analysis. It was found that nurses possess a big responsibility concerning wound treatment in the clinical practice. The nurses expressed lack of knowledge as well experience in the relevant field and felt a need for professional development in relation to wound care. Experience of leg ulcers and colleagues' recommendations were considered to be the basis for the wound care conducted in visited units. An holistic approach was emphasized relevant to the outcome of care and treatment. The disposal of slow healing leg ulcers were described as complex, knowledge-intensive and costly. More education is needed to optimize wound care.

Gostovic, M & Grube, R. Livet med venösa bensår. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2022.   Bakgrund: Venösa bensår beror på venös insufficiens som är en kronisk sjukdom som orsakar cirkulatorisk svikt i de nedre extremiteterna och drabbar främst den äldre befolkningen. De venösa bensåren uppkommer ofta på grund av trombos, yttre trauma, fysisk inaktivitet eller hereditet. Det är vanligt med samsjuklighet vid venös insufficiens. Behandlingen består främst av omläggning och livslång kompressionsbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturstudie som är baserad på resultat från 13 empiriska studier med kvalitativ ansats från Cinahl, PubMed och PsycInfo. Studierna har granskats med hjälp av Kvalitetsgranskningsmall för studier med kvalitativ forskningsmetodik och de inkluderade studierna har bedömts vara av hög samt medelhög kvalitet. De inkluderade studiernas resultat analyserades med hjälp av integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Resultat: Sex teman identifierades: Egenvårdens betydelse för välbefinnandet, Svårigheter i egenvården, Vården som en del av vardagen, Upplevelsen av smärta, Upplevd självbild och skam samt Social och psykisk påverkan. Konklusion: Litteraturstudien gav en ökad förståelse för vad det innebär att leva med venösa bensår och gav en insikt i vilka kunskapsluckor som vården behöver fylla för att kunna förse patienterna med en adekvat omvårdnad. / Gostovic, M & Grube, R. Life with venous leg ulcers. A Literature Review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2022.   Background: Venous leg ulcers is caused by venous insufficiency which is a chronic disease caused by circulatory deficiency in the lower extremities and affects primarily the elderly population. The venous leg ulcers most commonly originates from thrombosis, external trauma, physical inactivity or heredity. Comorbidity is common among the patients with venous leg ulcers.  The treatment plan primarily consists of wound dressing and lifelong compression treatment. Aim: The aim of the study was to investigate the patients’ experiences of living with venous leg ulcers. Method: A literature review based on results from 13 empirical studies with qualitative design from Cinahl, PubMed and PsycInfo. The studies have been reviewed by using a review template intended for qualitative studies and the included studies were valued as high and medium high quality. The included studies results were analyzed with the help of an integrated compilation of qualitative research inspired by meta synthesis. Results: Six themes were identified: Self-care had an impact of the well-being, Health care as a part of the daily life, The experience of pain, Perceived self-image and shame and Social and psychological influence. Conclusion: The literature review increased the understanding of what it’s like to live with venous leg ulcers and gave an insight into which knowledge-gaps the health care needs to fill to provide the patients with adequate care.

Bakgrund: Omkring 100 000 svenskar beräknas lida av bensår vilka kräver långa behandlingstider och medför ekonomiska kostnader för samhället. Olika sjukdomstillstånd såsom trauma och försämrad blodcirkulation anses som riskfaktorer. Att leva med bensår kan ha negativ inverkan på människors dagliga liv. Det är viktigt för sjuksköterskor att informera patienterna kring behandlingen, ge stöd samt ha förmågan att bemöta dem med respekt och empati. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin livskvalitet samt att beskriva undersökningsgrupperna som ingick i de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteratur studie som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar som söktes fram i databasen Cinahl. Huvudresultat: Patienterna beskrev smärta som påverkade deras dagliga liv både fysiskt och psykiskt. Sömnproblem påverkade det psykiska måendet negativt. Rädslan för att skada sig begränsade patienterna fysiskt och man beskrev även känslan av skam, missmod, ensamhet, oro, ångest, depression och förlust av hopp. Bensår upplevdes tidssamt energikrävande och brister i kunskap hos sjukvårdpersonalen hade negativ påverkan på patienternas livskvalité. Undersökningsgrupperna varierade i antal från 5 till 247 deltagare, majoriteten var kvinnor, åldern var mellan 18 till 99 år. De flesta deltagarna hade haft venösa bensår, vilka varade mellan 6 veckor till 43 år. Slutsats: Att leva med bensår påverkade livskvaliteten. Relationen mellan sjuksköterska – patient hade stort betydelse för sårläkningen och välbefinnande. Det är viktigt att sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om denna patientgrupp samt att ge ett professionellt bemötande, stöd och information om en egenvård.

Introduktion: I dag är det många äldre som vårdas i hemmet med avancerad hemsjukvård. En ökning av antal äldre personer i samhället kommer sannolikt leda till ökat antal patienter med central venös infart i prehospital vård.Syfte: Syftet med studien var att studera sjuksköterskors upplevelser av befintliga centrala venösa infarter vid prehospital vård. Forskningsfrågorna var hur sjuksköterskorna upplevde användning av central venös infart och deras upplevelse av vad som påverkade valet av venös infart.Metod: Metoden som användes var deskriptiv kvalitativa design med semistrukturerade intervjuer av tjugo sjuksköterskor som arbetade inom Ambulanssjukvården i Region Dalarna. Samtliga sjuksköterskor hade arbetat mer än fem år inom ambulanssjukvård. Analysen av intervjuerna genomfördes genom innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att de intervjuade sjuksköterskorna upplevde osäkerhet, bristande erfarenhet och bristande stöd. Detta var avgörande för deras upplevelse av centrala venösa infarter. Det fanns skillnader i sjuksköterskornas kunskap avseende hantering av centrala venösa infarter. En annan faktor var en tydlig och stark vilja hos de intervjuade att inte göra fel och att inte skada.Slutsats: Slutsatsen av studien visade att Sjuksköterskorna önskade mer kunskap och ett kunskapsstöd i form av behandlingsriktlinjer samt möjligheter att öva. / Introduction: Today, numerous elderly people are cared for at home with advanced home health care. An increase in the number of elderly people in society is likely to lead to a rice in the number of patients with central venous access in prehospital care.Purpose: The purpose of the study was to investigate nurses' experiences of existing central intravenous inline in prehospital care. The research questions were how the nurses experienced the use of central venous access and their experience of what influenced the choice of venous access.Method: The method was based on descriptive qualitative semi-structured interviews with twenty nurses working in Ambulance Care in Region Dalarna. All nurses had more than five years work experience in ambulance care. The answers of the interviews have been compiled through a content analysis.Results: The result presented that almost all the nurses interviewed perceived their own insecurity or uncertainty with their colleagues when it comes to managing central intravenous catheters. There were differences in knowledge among the nurses to manage central intravenous catheters.Conclusion: The conclusion of the study showed that the Nurses wanted more knowledge and the results showed that the interviewed nurses experienced uncertainty, shortage of experience and of support. This was crucial for their experience of central venous entrances. There were differences in the nurses' knowledge regarding the management of central venous entrances. Another factor was a distinct and strong will of the interviewees not do mistakes and not to hurt knowledge support in the form of treatment guidelines and opportunities to practice.

Centrala venösa infarter används inom vården för att administrera läkemedel, ge parenteral nutrition och för blodprovstagning. Indikationer på att en patient behöver en central venös infart är att patienten behöver akut vård eller långvarig intravenös administrering av läkemedel. Många av dessa patienter behöver dessutom genomgå undersökningar via datortomografen (DT), där kontrastmedel kan krävas för att undersökningen ska kunna utföras. Syfte: Syftet med litteraturöversiktet var att sammanställa kunskap om centrala venösa infarters användbarhet vid administrering av kontrastmedel i samband med DT undersökningar. Metod: En allmän litteraturöversikt som baseras på tolv kvantitativa artiklar. Resultat: I de tolv artiklarna så uppmärksammades fyra kategorier som syftar till användbarheten: Tryck och Flödeshastigheter, Kateterspetsläge, Efterspolning och Diagnostisk bildkvalitet. Flera av studierna visade på kateterspetsförskjutning i samband med en kontrastmedelsinjektion med tryckspruta på DT. Tre av de fyra studier som kontrollerade bildkvalitet visade på bra diagnostisk bildkvalitet. Slutsats: Centrala venösa infarter är användbara vid administrering av kontrastmedel under datortomografiundersökningar under förutsättning att röntgensjuksköterskan har rätt kunskap om användandet av dem. Nationella riktlinjer behövs för att underlätta röntgensjuksköterskans arbete med dem så att hanteringen av dem utförs patientsäkert. / Central venous access is used in healthcare for drug administration, blood sampling, and providing parenteral nutrition. Indications for a patient needing a central venous access are either that a patient needs urgent care or prolonged intravenous administration of drugs. Many of these patients also need to undergo examinations via computed tomography (CT), where contrast agents may be required for the examination to be performed. Purpose: The purpose of the literature review was to compile knowledge about the usability of central venous access during the administration of contrast agents in connection with CT examinations. Method: A general literature review based on twelve quantitative articles was performed. Result: In the twelve articles, four categories were observed with the aim being usefulness: Pressure and Flow Rates, Catheter Tip position, Flushing and also Diagnostic Image Quality. Several of the studies showed catheter tip displacement being in connection with a contrast injection of a syringe during the CT examinations. Three of the four studies that controlled image quality showed good diagnostic image quality. Conclusions: Central venous access is useful in the administration of contrast agents during computed tomography examinations, provided that the radiographer has the correct knowledge of their use. National guidelines are needed to facilitate the radiographers work with them so that their usability is carried out with patient safety in mind.