Omkring 50 000 personer i Sverige lider av kroniska bensår, vanligast är venösa bensår orsakade av en venös klaffsvikt i de djupare venerna. Långdragna bensår medför långa vårdperioder och sjuksköterskor möter dessa patienter i både öppen- och slutenvården. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Vi använde oss av kvalitativa studier i vår litteraturöversikt för att få en ökad förståelse för patienters upplevelser att leva med venösa bensår. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i tio stycken kvalitativa artiklar. Under dataanalysen identifierades fyra huvudteman och åtta subteman. Det första huvudtemat var Förändrad kropp, vilket belyser svårigheter med att hitta skor och kläder som passar då kompressionsbehandling ger större och klumpigare ben. Vidare beskrivs patienters ständiga rädsla över att deras bensår ska lukta och vätska sig. Det andra huvudtemat Förändringar i vardagen beskriver bland annat att smärta, vilket patienter uttrycker som det största lidandet. Smärtan upplevs som brännande, stickande eller knivliknande och påverkar patienternas dagliga liv. Det tredje huvudtemat Förändringar i livskvaliteten belyser patienter upplevelser av makt- och hopplöshet. Huvudtemat Ökad kontakt med hälso- och sjukvård belyser en del patienters upplevelse av att behandlas som ett objekt och inte som ett subjekt. I diskussionen behandlas den metod som användes i litteraturöversikten, därefter belyses sjuksköterskans roll i vårdandet och hur denna kan påverka patientens livskvalitet och lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Förekomsten av venösa bensår hos den vuxna befolkningen i EU-länderna uppskattas vara mellan 490 000 upp till 1,3 miljoner personer. Den viktigaste behandlingen för att förebygga recidiverande bensår är kompressionsstrumpor. Hos de patienter som inte använder kompressionsstrumpor har risken att få recidiv beräknats vara 100% och hos de som använder strumporna 16%. Patientens livskvalitet påverkas av att det oftast krävs lång vårdtid och behandling av bensåret och att det vanligtvis är ett återkommande problem. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar patientens följsamhet till kompressionsbehandling för att förebygga och behandla venösa bensår. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Datainsamling har skett genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Sammanfattningsvis så visar resultatet att det finns flera faktorer som påverkade patientens följsamhet. Patienternas följsamhet minskade till följd av smärtan som orsakades av kompressionsbandaget eller vid såromläggningen. Hos nya oerfarna sjuksköterskor fanns bristande kunskap i hur kompressionsbandaget ska appliceras, hos ett flertal patienter fanns bristande kunskap och förståelse varför kompressionsbehandling var viktigt för att förhindra nya venösa bensår. Appliceringssvårigheter med att ta av och på kompressionsstrumporna, tillit till sjuksköterskan och utseendet på kompressionsstrumporna/bandaget var andra faktorer som påverkade följsamheten. Slutsats: Patientens följsamhet till kompressionsbehandling påverkas av både hämmande och främjande faktorer. Det som sjuksköterskan bland annat kan göra för att påverka patientens följsamhet till kompressionsbehandling är att informera om hur kompressionsbehandling hjälper till med läkningen och egenvårdsråd för att förhindra recidiv. / Background: The incidence of venous leg ulcers in the adult population in the EU countries are estimated to be between 490,000 and 1.3 million. The main treatment for the prevention of recurrent leg ulcers is compression stockings. For those patients who don´t use compression stockings, the recurrence has been calculated to be 100% and for those who used the socks 16%. Patient's quality of life is affected by the fact that it is usually required long care and treatment of the leg and that it is usually a recurring problem. Aim : To describe factors that affect patient compliance with compression therapy to prevent and treat venous leg ulcers. Methods: The study has been carried out as a litterature review. Data collection has been done through searches in the CINAHL and PubMed databases. Results: In summary, the result shows that there are several factors that affected the patient's compliance. Patient compliance decreased as a result of the pain caused by the compression bandage or by the wound dressing. At new inexperienced nurses were lacking in knowledge of how the compression bandage should be applied, in several patients there was a lack of knowledge and understanding why compression treatment was important to prevent new venous leg ulcers. Difficulty in applying and removing the compression socks, trust in the nurse and the appearance of the compression socks / bandage were other factors that affected compliance. Conclusion: The patient's adherence to compression treatment is affected by both inhibitory and promotional factors. What the nurse can do, among other things to influence the patient's adherence to compression therapy is to inform about how compression treatment helps with the healing and self-care advice to prevent recurrence.

<p><strong>Bakgrund: </strong>I dagens vårdarbete är behandling av venösa bensår en vanlig omvårdnadsåtgärd. Smärta, immobilitet samt social isolering relaterat till venösa bensår, är några av de faktorer som påverkar patientens livskvalitet. <strong>Syfte: </strong>Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan på bästa sätt kan främja läkningen av venösa bensår. <strong>Metod: </strong>Beskrivande litteraturstudie sammanställd utifrån 14 kvantitativa samt sju kvalitativa studier publicerade mellan åren 2001 till 2009. Databaserna Cinahl och PubMed användes i sökningen av vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var Leg Ulcer, Nursing, Activity, Pain, Venous leg ulcer, Treatment, Management, Exercise, Bandages samt Psychological. <strong>Resultat: </strong>De omvårdnadsåtgärder som visade sig ha stor betydelse för sårläkning var kompression/sårvård, fysisk aktivitet, psykologiskt stöd samt eftervård. Sjuksköterskans kunskap och förmåga att kunna se patienten som en helhet var av stor vikt för god omvårdnad och förbättrad sårläkning. <strong>Slutsats: S</strong>juksköterskor behöver förbättra sina kunskaper angående sårvårdsbehandling. Sjuksköterskan bör ha en holistisk syn på patienten.</p><p> </p>

Bakgrund: I Sverige har cirka 50 000 människor venösa bensår och kostnaden för att behandla dessa beräknas uppgå till omkring en miljard kronor. Svårläkta venösa bensår kan påverka individen på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Syftet: Att beskriva patienters erfarenheter av att hantera symptom relaterat till svårläkta venösa bensår. Metod: Kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor tillämpades som datainsamlingsmetod och utfördes på fyra vårdcentraler i Mellansverige med totalt 11 deltagare. Materialet bearbetades sedan med en innehållsanalysmetod. Resultat: Deltagarna har till stor del lärt sig att anpassa sig till de besvär bensåret orsakade. Smärtan hanterades bland annat genom att ta smärtstillande läkemedel vilket även kunde förbättra sömnen. Vid dusch användes plastpåsar, gladpack eller plaststrumpor för att inte blöta ner bandaget och vid nedsatt mobilisering användes hjälpmedel såsom rollatorer, kryckor eller rullstol. Genom att informera omgivningen om bensårets existens kunde det sociala umgänget förbättras samt genom att tänka positivt och avleda negativa tankemönster på bensåret genom sysselsättning samt jämföra med dem som har det värre kunde deltagarna lättare acceptera bensåret. Slutsats: Patienter med svårläkta venösa bensår kan anpassa sig till de symptom bensåret ger upphov till genom att tillämpa copingstrategier för att hantera det dagliga livet. Anhöriga är en viktig del i denna anpassning. Genom att tänka positivt, avleda negativa tankemönster på bensåret genom att aktivera sig samt jämföra med dem som har det värre kan personen lättare acceptera sitt bensår. / Background: In Sweden, approximately 50 000 people have venous leg ulcers and the cost of treating these is estimated to around one billion SEK. Slow-healing venous leg ulcers can affect individuals on a physical, mental and social level. The aim: To describe patients' experiences of managing symptoms related to slow-healing venous leg ulcers. Method: A qualitative research interview with semi-structured questions was applied as the method of data collection and conducted in four health centres in central Sweden with a total of 11 participants. The material was then evaluated by content analysis. The result: The participants largely learned to adapt the difficulties caused by leg ulcer. The pain was managed for example by taking painkillers, which also could improve the sleep. When showering plastic bags, cling film or plastic socks were used to avoid soaking the bandage and in the case of reduced mobility walking aids such as walkers, crutches or wheelchairs were used. By informing friends and family about the existence of the leg ulcer, social interaction was improved and by thinking positively, diverting negative thought patterns through free-time activities and comparing with those who had it worse the participants could more easily accept the leg ulcer. Conclusion: Patients with difficult-to-heal venous leg ulcers can adapt to the symptoms caused by the leg ulcer by using coping strategies to deal with everyday life. Family members are an important part of this adaptation. By thinking positively, divert negative thought patterns of the leg ulcer by activating and compare with those who had it worse, the person can more easily accept their leg ulcers.

Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa patientens upplevelse av att få information från sjuksköterskor angående egenvård vid venösa bensår . Artiklarna söktes på databaserna Medline och Cinahl. Sökorden som användes var leg ulcer, information, experience, self-care. Resultatet inkluderade elva artiklar där åtta hade kvalitativ ansats, två hade kvantitativ ansats och en hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Patienternas upplevelser av att få information varierade. En del var positiva till informationen på grund av sitt förtroende för sjuksköterskan. Relationen spelade stor roll i deras bedömning av informationen. En del patienter upplevde förvirring av att få information på grund av motstridig information från olika sjuksköterskor. Upplevelsen påverkades inte av hälso- och sjukvårdens system och patienterna beskrev lika hög tillfredställelse av informationen vid vård i hemmet som på avdelning. När det gällde kunskapssökning ville patienter ha mer kunskap och de tyckte den nuvarande informationen var otydlig och oklar. Det tydde på att patienternas upplevelser av information från sjuksköterskor angående egenvård påverkade deras inställning till egenvård. Det är därför viktigt att sjuksköterskorna ska veta hur de kan förmedla informationen till patienterna och informationens betydelse i samband med egenvård. / The Aim of this study was to describe and summarize the patient's experience in receiving information from nurses about self-care for venous leg ulcers.Articles were searched on Medline and Cinahl with the keywords leg ulcer, information, experience and self-care. The results included eleven articles, eight with a qualitative approach, two with a quantitative approach, and one with both qualitative and quantitative approach. Patients' experiences in receiving information varied. Some were positive about the information because of the confidence to the nurse. Relationships played a large role in their assessment of the information. Some patients experienced confusion of obtaining information because of conflicting information from different nurses. The experience was not affected by the health care system and the patients described as high satisfaction of the informationin home as the ward. With regard to search of knowledge the patients wanted to have more knowledge and they thought the current information was vague and unclear.It is suggested that patients' perceptions of information and in receiving information from nurses about self-care affected their  self-care behavior.  Therefore it is important that nurses know how to pass on information to patients and the importance of information in self-care.

Bakgrund; 3 % av världens befolkning lider av venösa bensår och de drabbade är främst äldre och kvinnor. Kompressionsbehandling och fysisk aktivitet är de två vanligaste egenvårdsåtgärderna och det ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan att motivera patienten till en fungerande egenvård. Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters svårigheter till följsamhet av egenvård och att belysa betydande aspekter i sjuksköterskans arbete för att kunna motivera patienter till följsamhet av egenvård vid venösa bensår samt att undersöka kvaliteten på urvalsmetoden forskarna till valda artiklar använt sig av. Metod; Denna litteraturstudie har en deskriptiv design och är baserad på tio vetenskapliga artiklar varav fyra är kvalitativa, tre är kvantitativa och tre är kvalitativa/kvantitativa och publicerade mellan 2004-2014. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databasen PubMed. Artiklarnas innehåll granskades utifrån likheter. Kvalitet, likheter och skillnader granskades i den metodologiska aspekten urvalsmetod. Resultat; Sju teman identifierades varav tre berörde patienters svårigheter till följsamhet av egenvård; kunskap och tro på sig själv och behandlingen, patienters svårigheter vid kompressionsbehandling som egenvårdsåtgärd, patienters svårigheter vid fysisk aktivitet som egenvårdsåtgärd och fyra behandlade aspekter i sjuksköterskans motiverande arbete; kunskap och information, patientens inställning, organisationsproblem och relationer. Gällande granskningen av artiklarnas urvalsmetod påvisades en varierande kvalitet. Konklusion; Kunskap och inställning hos både sjuksköterska och patient samt en god relation mellan dessa är av största vikt för få en fungerande egenvård och på så sätt minska prevalensen av venösa bensår. / Background; 3 % of the world’s population suffers from venous leg ulcers. Women and elderly are most affected. Compression therapy and physical activity is the most common self-care treatment for patients with venous leg ulcers and the nurse has a great responsibility to motivate patients to self-care. Aim; The aim of this study was to describe difficulties venous leg ulcer patients’ may experience performing self-care, to describe the nurses essential factors to motivate patients to adhere to self-care and to examine the quality of sampling methods in the studies included. Methods; A descriptive design was used and this study included four qualitative studies, three quantitative studies and three studies with both qualitative and quantitative design and was published between 2004-2014. The scientific articles were found in the database PubMed and the content of the articles was examined of their resemblance. Quality, similarities and differences were examined in the methodological aspect selection method. Results; Seven themes were identified and three of them described patients difficulties to adhere to self-care. Knowledge and belief in the treatment and themselves was found to be essential and the next two themes described patients’ difficulties to adhere to compression therapy and physical activity. The residual themes described the nurses’ essential factors to motivate patients to adhere to self-care, knowledge and information, the patients’ attitude towards self-care, organizational problems and the relationship between the nurse and patient. Regarding the review of the articles selection method, a varying quality was found. Conclusions; There are many factors influencing venous leg ulcer patients’ adherence to self-care. The nurses’ and the patients’ knowledge and attitude towards self-care activities is an important part of a functional self-care needed to reduce the prevalence of venous leg ulcers.

Bakgrund: Venösa bensår är ett växande problem som orsakar smärta, begränsad rörlighet och minskad livskvalitet. Genom att främja egenvård till patienter med venösa bensår kan sårläkning förbättras. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare har bedömt att personen kan utöva själv eller med hjälp av någon annan. Sjuksköterskors nyckelroll är att främja och optimera följsamhet av egenvård. Patientdelaktighet leder till att målen med vård och behandling uppfylls bättre. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med venösa bensår. Metod: Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Tio intervjuer med distriktssköterskor genomfördes. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier med elva underkategorier; Involvera patienten i behandlingen, Skapa samsyn till förändring, Samarbeta kring patienten och Beakta patientens bristande medverkan. Konklusion: Studiens resultat visade att egenvårdsråd främjas till patienter med venösa bensår men att distriktssköterskorna saknade gemensamma riktlinjer. Genom att distriktssköterskorna tar sig tid och främjar egenvård kan patienten få ökad insikt till varför egenvård behövs för att främja sårläkning. / Background: Leg ulcers are a growing problem causing pain, limited mobility and reduced quality of life. Through promotion of self-care for patients with venous leg ulcers, wound healing can be improved. Self-care is a health measure that qualified professionals can decide a person can exert him or herself or with assistance from others. Nurses’ key role is to foster and optimize adherence to self-care. Patient participation leads to better fulfillment of the goals for the care and treatment. Purpose: The purpose of this study was to elucidate the district nurses’ experiences of promoting self-care in patients with venous leg ulcers. Method: Data were analyzed using qualitative content analysis and an inductive approach. Ten interviews with district nurses were conducted. Results: Analysis of the data produced four categories with eleven sub-categories; Involve the patient in treatment, Create consensus for change, Collaborate with the patient and Observe the patient's lack of participation. Conclusion: Our results showed that self-care is promoting to patients with venous leg ulcers, but that the district nurses lacked common guidelines. The district nurses can by taking the time to promote self-care advice give the patient a greater understanding why self-care is needed to promote wound healing.

Bakgrund: I dagens vårdarbete är behandling av venösa bensår en vanlig omvårdnadsåtgärd. Smärta, immobilitet samt social isolering relaterat till venösa bensår, är några av de faktorer som påverkar patientens livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan på bästa sätt kan främja läkningen av venösa bensår. Metod: Beskrivande litteraturstudie sammanställd utifrån 14 kvantitativa samt sju kvalitativa studier publicerade mellan åren 2001 till 2009. Databaserna Cinahl och PubMed användes i sökningen av vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var Leg Ulcer, Nursing, Activity, Pain, Venous leg ulcer, Treatment, Management, Exercise, Bandages samt Psychological. Resultat: De omvårdnadsåtgärder som visade sig ha stor betydelse för sårläkning var kompression/sårvård, fysisk aktivitet, psykologiskt stöd samt eftervård. Sjuksköterskans kunskap och förmåga att kunna se patienten som en helhet var av stor vikt för god omvårdnad och förbättrad sårläkning. Slutsats: Sjuksköterskor behöver förbättra sina kunskaper angående sårvårdsbehandling. Sjuksköterskan bör ha en holistisk syn på patienten.

Bakgrund: Ett svårläkt bensår är en hudskada som uppstår nedanför knät och inte läker under sex veckor. Sjuksköterskor saknar ofta kunskap angående svårläkta bensår. Sjuksköterskor bör uppmärksamma alla patientens behov för att kunna ge en optimal omvårdnad. Patienter med svårläkta bensår har rätt att vara delaktiga i vården vilket ger en känslan av säkerhet. Syfte:  Syftet var att utforska hur det är att leva med svårläkta bensår. Metod:  En litteraturöversikt har genomförts. Vid sökning av vetenskapliga artiklar används CHINAHL Complete, PubMed och Nursing and Allied Database. Litteraturöversikten grundades sig på elva vetenskapliga studier: tre kvantitativa, sju kvalitativa och en mixad metod. Resultat: Fyra huvudteman formulerades som delades i 11 underteman. Huvudtemana var relaterade till fysiska-, psykiska, sociala aspekter samt erfarenheter och önskemål av vården. Resultatet visade att patienterna hade problem med fysiska aktiviteter, smärta, sömn, arbete. Fysiska symtom påverkade patienternas psykiska aspekter. Sociala relationer påverkades av svårläkta bensårsymtom. Deltagarna hade både goda och dåliga erfarenheter av vården. Patienterna uttryckte att de ville bli delaktiga i vården. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till Hendersons teori, tidigare forskning och litteratur. Det visades att patienterna hade olika behov såsom god nutrition, behov av vila/sömn, att hålla sig ren, att skydda huden, att våga prata med andra och uttrycka sina känslor och önskemål, att utföra arbete och att lära sig mer om bensår. Sjuksköterskan bör vara medveten om dessa behov för att kunna tillfredsställa och ge en optimal omvårdnad.

Bartosch B, Lindblad J. Patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: I Sverige drabbas 2 % av befolkningen någon gång under livet av bensår som förorsakar stort lidande hos de drabbade och stor ekonomisk belastning för samhället. Sjuksköterskor möter ofta denna patientgrupp och för att ge god omvårdnad krävs kunskap om patienternas upplevelser av att leva med bensår.Syfte: Belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturstudie genomfördes där databaserna PubMed och CINAHL användes för att finna vetenskapligt stöd för att besvara studiens syfte. Tolv vetenskapliga artiklar inkluderades i studien, alla använde sig av kvalitativ studiedesign. Resultat: Fyra huvudteman och elva undertema framkom under analysen. Huvudteman var Fysisk påverkan, Psykisk påverkan, Social påverkan och Terapeutisk relation. Konklusion: För att sjuksköterskan ska kunna ge god individanpassad omvårdnad krävs, förutom medicinsk kunskap, förståelse för patienternas upplevelser och erfarenheter av att leva med venösa bensår. Smärta, lukt och social isolering är underteman som har stor inverkan på patienternas psykosociala hälsa. Nyckelord: Litteraturstudie, Patienter, Smärta, Upplevelser, Venösa Bensår. / Bartosch B, Lindblad J. Patients' experiences of living with venous leg ulcers. A litterature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019. Background: In Sweden, 2% of the population suffer at some point during the life of leg ulcers that cause great suffering to the patients and is great financial burden for society. As a nurse, you often meet these patients and in order to provide good nursing you need knowledge of the patients' experiences of living with leg ulcers.Aim: To investigate the experiences of patients living with venous leg ulcers.Method: A literature study using the databases PubMed and CINAHL for finding scientific support for the aim of this study. Twelve scientific articles were included in the study, all using a qualitative study design.Results: Four main themes and eleven subthemes emerged during the analysis, Main themes were Physical impact, Psychological impact, Social impact and Therapeutic relationship.Conclusion: In order for the nurse to provide good individualized care, in addition to medical knowledge, understanding of the patients' experiences of living with venous leg ulcers is required. Pain, odor and social isolation are subthemes that have a mayor impact on the patients' psychosocial health. Key words: Experiences, Literature review, Pain, Patients, Venous leg ulcers