Venösa infarter används för att ge intravenösa läkemedel samt blodprovstagning. De venösa infarter som används inom sjukvården är perifera venkatetrar, midlines, PICC-lines och andra centralvenösa infarter. Midlinekatetern är en perifer infart med längre kateter och längre livslängd än en sedvanlig perifer venkateter, men räknas ej som en centralvenös infart. Indikation för midlines är patienter som är svårstuckna samt har behov av en perifer infart med en livslängd mellan fyra och fjorton dagar.  Syftet med studien var att undersöka patientsäkerheten av midlinekatetrar hos slutenvårdspatienter.  Studiens metod var en litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt. I resultatet analyserades kvantitativa- och mixed method-artiklar. En induktiv analysmetod användes.  I resultatet framkom det att lokala och systemiska infektioner var relativt låga vid användning av midlinekatetrar. Dock var mekaniska komplikation av högre frekvens hos patienter med midlinekatetrar jämfört med centralvenösa infarter, men lägre än vid användning av perifera venkatetrar. Midlinekatetrar minskar även insättande av centralvenösa infarter vilka har högre risk för svåra komplikationer.  Slutsatsen är att midlinekatetrar, om de används vid rätt indikation, kan minska användning och därmed komplikationer från centralvenösa infarter samt minska lidande hos patienter på grund av upprepade nålstick. Mer svensk forskning behövs då inga svenska artiklar identifierades. Även ett behov av ytterligare forskning med ett patientcentrerat perspektiv fastställdes. / Venous accesses are used to provide intravenous drugs as well as to draw blood samples. The types of venous accesses that are used in hospitals are peripheral venous catheters, midline catheters, PICC-lines and other central venous access devices. A midline catheter is a peripheral access with a longer catheter and longer lifespan than a conventional peripheral venous catheter, but does not count as a central venous access. Indications for midlines are patients with difficult venous accesses and patients with the need of an access with a lifespan between four to 14 days.  The aim of this review was to investigate the patient safety of midline catheters in hospitalised patients.  The method of the study was a review with a systematic approach. Quantitative and mixed method articles were analysed. An inductive analysis method was used.  The results showed that local and systemic infections were relatively low in the use of midline catheters. However, the prevalence of mechanical complications among patients were higher in midline catheters than in central venous devices, but lower than in peripheral venous catheters. Midline catheters can also reduce the use of central venous accesses, which have a higher risk of severe complications.  The conclusion is that midline catheters, if used with the right indication, could decrease the  use and complications from central venous catheters and decrease patient suffering. More Swedish research is needed as no Swedish articles were found. Furthermore a need for additional research with a patient-centered perspective was identified.

Venös insufficiens är ett sjukdomstillstånd som kan ge upphov till venösa bensår vilket är det vanligaste svårläkta bensåret. Tillståndet kännetecknas av en lång sårläkningsprocess med påtaglig recidivrisk efter utläkt sår. Understödjande behandling i form av egenvård har en betydande roll för sårläkning samt i förhindrande av återfall. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av kompressionsterapi och fysisk aktivitet som egenvårdsåtgärder hos patienter med venösa bensår. En litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ ansats och en med mixad metod där den kvalitativa delen granskats och inkluderats i studien. Resultatet presenteras i tre identifierade huvudteman; Behovet av att vara delaktig, Utmaningar i relation till egenvård samt Välbefinnande. Diskussionen innefattar bland annat behovet av kunskap och individanpassade egenvårsåtgärder och vilken betydelse det har för patientens upplevelse av egenvård och följsamheten till behandlingen. Vidare diskuteras vem som bär främsta ansvaret till att egenvårdsbehandlingen inleds och efterlevs samt vilka konsekvenser utförandet eller avsaknaden av egenvård kan generera i förhållande till patientens upplevda hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Svårläkta sår är ett växande problem då vi lever allt längre och de är vanligare hos äldre personer. Ett svårläkt sår är ett sår som inte läkt inom en sex veckors period. Det finns flera bakomliggande orsaker till uppkomsten av denna typ av sår, malignitet och venös insufficiens är två exempel. Sjuksköterskan bör ha evidensbaserad kunskap för att kunna ge en god omvårdnad till de patienter som lider av ett svårläkt sår. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelser av att leva med maligna tumörsår eller venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med hjälp av Fribergs metod. Samtliga tio vetenskapliga artiklar som använts i litteraturöversikten har använt sig av kvalitativ metod. Databaserna som använts vid datainsamlingen är Academic Search Complete, Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet sammanfattas i fyra huvudteman: Upplevelsen av symtom, En förändrad identitet, Social isolering och Att leva med ett svårläkt sår. Det var vanligt bland deltagarna att såren hade en negativ inverkan på deras liv och orsakade dem en förändrad kroppsuppfattning. Symtomen upplevdes besvärande och orsakade dem oro, ångest och skam över den egna kroppen, som ledde till att de isolerade sig från omgivningen. Deltagarna använde sig av olika coping-strategier för att hantera sin situation och klara av det dagliga livet. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Jocalyn Lawlers somologiska teori som beskriver hur en patient kan uppleva en omvårdnadssituation och hur sjuksköterskan kan främja ett vårdande möte genom att se hela patienten. / Background: Chronic wounds are an increasing problem in society because we live longer, and the problem is more common when we get older. The criteria of a chronic wound are that it has not healed within six weeks. There are several underlying reasons for this type of wounds; malignancy and venous insufficiency are two examples. A nurse should have evidence based knowledge to be able to provide good care for patients suffering from this type of wounds. Aim: The aim of the study was to describe the patients’ experience of living with malignant wounds or venous leg ulcers. Method: A literature study has been carried out using Friberg’s method. Ten scientific articles used in the literature study were qualitative. The databases that were used in data collection were Academic Search Complete, Cinahl Complete and PubMed. Results: The results are summarized into four main themes: Perception of symptoms, A changed identity, Social isolation and Live with a chronic wound. The study showed that the wounds had a negative impact on the patients’ lives and caused them an altered body image. The symptoms were experienced as bothersome and caused anxiety, fear and shame. That led to social isolation. Participants used a variety of coping strategies to manage their situation to manage with their daily life. Discussion: The results were analyzed on the basis of Jocalyn Lawler’s somology theory that describes how a patient may experience a nursing situation and how the nurse can promote a caring encounter when seeing the whole patient.

I Sverige lider ca 50 000 människor av svårläkta bensår och av dessa är ca 50 procent or-sakade av venös insufficiens. Patienter med bensår upplever ofta att de påverkas negativt fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upple-velser av att kunna främja hälsa hos patienter med venösa bensår. Metoden som valdes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer med nio distriktssköterskor. Ur analysen framkom fyra teman; Samtala och informera för att skapa ökad förståelse, Arbeta med livsstilsrådgivning, Kunna underlätta vardagen samt Kunna se hela människan i omvårdnaden. Slutsatsen är att distriktssköterskorna blir ett stöd för pati-enterna, både under den tid de har sina sår och även genom att ge patienterna kunskap för att förebygga uppkomst av nya sår. Distriktssköterskorna upplever att de kan främja hälsa genom att flytta fokus från bensåret och istället se till hela människan. Fortsatt forskning inom området behövs ur ett patientperspektiv; hur patienter med venösa bensår upplever att distriktssköterskor kan ge stöd och främja hälsa. / Approximately 50 000 people in Sweden are suffering from slow healing leg ulcers, and about 50 per cent of these ulcers are caused by venous insufficiency. Patients with leg ul-cers often experience being adversely affected physically, psychologically and socially. The purpose of the study was to describe district nurses experiences of being able to pro-mote health in patients with venous leg ulcers. The chosen method was qualitative content analysis with inductive approach. Data was collected through interviews with nine district nurses. The analysis resulted in four themes; Communicate and inform to increase com-prehension, Work with lifestyle counselling, Being able to facilitate everyday life and Be-ing able to have an holistic approach in nursing care. The conclusion is that district nurses become a support to the patients during the time they are affected by ulcers, and also by providing the patients with knowledge of how to prevent the emergence of new ulcers. District nurses experience they are able to promote health by not only focus on the ulcer but also see the person behind the ulcer. Further research is needed from a patient perspec-tive; how patients with venous leg ulcers experience that district nurses can provide sup-port and promote health.

<p>Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Fjorton empiriska studier ingick. Resultat: I samband med bensår förekommer en rad faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet. Framträdande faktorer var smärta, svullna ben, lukt och läckage, rädsla och välbefinnande. Smärta var det funktionella hälsotillstånd som hade störst inverkan på det dagliga livet. Smärtan ledde till störd nattsömn, försämrad rörlighet och social isolering. Slutsats: Patienter med smärtsamma bensår har svårt att leva det liv som de önskar. Om distriktssköterskan synliggör sambandet mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd, kan specifika omvårdnadsåtgärder genomföras. Patienterna kan då uppnå ett önskvärt dagligt liv oavsett funktionellt hälsotillstånd.</p> / <p>Background: When people suffer from venous leg ulcers, their everyday life can be drastically changed. A large number of individuals suffer from leg ulcers and the incidences increase with age. In order to provide good nursing, care staff need more knowledge in order to understand the effects of the ulcers on the individual's daily life. Purpose: The purpose of this study was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method: The study was carried out as a general literature review. Fourteen observational studies were included. Results: In connection with leg ulcers there are a number of factors that affect the patients’ daily lives in different ways. Important factors were pain, swollen legs, odor and leakage, fear and well-being. Pain was the functional state of health which had the greatest impact on daily life. The pain led to interrupted sleep, impaired mobility and social isolation. Conclusion: Patients with painful leg ulcers have difficulty living the life they desire. If the district nurse makes the connection between daily life and functional health status explicit, specific care measures can be implemented. Then patients can achieve a desirable everyday life regardless their functional state of health.</p>

Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Fjorton empiriska studier ingick. Resultat: I samband med bensår förekommer en rad faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet. Framträdande faktorer var smärta, svullna ben, lukt och läckage, rädsla och välbefinnande. Smärta var det funktionella hälsotillstånd som hade störst inverkan på det dagliga livet. Smärtan ledde till störd nattsömn, försämrad rörlighet och social isolering. Slutsats: Patienter med smärtsamma bensår har svårt att leva det liv som de önskar. Om distriktssköterskan synliggör sambandet mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd, kan specifika omvårdnadsåtgärder genomföras. Patienterna kan då uppnå ett önskvärt dagligt liv oavsett funktionellt hälsotillstånd. / Background: When people suffer from venous leg ulcers, their everyday life can be drastically changed. A large number of individuals suffer from leg ulcers and the incidences increase with age. In order to provide good nursing, care staff need more knowledge in order to understand the effects of the ulcers on the individual's daily life. Purpose: The purpose of this study was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method: The study was carried out as a general literature review. Fourteen observational studies were included. Results: In connection with leg ulcers there are a number of factors that affect the patients’ daily lives in different ways. Important factors were pain, swollen legs, odor and leakage, fear and well-being. Pain was the functional state of health which had the greatest impact on daily life. The pain led to interrupted sleep, impaired mobility and social isolation. Conclusion: Patients with painful leg ulcers have difficulty living the life they desire. If the district nurse makes the connection between daily life and functional health status explicit, specific care measures can be implemented. Then patients can achieve a desirable everyday life regardless their functional state of health.

Bakgrund: Venösa bensår är ingen sjukdom utan ett symtom som orsakas av bakomliggande faktorer. Det är framförallt äldre personer som har en ökad risk för sårbildning. Sjuksköterskan är ansvarig för att utföra en bedömning av såret inför val av behandling. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors bedömning av venösa bensår hos patienter inom hemsjukvården. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Data samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Sjuksköterskans tillvägagångssätt vid bedömning, sjuksköterskan och patienten tillsammans i en bedömning, sjuksköterskans behov av erfarenhet, stöd och utveckling i bedömning. Sårets egenskaper och fastställande av bakomliggande orsak var av stor betydelse. Likaså poängterades vikten av att göra en helhetsbedömning av patienten, vilket visade sig både ha positiva och negativa sidor relaterat till patientens hemmiljö. Kontinuerlig utbildning och stöd från kollegor ansågs vara till stor hjälp vid bedömning av patienter med venösa bensår. Slutsats: Det konstaterades att bedömningen av venösa bensår upplevs svår, innehåller flera moment samt att praktiken inte alltid stämmer överens med teorin. För att försäkra att patienten får de bästa förutsättningarna till en god sårläkning bör sjuksköterskan se till hela människan och varje patients enskilda behov. / Titel: Nurse's assessment of venous leg ulcers in home based care Background: Venous leg ulcers is not an illness, but a symptom caused by underlying factors. It is mostly elderly people which have an increased risk for ulceration. The nurse is responsible for making the assessment of the ulcer, before choice of treatment. Aim: To describe nurse's assessment of venous leg ulcers in patients within home based care. Method: The study is qualitative interview study with an inductive approach. Data was collected through six semi- structured interviews. The material was analysed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories: Nurses approach to assessment, the nurse and the patient together in an assessment, nurses needs for experience, support and development in assessment. The ulcer's characteristics and determination of underlying cause were of great importance. Similarly, the importance of making a comprehensive assessment of the patient was emphasized, which proved to have both positive and negative sides related to the patient's home environment. Continuous education and support from colleagues were of great help in assessing patients with venous ulcers. Conclusion: It was confirmed that the assessment of venous leg ulcers is experienced complex, containing several moments, and that practice and theory are not always consistent. To ensure that the patient gets the best prerequisites for good wound healing, the nurse should look after the entire person and patient's individual needs.

Bakgrund: Venösa bensår uppkommer till följd av venös insufficiens. Tillståndet förväntas öka i takt med en åldrande befolkning. Behandlingen kan vara tidskrävande och följsamheten är låg. Sjuksköterskan spelar en viktig roll vid behandlingen av dessa personer. Genom att belysa personers upplevelser av att leva med venösa bensår kan kunskap genereras som är nödvändig för att sjuksköterskan ska kunna ge god vård. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Litteraturöversikt med riktad innehållsanalys. Analysen utgick från de tre centrala komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM). Sökningar genomfördes i tre databaser. Sökord för att leva med kombinerades med sökord för venösa bensår. Träffar begränsades till artiklar publicerade mellan 1 januari 2008 och 31 augusti 2018. Elva vetenskapliga artiklar valdes ut för analys. Resultat: Under tre huvudkategorier formulerades åtta underkategorier. Huvudkategorierna var begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. I kategorin begriplighet beskrevs upplevelser av att drabbas av venösa bensår, betydelsen av kontroll samt betydelsen av information. Under hanterbarhet beskrevs användandet av resurser och strategier för att hantera livet. Under meningsfullhet beskrevs tillståndets inverkan på människors identitet och självbild, sårens plats i livet samt hur livet med bensår upplevdes på ett emotionellt plan. Diskussion: I resultatdiskussionen lyftes aspekter av tid relaterat till omvårdnad och behandling. Sjuksköterskans betydelse för följsamhet till behandling samt vikten av information och kunskap belystes. Resultatet diskuterades i relation till Antonovskys centrala komponenter samt tidigare forskning. / Background: Venous leg ulcers occur as a result of venous insufficiency. The condition is expected to increase in line with an aging population. Treatment may be time consuming and the adherence to treatment is low. The nurse plays an important role in the treatment of these persons. By highlighting people’s experiences of living with venous leg ulcers, knowledge necessary for the nurse to provide good care can be gained. Aim: To highlight people’s experiences of living with venous leg ulcers. Method: A literature review with directed content analysis. The analysis was based on the three key components in Antonovsky's theory of sense of coherence (SOC): comprehensiveness, manageability and meaningfulness. Searches were carried out in three databases. Keywords for to live with were combined with keywords for venous leg ulcers. Searches were limited to articles published between the 1st of January 2008 and the 31st of August 2018. Eleven scientific articles were selected for analysis. Results: Eight subcategories were presented under three main categories. The main categories were comprehensiveness, manageability and meaningfulness. The comprehensiveness category described experiences of suffering from venous leg ulcers, the significance of control and the importance of information. In the manageability category, the use of resources and strategies to handle life were described. In the meaningfulness category, the impact of leg ulcers on identity and self-image were described. The place of the ulcers in patients’ lives and descriptions of how life with leg ulcers was emotionally experienced were also presented. Discussion: Aspects in relation to nursing and treatment were discussed. Time, adherence to treatment, information and knowledge were highlighted. This was discussed in the light of Antonovsky's core components as well as previous research.

Bakgrund: Kroniska venösa bensår är ett bensår som inte läker inom sex veckor. Bensår kan förekomma på grund av olika omständigheter som underliggande sjukdom eller från yttre skada som leder till en cirkulationsstörning i benet och uppkommer då hudlagren bryts ner vilket kan påverka djupare vävnader. Vanlig behandling är kompressionsbehandling vilket kan behövas även efter läkning för att förebygga återkommande av bensår. Behandlingstiden är ofta lång vilket leder till kontakt med vården under en längre tid. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personer med kroniska venösa bensårs erfarenheter av kroniska venösa bensår. Metod: En beskrivande litteraturstudie som sammanställt 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: I resultatet framkom det att flera av deltagarna i studierna fått en negativ påverkan i vardagen på grund av de symtom och behandling bensåren medförde. Kompressionsbehandling och sårvård visade sig vara påfrestande och kunde utföras både i deltagarnas egna hem och på mottagningar. Begränsningar i vardagen medförde att ångest och depression utvecklades och flera valde att självisolera sig. Information och stöd var en avgörande faktor som bidrog till att deltagarna hade bristande förståelse för behandlingen, vilket påverkade förtroendet för vårdpersonalen. Eget ansvar för rörelse och näringsrik kost visade sig ha en positiv effekt för hälsan och sårens läkningsprocess. Slutsats: Personers erfarenheter av kroniska venösa bensår innefattade flera negativa upplevelser som påverkade livskvaliteten. Information, kunskap och förståelse visade sig vara en betydande faktor i förhållandet mellan de utsatta personerna och sjuksköterskan. Mer kunskap och utbildning behövs inom området. / Background: Chronic venous leg ulcers are leg ulcers that do not heal within six weeks. Leg ulcers can occur due to various circumstances such as underlying disease or from external damage that leads to a circulatory disorder in the leg. Leg ulcers occur when the skin layers break down, which can affect deeper tissues. Common treatment is compression treatment which may be needed even after healing to prevent the recurrence of leg ulcers. The treatment time is often long, which leads to contact with healthcare personnel for a longer period of time. Aim: The purpose of the literature study was to describe people with chronic venous leg ulcers' experiences of chronic venous leg ulcers. Method: A descriptive literature study that compiled 13 scientific articles with a qualitative approach. Main results: The results showed that several of the participants in the studies had a negative impact on everyday life due to the symptoms and treatment caused by the leg ulcers. Compression therapy and wound care proved to be frustrating for the participants and could be performed both in their own homes and at clinics. Limitations in everyday life led to anxiety and depression developed and many chose to self-isolate. Information and support was a decisive factor that contributed to the participants in the result having a lack of understanding of the treatment, which affected the confidence of the care staff. Own responsibility for exercise and a nutritious diet proved to have a positive effect on health and the wound healing process. Conclusion: People's experiences of chronic venous leg ulcers include several negative experiences that affect the quality of life. Information, knowledge and understanding have proven to be a significant factor in the relationship between the vulnerable people and the nurse. More knowledge and education is needed in the area.

Bakgrund: Venösa bensår är vanligt förekommande åkommor och är idag klassat som ett folkhälsoproblem. Det beräknas att upp till 2% av den vuxna befolkning i världen någon gång i livet kommer att drabbas av venösa bensår. Studier har visat att försämrad livskvalitet, dåligt självförtroende, förändrad kroppsuppfattning och psykisk ohälsa ärvanligt bland patienter med venösa bensår. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med svårläkta venösa bensår. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes. Databassökningar gjordes i Cinahl och PubMed. En resultatanalys av 9 studier utfördes genom en femstegsmodell av Friberg. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande tio underkategorier skapades utifrån patienternas erfarenheter. Huvudkategorierna som formades var Livet begränsas, Uppleva psykosociala utmaningar och Söka copingstrategier Konklusion: Denna studie har visat att patienter kan uppleva många negativa erfarenheter av att leva med svårläkta venösa bensår. Genom en ökad förståelse för hur patienterna upplever smärta och psykosociala utmaningar kan sjuksköterskans individanpassning av omvårdnaden underlättas. / Background: Venous leg ulcers are common and are today classified as a public health problem. It is estimated that up to 2% of the adult population in the world at some point in their lives will suffer from venous leg ulcers. Studies show that impaired quality of life, low self-confidence, altered body image and mental illness are common among patients with venous leg ulcers. Aim: To describe patients experiences of living with severe venous leg ulcers.Methods: A qualitative literature study was conducted. Database searches were made in Cinahl and PubMed. Analysis of 9 articles results was performed through a five-step model by Friberg. Results: Three main categories with associated ten subcategories emerged from the patients’ experiences. The main categories were Life is limited, Experience psychosocial challenges and Searching coping strategeis. Conclusion: This study has shown that patients can experience many negative experiences of living with hard-to-heal venous leg ulcers. Through an increased understanding of how patients experience pain and psychosocial challenges, the nurse's individual adaptation of nursing can be facilitated.