Syftet   med   denna   studie   är   att   skapa   en   bild   av   vad   man   inom   den   journalistiska   branschen  avser   med   digital   storytelling,   samt   vilka   egenskaper   och   kompetenser   som   värderas   och  anses   viktiga   för   att   kunna   jobba   med   digitalt   berättande   inom   denna   bransch.   Förhoppningen  med   undersökningen   är   att   generera   fördjupade   kunskaper   inom   området   som   kan   ligga   till  grund   för   vidare   utveckling   av   såväl   begreppet   digital   storytelling   som   förståelse   för   det  digitala   berättandet.   För   att   uppnå   detta   har   jag   utgått   från   följande   frågeställningar:  Hur   definierar   nyckelpersoner   inom   branschen   digital   storytelling   och   vad   omfattar  begreppet?   Vilken   typ   av   produktioner   förväntas   man   som   producent   av   denna   berättande  form   leverera?   På   vilka   sätt   skiljer   sig   berättarsättet   (de   dramaturgiska   greppen)   för   den   här  typen   av   produktioner   från   mer   traditionellt   berättande?   Vilka   kunskaper   och   egenskaper  anses   viktiga   för   att,   professionellt,   kunna   leverera   produktioner   inom   området   digital  storytelling?   Hur   ser   man   på   framtiden   för   journalistens   roll   i   en   värld   av   konvergens   och  förändring   i   förhållande   till   digital   storytelling?   Kärnan   i   arbetet   ligger   inom   området   för   den  kvalitativa   forskningen   i   vilken   empiri   har   samlats   in   via   intervjuer   med   semistrukturerade  öppna   frågor,   för   att   därefter   analyseras   genom   meningskoncentration.   Ett   flertal   teoretiska  synsätt   och   begrepp   har   använts   för   att   få   ett   ramverk   till   digital   storytelling   i   arbetet   med  analysen.   Teorier   såsom   Bourdius   -   sociala   sammanhang,   Jenkins   -   konvergenskultur   och  Goldhabers   -   uppmärksamhetsekonomi.   I   resultatet   av   studien   framkommer   det   att   digital  storytelling   består   av   ett   audiovisuellt   uttryck   skapat   för   digitala   plattformar   med   hjälp   av  olika   media.   Ett   berättande   i   vilket   publiken   ges   valmöjligheter   för   hur   man   kan   konsumera  berättelsen.   Samtidigt   som   undersökningens   resultat   poängterar   vikten   av   audiovisuell  kompetens,   belyser   den   även   de   sociala   aspekterna   av   det   digitala   berättandet   i   vilket  interaktivitet   av   olika   form   är   av   vikt.

Hur kan hyperobjekt och critical design kombineras för att ge en bredare förståelse av människans påverkan på vatten, och till mindre del vind, i bäckar, åar och andra kroppar av vatten? I mitt kandidatarbete har jag siktat på att kombinera critical design och hyperobjekt och försökt sätta dem sida vid sida genom analys och reflektion av Dunne & Raby (u.d.) och Morton (2013) (och ett flertal andra artiklar relaterade till ämnet) som nära relaterade ämnen för att förenkla och konkretisera dem. Genom visualisering vill jag visa hur naturen har en egen agens, och hur vi som människor påverkar denna vilja. Genom en artefakt som tar vinden och vattnets kraft och ger den form på ett papper hjälper jag att visa naturens agens. De gestaltningar som jag får fram fungerar som åskådarens inblick i naturens vilja, ett fönster för att förstå naturen på ett sätt som hen inte har gjort förut. “Naturens vilja” förklaras genom historiska och geologiska fenomen och hur vi människor som ett enat samhälle påverkar den. I kandidatarbetet tar jag även upp relaterad litteratur för att ge en inblick i hur dessa ämnen ses av forsknings och filosofi-samhället. Detta för att kunna relatera mitt arbete till andras mer än bara visuellt och ytligt. Jag hoppas med denna artikel att vårt samhälle kan förstå vår påverkan på naturen på ett nytt sätt, eller att den förändrar en persons synvinkel om ens en gnutta. Den ska inte tvinga till förändring, men snarare leda till upplysning och kritiskt tänkande hos individen. Slutligen tas vidare forskning och inspiration upp, detta för att bygga vidare min gestaltning och forskning för framtida arbeten, och därefter summeras mitt arbete med retrospektiv. / How can hyperobjects and critical design be combined to give a broader understanding of man’s influence on water and wind in rivers and other kinds of bodies of water. This article has aimed to combine critical design and hyperobjects and tried to put them side to side through analysis and reflection of Dunne & Raby (n.d) and Morton (2013) (and a number of other articles related to the theme) as closely related things to simplify and concretize two broad themes. Through visualisation I show how nature has its own agency, and how we as humans influence this will. Through an artefact that picks up water and wind’s force and gives it form on a piece of paper I help show nature’s agency. The pictures I create work as the viewer’s window into nature’s will, a window to understand nature in a way that they have not before. “Nature’s will” is explained through historical and geological phenomena and how we as a human society influence this will. The article also brings up related literature to give an idea how these themes are viewed by the science and philosophy communities. With this article I hope that our society can understand what influences nature in new ways, or that it changes a person's way of viewing things, even if just a little. It does not aim to force change, but rather hopes to enlightenment and critical thinking in the individual. Finally, further research and inspiration is brought forward, to build upon my design work and research for future work. My work is summarized in a retrospective after this.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan valet av ljusteknik, LED eller halogen har på den slutliga produkten. Studien kommer med hjälp av fokusgruppsintervjuer undersöka om personer kan se skillnad på en ljussättning som är gjord med LED- respektive halogenlampor samt vad de olika teknikerna ger för känsla. Vi jämför resultaten från fokusgruppsintervjuerna med tidigare litteratur som Set lighting technician's handbook: film lighting equipment, practice, and electrical distribution och Lighting for cinematography: a practical guide to the art and craft of lighting for the moving image. Fokusgruppsintervjuerna resulterade i något oväntade svar och gav oss en bredare och förtydligad förståelse för vad som spelar roll när det kommer till en publiks känslomässiga reaktion av en bild.

Baz Luhrmanns kontroversialla musikal Moulin Rouge! är på grund av dess blanding mellan Hollywood och Bollywood fylld av visuell attraktion. Denna visuella attraktion i samband med termen visuellt narrativ, som fått ett ökat intresse inom filmbranschen, skapar ett intresse att undersöka hur denna film använder visuellt narrativ för att berätta en berättelse och genom detta skapa en större förståelse kring visuellt narrativ. Uppsatsen har undersökt hur tangosekvensen i Moulin Rouge! har använt visuellt narrativ genom att genomföra en semiotisk analys av sekvensens bilder. Uppsatsen har sett närmre på semiotiska tecken och undersökt hur tecken påverkar det visuella narrativet. Den semiotiska analysen delade in sekvensen i olika avsnitt så den kunde fördjupa sig i alla tecken i en bild. Bildens avsnitt var: färg & ljus, form & objekt, bildkomposition & karaktärer och koreografi & blickar. Till sist analyserades dessa avsnitt tillsammans i avsnittet komponenternas samverkan. Slutsatsen blev att sekvensen använder semiotiska tecken i alla bildkomponenter som undersöktes för att bidra till berättelsen genom att använda visuell information för att förmedla känsla och narrativ.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur amerikanska studiokomedier adapterar komik från manus till film. Eftersom humor är subjektivt och personer finner komik i olika företeelser är det svårt att adaptera komedimanus till komedifilm. Vår uppsats undersöker hur de tre filmerna Baksmällan (2009), Horrible Bosses (2011) och Pixels (2015) adapterats. Detta gör vi ur ett humorperspektiv med hjälp av Geoff Kings komediteori om orimlighet och annan liknande teori. Komiken undersöks sedan inom tre kategorier: skämt genom dialog, visuell komik och situationskomik. Resultatet visade att Baksmällans adaption var trognast till sitt manus komiska intentioner medan Horrible Bosses och Pixels oftare avvek. I diskussion kommer vi fram till att detta kan ha att göra med att Baksmällans regissör var med i manusprocessen medan Horrible Bosses och Pixels regissörer inte var det. Detta tyder på svårigheten med att adaptera humor eftersom personer har egna subjektiva åsikter om vad som är komiskt.

Denna uppsats handlar om normbrytande karaktärer i serierna Bron, The bridge och The tunnel och deras kulturella kontext. Genom karaktärsanalys av de kvinnliga huvudkaraktärerna i respektive serie undersöks vad deras normbrytande beteenden och tankesätt kan spegla av dess kulturella kontext. Genom att analysera hur karaktärerna bemöts av bikaraktärer, analyseras bilden av hur accepterande den kulturen som karaktären befinner sig i är. Uppsatsen behandlar ämnen som den ”problematiska detektiven” och normativa beteenden i det syfte att påvisa hur adaptioner påverkas av kulturell kontext.

Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med öppna frågor genomfördes med syftet att samla bildlärarnas erfarenheter inom området. Resultatet visade att respondenterna använder Internet,dator, iPad, Youtube och skrivare nästan dagligen. Andra IT-verktyg som användes frekvent var Adobe Photoshop, Pixlr, Gimp, iMotion, digital kamera, OneNote och Padlet. Vidare visade resultatet att digitala verktyg är ett hjälpmedel i dagens undervisning men också en nödvändighet när det gäller bildundervisningen. Som med allt finns det nackdelar när detta krånglar och inte fungerar som det ska, men fördelarna med digitala verktyg är ändå större.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och ökad förståelse för på vilket sätt ett jämställdhetsarbete i praktiken kan se ut i bildundervisningen. Frågeställningarna är således: Vilka strategier har bildlärarna i undervisningen för att utmana genusnormer? Hur reflekterar bildlärarna kring sin medvetenhet och kunskap gällande genusnormer och jämställdhet? Vilka utmaningar kopplade till genusmedvetenhet och normkritik kan bildlärarna och skolledning möta? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre bildlärare och en rektor. Intervjusvaren har analyserats utifrån ett genus-, queerteoretiskt och normkritiskt perspektiv. Resultatet visade på hur bildlärarna hade flera goda strategier i sin undervisning men också hur normer och föreställningar om kön och kropp är närvarande och skapar utmaningar både för lärare och elever. Därtill påvisades behovet av en tydlig ledning och hur ett jämställdhetsarbete behöver bygga på kunskaper för att lärarna ska ha goda förutsättningar och normkritiska verktyg att använda i sin undervisning. Uppsatsens diskussion fokuserar på hur elevgruppens sammansättning gynnar men också försvårar ett jämställdhetsarbete i bildundervisningen.

No description available.

In this essay I describe my method photographing for part of my MFA exhibition ’Girl, Unboxed*. I reflect on my background as a young handball athlete and what it means to work with a personal narrative. I also go into the process of involving a team of handbalI playing teenagers as well as the technical choices of camera and material.