<p>Då användare av någon produkt använder sig av dess manual, är det vanligt han eller hon hoppar över stycken som verkar irrelevanta eller för mödosamma att ta till sig i för hållande till den nyttan som informationen kan tänkas ge. Då kan användaren också missa information, som är nödvändig för att en uppgift/problem skall lösas. Denna studie har undersökt och jämfört tre olika sätt att markera ut ett stycke information i en manual. Med manualens hjälp har försöksdeltagarna sorterat kanaler på en TV. De olika sätten att markera informationen skiljer sig åt i den grad av relevans de har till uppgiften. Resultatet antyder att de som haft manual där informationen märkts ut gjorde fler fel än då ingen markering skett men det beror troligtvis mer på tolkning av innehåll och struktur, snarare än att den utmärkta informationen uppmärksammades i mindre grad än den icke utmärkta.</p>

Syftet med arbetet är att utforma och genomföra ett test för fördröjd imitation och visuell uppmärksamhet hos barn i åldern fyra till sju år. Testet använde sig av objekt i olika handlingssekvenser. Deltagarna visades dessa och med hjälp av en ögonrörelsekamera kunde områden för visuell uppmärksamhet identifieras. Studien har utförts som ett pilottest till en större studie vid Linköpings universitet. Testet omfattade åtta deltagare och visade att den utformade proceduren fungerar bra, detta för att det tydde på att det skett en imitation, att den visuella uppmärksamheten ligger på relevanta områden och att uppgifterna ej var för svåra. Det fanns även områden som framkom vara av intresse, vilka undersökts i en tidigare studie (Vivanti et al. 2008). Det framkom att den visuella uppmärksamheten främst låg på ansikte och objekt vid presentation av handlingssekvenserna, jämfört med bakgrunden. Det fanns en signifikant skillnad mellan spenderad tid på ansikte och objekt i fem av sex uppgifter; i en låg störst fokus på ansiktet medan det i de övriga fyra låg på objekten.

SOS-operatörer tar varje dag beslut om nödsituationer och prioriterar ärenden beroende på hur livshotade de bedöms att vara. Beslutsfattningen är en komplex uppgift som påverkas av kontext, tiden och tidigare erfarenhet av liknande beslut. Eftersom beslut tas på den information som tillges operatörerna från uppringaren är det svårt att bedöma situationen och hur trovärdig informationen är. Innan det är möjligt att studera vilken information som är trovärdig är det viktigt att studera hur personer ser på skadeplatser idag och vilken information de väljer att delge operatören. Studien har jämfört visuell uppmärksamhet mellan experter (ambulanspersonal och brandmän) med noviser samt studerat vilken information de ger till SOS-operatören. Studiens tillvägagångsätt har utförts med hjälp av mäta ögonrörelser hos 17 experter och 20 noviser när de tittar på skadeplatser. Deltagarnas uppgift har varit att besluta om de skulle ringa SOS om de befann sig sig på platsen. Om deltagarna beslutade sig att ringa SOS blev de ombedda att muntligt framföra en rapport om situationen till en fiktiv larmcentral. Resultatet visade att det var skillnad mellan experters och novisers visuella uppmärksamhet. Det förelåg även en skillnad i vilken information grupperna valde att tillge den fiktiva larmcentralen. Studiens resultat indikerar att det är av relevans att ta hänsyn till den kunskap som ambulanspersonal och brandmän bär på för att studera vilken information som är viktig att rapportera in vid en olycka, men även för att studera vad trovärdig information är och hur den ser ut.

Då användare av någon produkt använder sig av dess manual, är det vanligt han eller hon hoppar över stycken som verkar irrelevanta eller för mödosamma att ta till sig i för hållande till den nyttan som informationen kan tänkas ge. Då kan användaren också missa information, som är nödvändig för att en uppgift/problem skall lösas. Denna studie har undersökt och jämfört tre olika sätt att markera ut ett stycke information i en manual. Med manualens hjälp har försöksdeltagarna sorterat kanaler på en TV. De olika sätten att markera informationen skiljer sig åt i den grad av relevans de har till uppgiften. Resultatet antyder att de som haft manual där informationen märkts ut gjorde fler fel än då ingen markering skett men det beror troligtvis mer på tolkning av innehåll och struktur, snarare än att den utmärkta informationen uppmärksammades i mindre grad än den icke utmärkta.

Hästsport är en fritidsaktivitet med en hög risknivå. Ett riskmoment är hästhanteringen och för många lärs grunderna inom detta ut på ridskolan. När elever går från nybörjare till mer erfarna finns en tendens att säkerhetsregler bortses från vilket kan leda till en ökad risk för olyckor och skador. Detta examensarbete i textdesign undersöker hur effektiva påminnelser med text och bild i samverkan kan formges för att påverka förståelsen för säkerhetsregler på ridskolor. Tidigare forskning visar att det finns fördelar av att kombinera text och bild i information. Bilder i informationstexten fungerar inte minst som intresseväckare, utan de stöttar också förståelsen. För att en påminnelse ska kunna registreras måste den uppfattas genom sinnena. Den visuella påminnelsen som bär på viktig säkerhetsinformation måste därför formges på ett sådant sätt som säkerställt att den uppmärksammas. Studien har ett kognitionsteoretiskt perspektiv och fokuserar på forskningsområden som visuell uppmärksamhet samt text och bild i samverkan. Studien tar även hänsyn till forskning kopplat till design och säkerhets- och riskinformation. De metoder som används i studien är en surveyundersökning, intervjuer samt textanalys. I studien förs en avslutande diskussion kring kraven som finns på den multimodala texten för att den ska uppmärksammas visuellt i en aktiv miljö. / Equestrian sport is a leisure activity with a high level of risk. Handling of the horse is one moment with risk involved and for many the basics is taught in riding schools. When students go from beginners to more experienced there is a tendency that safety rules are overlooked which leads to higher risks of accidents and injuries. This thesis in text design examines how effective reminders with text and image in combination can be designed to affect understanding of safety rules in riding schools. Previous research shows that there are advantages to combining text and image. Images in information text works to spark interest and also support the understanding of the text. For a reminder to work in needs to be registered through the senses. The visual reminder that carries valuable safety information therefor needs to be design in such a way that it is noticed. This study takes on a cognitive research point of view and focuses on areas such as visual attention and multimodal texts. The study also takes into consideration research made on design of safety and risk information. The methods used are questionnaire survey, interviews, and text analysis.In conclusion I discuss around the many things demanded of a multimodal text for it to grab attention in an active environment.

A European project is gradually replacing the current train control systems to a mutual control system called as the European Railway Traffic Management System (ERTMS). I Sweden they have implemented the new train control system on a few train-lines in the northern part of Sweden. There has been reported problems from train drivers that have used the new control system, the problems consist of both negative affects on train performance and railroad capacity. This study is part of a larger project conducted by The Swedish National Road and Transport Research Institute, with an aim to investigate how the attention is affected in the new train control system compared to the Automatic Train Control (ATC) system. Data collection through eye-tracking have shown significant results in the distribution of visual glances inside and outside the cabin of the train. Drivers tend to distribute more and longer glances inside the train with the ERTMS. Drivers also tend to miss information presented on the track, such as signs informing when to make a sound before an unattended level crossing. These results suggest that ERTMS could have a negative impact on the drivers situation awareness and also could have a negative affect on the drivers attention that impacts the ability to notice what is happening outside the cabin. / I dagsläget utförs ett projekt i Europa med syfte att ersätta nuvarande tågskyddssystem till ett gemensamt signalsystem kallat ERTMS (European Railway Traffic Management System). Detta nya system har implementerats på ett fåtal tåg-linjer i norra delen av Sverige. Olika problem har rapporterats från tågförare som använt det nya signalsystemet. Dessa problem innefattar negativ påverkan på prestation och järnvägens kapacitet. Denna studie är en del av ett större projekt hos Statens väg- och transportforskningsinstitut med ett syfte att studera hur uppmärksamhet påverkas i det nya tågskyddssystemet ERTMS jämfört med det nuvarande systemet ATC (Automatic Train Control). Data som samlades in via eye-tracking har visat signifikanta resultat i fördelning av visuella blickar inne i och utanför tågets kabin. Förare tenderar att fördela mer och även längre blickar inuti tågets kabin med ERTMS. Dessutom tenderar förare att missa information som presenteras ute på spåret, detta kan exempelvis vara information som påvisar att tuta innan ett obevakat övergångsställe. Dessa resultat föreslår att ERTMS kan ha en negativ påverkan på förares uppmärksamhet vilket kan påverka förarens förmåga att bli varse om vad som händer utanför kabinen, på spåret.