Bakgrund: Fetma är ett växande problem världen över, som ger en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Fetmans uppkomst påverkas av olika faktorer som miljö, genetik och livsstil. Sjuksköterskans uppgift är att ge en jämlik vård med respekt för människors lika värde. Studier visar att personer med fetma undviker vården på grund av rädsla för ett dåligt bemötande.  Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till vuxna personer med fetma.  Metod: Allmän litteraturöversikt med nio kvantitativa och en kvalitativ artikel, vilka hittades genom databassökningar i PubMed, Cinahl complete och PsychInfo. Dataanalysen utfördes i fyra steg enligt Fribergs metod.  Resultat: Fem teman växte fram ur resultatet: Fördomar och stereotypa föreställningar, kunskap om fetmans uppkomst och viktkontroll, attityder relaterade till demografiska faktorer, sjuksköterskornas egen vikt och kroppsuppfattning, attityder i omvårdnadsarbetet.  Sammanfattning: Fetma är en komplex sjukdom som påverkas av en rad faktorer. En förenklad bild av sjukdomens uppkomst leder till mer fördomar. Att medvetandegöra samhällets normer om hälsa och kroppar kan sjuksköterskor upptäcka egna fördomar. Fortbildning kan ge sjuksköterskor en bättre kunskap vilket kan påverka deras attityder. En etisk diskussion rörande individens kontra samhällets ansvar samt påverkbara faktorer är av vikt så att sjuksköterskor sätter upp rimliga mål för patienterna. / Background: Obesity is a growing problem worldwide, which increases the risk of, among other things, cardiovascular disease and type 2 diabetes. The onset of obesity is affected by various factors such as the environment, genetics and lifestyle. The nurse's task is to provide equal care with respect for the equal value of human beings. Studies show that people with obesity avoid care due to fear of poor treatment. Aim: The aim was to describe nurses' attitudes towards adult patients with obesity. Method: General literature review with nine quantitative and one qualitative article, which were found through database searches in PubMed, Cinahl complete and PsychInfo. The data analysis was performed in four steps according to Friberg's method. Results: Five themes emerged from the results: prejudices and stereotypical perceptions, knowledge about factors, causation and weight control of obesity, attitudes related to demographic factors, nurses' own weight and body perception, attitudes in nursing care. Summary: Obesity is a complex disease that is affected by a number of factors. A simplified explanation of the etiology of obesity leads to more prejudice. Awareness about society's norms about health and body images, may help nurses to discover their own prejudices. Education can give nurses more knowledge, which may affect their attitudes. An ethical discussion whether responsibility and controllability is placed on individuals or society is important so that nurses sets reasonable goals for the patients.

Bakgrund: Epilepsi är en neurologisk sjukdom som drabbar människor över hela världen. Epilepsi påverkar livets alla aspekter och de begränsningar som sjukdomen medför kan resultera i försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av omvårdnad vid epilepsi. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och tolv vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Patienter med epilepsi upplevde omvårdnaden bristfällig gällande information och bemötande. Otydlig och otillräcklig information från vårdpersonal medförde svårigheter att hantera sin sjukdom. Patienter upplevde ett förminskande av känslor samt att vårdpersonal visade brist på empati och respekt vid bemötandet. Bemötandet från sjukvårdspersonal beskrevs som väsentligt då det lägger en grund för upplevelsen av omvårdnaden. Personcentrerade omvårdnadsåtgärder samt ett professionellt bemötande upplevdes öka hanterbarheten, stärka självbestämmandet och genererade i ökad livskvalitet. Konklusion: Det förelåg brister i omvårdnaden vid epilepsi och det framkom ett behov av ökad kunskap gällande personcentrerad vård. Genom att patienters upplevelser belystes ökade medvetenheten kring behov och resurser, vilket genererade i en förbättrad personcentrerad omvårdnad och förbättrad livskvalitet. / Background: Epilepsy is a neurological disease that affects people all over the world. Epilepsy affects all aspects of life and the limitation that the disease entails can result in an impaired quality of life. Purpose: The purpose was to elucidate adult patients experience of nursing care in epilepsy. Method: A general literature study was conducted and twelve scientific articles were included. Results: Patients with epilepsy perceive the nursing care as insufficient when it comes to information and treatment. Unclear and insufficient information from healthcare professionals means that patients with epilepsy experienced difficulties in managing their illness. Patients with epilepsy experience a diminution of emotions as well as an empathetic and disrespectful treatment. The treatment from healthcare professionals is described as essential as it laid a foundation for the experience of nursing. Person-centered care measures and professional treatment are perceived to increase manageability, strengthened self-determination and results in increased quality of life. Conclusions: There are shortcomings in nursing care in epilepsy and a need for improvement is identified regarding person-centered care. By highlighting patients’ experiences, awareness of needs and resources increases, which can generate improved person-centered care and improved quality of life for patients with epilepsy.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar kraftigt i världen. I Sverige lever cirka 400 000 människor med sjukdomen, men det antas vara ännu fler människor som har diabetes typ 2. Sjukdomen innebär ett stort lidande för patienten, samt stora samhällskostnader och är en belastning för vården. Syftet med studien har varit att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2, ur ett patientperspektiv. Det har genomfört en allmän litteraturöversikt genom att analysera kvalitativa artiklar. Studien presenteras med tre huvudteman och sju underteman. Under temat “att söka kunskap” var ett återkommande ämne ur resultatet att patienten upplevde behov av att bli välinformerad och att patienten fick information från flera källor. Detta gav patienten kompetens och självförtroende i att förstå sin diagnos och hantera den. Under temat “användning av tekniska hjälpmedel” var ett annat återkommande ämne ur resultatet var att patienter med diabetes typ 2 hade behov av reflektion. Forskningen visade att reflektion, inte minst i grupp, förbättrade patientensmående, då reflektion kunde ge bekräftelse på patientens frågor och funderingar. Studien indikerade att en välinformerad patient stärktes och kunde ta ett större ansvar och uppleva ett ökat välbefinnande.

Bakgrund: Typ-2 diabetes är en kronisk sjukdom som ökar snabbt över hela världen. Typ-2 diabetes mellitus uppstår på grund av förhöjda glukosnivåer i blodet, och om tillståndet förblir obehandlat kan det resultera i ett antal komplikationer. Egenvård vid diabetes typ-2 omfattar blodsockerkontroll, livsstilsförändringar och behandlingen som innebär både läkemedelsbehandling och livsstilsförändring. Teoretiska grunden ligger på Orems egenvårdsteori, begreppet hälsa, livsvärld och egenvård där sjuksköterskerollen är avsevärt avgörande. Syftet: Syftet är att beskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård i samband med typ-2 diabetes. Metod: Studien grundas på en kvalitativ ­litteratursammanställning där datainsamling har skett genom 10 artiklar som söktes genom databasen Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades enligt Friberg (2020-) integrerade sammanställningsmetoder och har en beskrivande syntes. Resultat: Genom analysen framkom tre tema och nio subtema. Första teman är Känslomässiga reaktioner där Varierande känslor hos patienter och Rädsla för komplikationer som motivation till egenvård blev subteman. Andra teman är Erfarenheter av att förändra levnadsvanor där subteman blev Erfarenheter i samband med kostförändring, Erfarenheter av fysisk aktivitet, Erfarenheter av blodsockerkontroll och medicinering. Tredje teman är Stödjande faktorer i en komplex realitet där subteman blev Vikten av tillräcklig information och kunskap, Vårdrelationens dubbla ansikten, Stöd från anhöriga och kamratgrupper samt Känslomässiga hantering och acceptans är nyckel till lyckad egenvård. Slutsatser: Egenvård vid typ 2-diabetes medför olika utmaningar och svårigheter i vardagen, särskilt när det kommer till livsstilsförändringar att anpassa kostvanor. I denna kontext får sjuksköterskor en betydande roll, särskilt när det gäller att stödja följsamhet till egenvård, hantera känslomässiga reaktioner och främja förändringar i levnadsvanor.

Bakgrund Sjuksköterskans roll i vårdandet av patienter med maligna blodsjukdomar är utmanande då sjuksköterskan ska stötta patienten genom både diagnos och behandling. Personcentrerad omvårdnad gör att patienten lär sig om sjukdomen och blir delaktig i behandlingen. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med maligna blodsjukdomar. Metod Arbetet utformades som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av metodologi som används vid systematiska litteraturstudier, med fokus på sjuksköterskors erfarenheter. Databaserna CINAHL och PubMed användes och sju artiklar publicerade 2013–2023 sammanställdes. Resultat Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter med maligna blodsjukdomar belystes via kategorierna Kommunikation och Utmaningar för sjuksköterskor samt underkategorierna Kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter, Kommunikationinom vårdteamet, Emotionell påverkan, Överlevnadsvård och Palliativ vård vid maligna blodsjukdomar. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde kommunikation som viktig del i vårdandet av patienter med maligna blodsjukdomar i relation mellan sjuksköterskor-patienter samt sjuksköterskor vårdteamet. Sjuksköterskorna upplevde även att det var lätt att bli emotionellt påverkad i arbetet. Hantering och utförande av överlevande- och palliativ vård var en utmaning för sjuksköterskorna som arbetade med patienter som har diagnostiserats med maligna blodsjukdomar. / Background Nurse's role in caring for patients with malignant blood disorders is challenging. Nurses must support the patient through a diagnosis and the course of treatment. Person-centred care means that the patient learns about the disease and becomes involved in thetreatment. Aim The aim is to describe nurses` experiences of caring for adult patients with malignant blood diseases. Method This review was made with a methodology similar to ones used in systematic reviews with a focus on nurses` experience. The databases CINAHL and PubMed were used. Seven articles were found. The included articles in the results were published between 2013–2023. Results Nurses' experiences of caring for patients with malignant blood diseases were highlighted by the categories Communication and Challenges for nurses and the subcategories Communication between nurses and patients, Communication within the care team, Emotional impact, Survival care and Palliative care for malignant blood diseases. Conclusions Nurses experienced communication as an important part in the care of patients with malignant blood diseases in the relationship between nurses-patients and the nurses-care team. Nurses also felt that it was easy to be emotionally affected at work. Management and delivery of survivorship and palliative care was a challenge for nurses working with patients diagnosed with blood malignancies.