<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förtroende för ett företag påverkas av den språkliga utformningen av företagets webbtexter. Jag har undersökt hur språklig korrekthet och subjektivitet påverkar bedömningen av förtroendet samt om det finns skillnader beroende på läsarens kön och ålder. Undersökningen har utförts i form av en enkät med 13 Osgoodskalor, varav skalan trovärdigt/opålitligt har varit sammanfattande för de övriga. Urvalet har bestått av 130 studenter utan tidigare kännedom om det undersökta företaget. Materialet har utgjorts av en företagspresentation på webben. Denna presentation har jag manipulerat för att erhålla fyra olika bjudtexter.</p><p>Resultatet visar att företaget röner större förtroende om texten är språkkorrigerad, framför allt upplevs företaget då mer kompetent, aktsamt, ambitiöst, attraktivt och trovärdigt. Vidare gör subjektiva inslag som framhäver företagets positiva egenskaper att företaget upplevs mer aktsamt, ordentligt, ambitiöst och engagerat, men även mer skrytsamt. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors uppfattning av företaget är försumbara. Däremot är skillnaderna beroende på ålder märkbara – informanter under 25 år upplever större förtroende för företaget om de subjektiva inslagen ökar, och de blir inte lika påverkade av språkliga felaktigheter som de som är 25 år och äldre.</p><p>Min slutsats är att språkgranskning och korrigering av webbtexter ökar graden av förtroende för företag som presenteras på webben hos flertalet webbesökare. Subjektiva inslag uppfattas däremot olika av webbesökare i olika åldrar; om graden av subjektivitet är hög får de unga besökarna större förtroende för företaget medan de äldre får mindre förtroende. När det gäller graden av subjektivitet bör företaget därför anpassa sina webbtexter efter målgruppen.</p>

<p>Informationsteknik används idag i stor utsträckning för att sprida information och även våra myndigheter publicerar alltmer information på sina webbplatser. Människor förväntas vara självständiga och kapabla att på egen hand finna den information de behöver, men faktum är att information på dessa webbplatser kan vara otillgänglig för vissa användargrupper. Omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har lässvårigheter och det är inte självklart att de kan läsa och förstå det som är skrivet på myndigheternas webbplatser.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Vidare utreds även vilka åtgärder som kan vidtas för att åtgärda brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning, samt vilken information på kommunernas webbplatser som är mest relevant att göra tillgänglig för personer med lässvårigheter genom översättning till lättläst svenska. Detta har gjorts genom att undersöka hur väl informationen motsvarar rekommendationerna för lättläst svenska och WCAG 1.0 riktlinje 14. Därutöver har enkätundersökningar med en användargrupp samt webbansvariga på kommunerna genomförts.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att webbplatserna har allvarliga och ofta förekommande brister i denna typ av tllgänglighetsanpassning. Delvis är anpassningen god, men många brister finns och därför kan informationen på svenska kommuners webbplatser inte anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Det finns emellertid ett antal åtgärder som är kan vidtas för att förbättra tillgängligheten. Dock har inga slutledningar kunnat göras angående vilken information som är mest relevant att översätta till lättläst svenska. Utifrån resultatet kan endast fastställas att någon typ av tillgänglighetsanpassning av informationen bör göras för att underlätta för användare med lässvårigheter.</p> / <p>Today, information technology is to a great degree used to provide information and also our public authorities publish more and more information on their web sites. People are expected to be independent and capable to find the information they need on their own, but in reality much of the information on these web sites can be inaccessible for some user groups. Approximately one fourth of the adult Swedish population has reading disabilities and it is not a matter of course that they can read and understand what is written on the public authorities’ web sites.</p><p>The purpose of this paper is to study if the information available on Swedish municipalities’ web sites can be considered accessible for persons with reading disabilities. Furthermore will be investigated what actions can be taken to deal with any insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. Also, this paper will analyze what pieces of information on Swedish municipalities’ web sites is the most important to make accessible to persons with reading disabilities by translation into easy-to-read Swedish. This has been done by investigating to what extent the information on these web sites complies with the recommendations for easy-to-read Swedish and WCAG 1.0 guideline 14. In addition to that, surveys with a user group and with those responsible for the municipalities’ web sites were carried out.</p><p>The result of this study shows that these web sites have serious and frequently occurring insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. In places the adaptation is good, but there are many shortcomings and consequently the information on Swedish municipalities’ web sites cannot be regarded as accessible for persons with reading disabilities. There are however a number of actions that can be taken in order to improve the accessibility. It has not been possible to make any conclusions regarding what pieces of information that is most important to translate into easy-to-read Swedish. Based on the findings in this study can only be established that some sort of accessibility adaptation of the information should be made in order to facilitate for persons with reading disabilities.</p>

Thesis (Ph. D.)--Florida State University, 2003. / Advisor: Dr. Maxine D. Jones, Florida State University, Dept. of History. Title and description from dissertation home page (viewed Feb. 26, 2003). Includes bibliographical references.

Synen på värdeskapande har förändrats under de senaste decennierna. Tidigare ansågs enbart företag kunna skapa värde men dagens teorier är av uppfattningen att konsumenten även bör involveras i värdeskapandet. En plattform som har möjliggjort för företag att i större utsträckning involvera konsumenten i själva värdeskapandet är webben. Denna uppsats syfte är att beskriva och analysera om ett företag aktivt på webben faktiskt involverar konsumenten i värdeskapandet samt beskriva och analysera konsumentens syn på sin roll som värdeskapare. Insamling av empirin sker genom en intervju med ett företag aktivt på webben samt med två fokusgrupper bestående av konsumenter. Resultatet är att vissa konsumenter är mer aktiva än andra vid värdeskapande och webben har möjliggjort nya metoder för ett företag att skapa nya erbjudanden även om de har en äldre syn på värdeskapande. Uppsatsen kommer fram till att information om konsumenter mycket väl kan vara en källa till värdeskapande men att det inte bör betraktas som samskapande av värde mellan konsument och företag.

Through the study of selected works written by Earle Birney, Phyllis Webb, and Leonard Cohen, this thesis seeks to interrogate the wave of modern Canadian nationalism and culture construction that grew as a result of the loosening ties to British roots, the increasing infiltration of American influence, and the political climate following the Second World War. As the Cold War began to take root, Canada found itself amid not only a political conflict, but also a barrage of emerging mass media on a global scale. As a result of this crossfire of national voices, the Canadian culturati made efforts to join in the conversation—through national radio, film, literature, and the creation of a new flag and dictionary—but before the nation could speak, it had to answer the questions that dominated the era: Who is Canada? What is the voice of Canada? Whose voice speaks for the nation? This thesis aims to study the evolution of the answers that were given to these questions. Through the lens of nationalist theory, translation theory, and the postcolonial Gothic, this thesis traces a route from Birney’s attempt to create a nation within a perceived “lack of ghosts,” to Webb’s efforts to question the very question of nationalism, ultimately to Cohen’s illumination of the internal mechanics of national identity as he worked to reconstruct it in a movement toward the Clear Light.

This thesis examines how Halmstad Public Library is using photographs on their web page. In this case study with a gender and norm critical perspective we have conducted a visual semiotic analysis and also done a semi-structured qualitative interview. Little is currently known in the Library and Information Science field about the use of photographs on library web pages and how this affects the representation of library users. The result of the analysis shows that the photographs used on the web page in many cases enhancing gender roles and gender stereotypes such as portraying boys as being more active, and girls of being more passive. We also found that many of the photographs did not represent the specific activity it was supposed to be representing. Based on these results we have come to the conclusion that the subject of visual analysis of the visual material used on libraries web pages needs to be examined more. Libraries have to be more aware of in what way these can send visual messages to the users and how this represents the physical library itself.

Webbdesign är ett populärt och viktigt område inom medieproduktion. Som ett avslutande examensarbete inom högskoleprogrammet till medieproducent har jag producerat en webbplats till årets upplaga av musikfestivalen Popup i Umeå. Projektgruppen har bestått av mig som ensam producent och beställargruppen Kulturföreningen Humlan i Umeå, föreningen som arrangerar Popup. I den här rapporten beskriver jag vägen från första mötet med min uppdragsgivare till den färdiga webbplatsen. Jag redogör även för de verktyg som använts, bland annat CMS-systemet Wordpress. / Web design is a popular and important field within media production. As a final degree project within the University Programme in Media, I have produced a website for this year’s edition of the music festival Popup in Umeå. The project team has consisted of me as sole producer, and client group Kulturföreningen Humlan in Umeå, the organization that arranges Popup. In this report I describe the path from the first meeting with my client to the final website. I also state what tools I have used, including CMS Wordpress.

Thesis (Ph. D.)--University of Sydney, 1989. / Title from title screen (viewed Apr. 15, 2008). Submitted in fulfilment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy to the Dept. of English, Faculty of Arts. Degree awarded 1989; thesis submitted 1988. Includes bibliography. Also available in print form.

Denna rapport är resultatet av kandidatprojektkursen TDDD96 som ges vid Linköpings Universitet. Rapporten omfattas av sju studenter som har utvecklat ett schemaläggnings-stöd för kirurgin till Region Östergötland. I rapporten behandlas de tekniska val som har gjorts, hur utvecklingsarbetet har fortgått och hur resultat blev. Varje student har också bidragit med en individuell studie, dessa finns i slutet av dokumentet.

I dagens samhälle vill så väl företag som privatpersoner finnas på webben – det är en platform som de flesta förväntar sig hitta information på. För att minska på kostnaderna men samtidigt garantera såväl funktionalitet som säkerhet, så finns det webb-ramverk, ett slags bibliotek av funktioner för utvecklare att använda sig av. Företaget NTT Communications använder sig ofta av programmeringsspråket Python för utveckling av interna webb-applikationer. De är intresserade av att veta vilket webb-ramverk, för detta språk, som bäst möter de krav de ställer; snabb utveckling och modularitet. Till studien valdes två av de största webb-ramverken för Python; Django och Pyramid. Django är ett ”allt-inkluderat” ramverk medan man i Pyramid får göra val i form av databashanterare, templatespråk m.fl. Studien syftar till att ta fram vilket av dessa ramverk som bäst möter NTT:s krav där några utvalda delar från dessa ramverk har valts för att se på så väl funktionalitet, modularitet och komplexitet. De delar som undersöks är: dokumentation, community, url-dirigering, templatespråk och databashanterare. Studien har främst utförts genom undersökning av ramverkens dokumentation men även genom granskning av utomstående artiklar och tredjeparts-paket. Resultatet visar på att Django bäst lämpar sig för snabb utveckling där alla val redan är gjorda åt en men att det även är möjligt att modulera med ibland viss tappad funktionalitet. Pyramid visar istället på högre modularitet där ramverket är konstruerat för att moduleras men att detta medför en högre komplexitet. Båda ramverken visar på liknande funktionalitet. / In todays society, both companies and private individuals want to be seen on the web – it is a platform that everyone expects to find information on. To reduce the costs of development but at the same time guarantee both funtionality and security, there are web-frameworks, a sort of library of functions for developers to use. The company NTT Communications often use the programminglanguage Python for development of internal web-applications. They are interested in knowing which web-framework, for this language, that best meets their requirements; fast development and modularity. For this studie two of the biggest web-frameworks for Python were chosen; Django and Pyramid. Django is an ”all-included”-framework whilst in Pyramid you have to make choices in the form of databasehandler, templatelanguage and more. The study aims to see which of these frameworks that best meet NTT:s requirements where a specific set of parts from these frameworks have been chosen were focus lies on: funtionality, modularity and complexity. The parts that are examined are: documentation, community, url-dispatch, templatelanguage and databasehandler. The study has mainly been conducted through examination of the frameworks documentation, articles and thirdparty-packages. The result shows that Django is best suited for fast development where all choices already have been made for you, but also that there is possibility for modularity with sometimes some loss in functionality. Pyramid on the other hand shows a higher level of modularity were the framework is constructed to be moduled but that this entails a higher complexity. Both frameworks show similar functionality.