I dagens näringsliv är effektiv kommunikation och informationsutbyte mellan företag en förutsättning för verksamheten. Näringslivet utmärks av förändring; företag köps upp, företag slås samman, företag samarbetar i projektform. Behovet av att integrera varandras informationssystem står i paritet med ovanstående förändringar. Ett stort problem med systemintegration är variationsrikedomen mellan informationssystemen, beträffande teknisk plattform och programspråk. Webservices erbjuder metoder att enkelt integrera olika informationssystem med varandra.I rapporten beskrivs hur webservices implementeras och vilka tekniska komponenter som ingår, samt de fördelar som webservicetekniken ger. Uppdraget från Sogeti, Borlänge var att designa och implementera en prototyp, i vilken klientapplikationer i Java och VB.NET integreras med varandra genom webservices i respektive programspråk. För analys och design har metoden UML använts. Slutsatsen av rapporten är att Java och VB.NET kan kommunicera med varandra genom webserviceteknik. Dock är integrationen mellan de två programspråken inte okomplicerad. Detta leder till slutsatsen att webservicetekniken måste standardiseras för att få ordentligt genomslag som teknik för systemintegration mellan olika programspråk.

Trafiq används av Columna för att distribuera trafikinformation. Funktionen är först och främst att förädla och förmedla information. En viktig del i denna tjänst är kopplingen mot Vägverkets (VV) tjänst Triss som förser Trafiq med trafikinformation. Överföringen av information från VV till Columna sker idag med filer och FTP. VV tillhandahåller numera en tjänst där data skickas på XML-format med http. Min uppgift var att implementera mottagaren i .NET och C# på Columna. I utredningen utreds de mekanismer som ligger till grund för Internettjänster och distribuerade funktioner över Internet. Min slutsats är att http och webbservrar är ett kraftfullt verktyg och kan användas för att lösa många problem som har med datorkommunikation att göra.

Verktyg skapade för att stödja företags kollaborativa processer, även kallat "groupware", har funnits i olika former sedan början av 90-talet. I dag är webbtjänster ett allt mer nyttjat alternativ bland organisationer på grund av dess många fördelar – såsom lägre kostnader och ökad cross-platform-tillgänglighet. Med teknologiska framsteg har det på senare år blivit möjligt att utveckla program för webbläsare som inte tidigare varit möjligt. Syftet med den här studien är att ta reda på hur man i dagens webbmiljö och i dagens moderna organisationer utvecklar framgångsrik kollaborativ programvara genom att försöka identifiera ett antal riktlinjer för detta ändamål. Detta är en kvalitativ studie där jag använt mig av en abduktiv ansats, gjort intervjuer samt en tematisk analys. Med hjälp av existerande litteratur som berör området, har jag identifierat ett antal hypotetiska framgångsfaktorer för denna sortens programvara. Dessa framgångsfaktorer har jag sedan jämfört med empirisk data som jag samlat in på tre olika företag som alla utvecklar och levererar kollaborativa webbtjänster för att sedan återkoppla till teorin och utveckla den. Studien har lett mig till en slutsats bestående av 5 punkter: Utveckla kollaborativa webbtjänster som är flexibla och anpassningsbara. Tjänsten bör låta kunden bestämma – inte tvärt om. Utveckla kollaborativa webbtjänster som erbjuder någonting unikt. Identifiera svagheterna i befintliga produkter. Se Webb 2.0 som en central riktlinje för en modern och användarcentrerad produkt. Även befintliga Webb 2.0-koncept kan stärka en kollaborativ webbtjänst. Utveckla en enkel och tydlig lösning för att bygga upp en kundgrupp. Specificera sedan tjänsten ytterligare efter kundgruppens gemensamma önskemål. Utveckla kollaborativa webbtjänster med responsiv design.

<p>I denna uppsats kommer vi att påpeka de problem som idag finns med färdiga CMS. Vi kommer att utvärdera möjligheterna om en alternativ utvecklingsidé. Denna idé kommer sedan att genomföras mot en webbtjänst som Skellefteå kommun har efterfrågat. Slutresultatet visar att det finns stora fördelar med modulbaserad webbutveckling, även fast det är en tidskrävande process med att utveckla oberoende moduler.</p>

<p>Användningen av Internet har ökat kraftigt de senaste åren och begreppet webbportal har blivit allt vanligare. Syftet med det här arbetet är att undersöka om det är en webbportals design som är det avgörande vid valet av webbportal eller om det är innehållet och tjänsterna. Kanske är det en kombination av design och tjänster som värdesätts högst.</p><p>I detta arbete utförs en heuristisk utvärdering av ett antal bostadsförvaltningsportaler för att undersöka både eventuella användbarhetsproblem samt hur väl designade portalerna är. I arbetet görs även en enkätundersökning hos ett antal utvalda hyresgäster hos AB Skövdebostäder för att undersöka inställningen till designen av företagets webbplats samt dess innehåll och tjänster.</p><p>Resultatet visar att webbportalers tjänster är viktigare än designen men att designen inte är helt oviktig. Några generella slutsatser kan dock inte dras av detta arbetes undersökningar eftersom både antalet medverkande portaler och hyresgäster är allt för få.</p>

<p>Rapporten behandlar hur interaktiva webbtjänster påverkar kundrelationen. Undersökningen omfattar en fallstudie på FCC Software samt intervjuer med tre av företagets kunder. Företagets befintliga tjänster har legat till grund för undersökningen. Då befintlig litteratur anser att företag inte använder den interaktiva potential som Internet ger har undersökningen fokuserat på hur de interaktiva tjänster som företaget tillhandahållet uppfattats hos kunderna. Undersökningen har genomförts med ett perspektiv som omfattat företag och kund för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan de båda parterna i avseende på hur tjänsterna påverkar kundrelationen. Vid samtliga tjänster har värdet ökat på kundrelationer enligt båda parter fast med olika aspekter på kundrelationen. Kunderna har främst upplevt ökad kundnytta och kvalitet medan företaget upplevt ökad lönsamhet, ökad kunskapsbas samt en bättre dialog med kunden. Möjligtvis behöver företag en bättre motivering än ökad kundnytta för att utveckla interaktiva webbtjänster.</p>

Rapporten behandlar hur interaktiva webbtjänster påverkar kundrelationen. Undersökningen omfattar en fallstudie på FCC Software samt intervjuer med tre av företagets kunder. Företagets befintliga tjänster har legat till grund för undersökningen. Då befintlig litteratur anser att företag inte använder den interaktiva potential som Internet ger har undersökningen fokuserat på hur de interaktiva tjänster som företaget tillhandahållet uppfattats hos kunderna. Undersökningen har genomförts med ett perspektiv som omfattat företag och kund för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan de båda parterna i avseende på hur tjänsterna påverkar kundrelationen. Vid samtliga tjänster har värdet ökat på kundrelationer enligt båda parter fast med olika aspekter på kundrelationen. Kunderna har främst upplevt ökad kundnytta och kvalitet medan företaget upplevt ökad lönsamhet, ökad kunskapsbas samt en bättre dialog med kunden. Möjligtvis behöver företag en bättre motivering än ökad kundnytta för att utveckla interaktiva webbtjänster.

Användningen av Internet har ökat kraftigt de senaste åren och begreppet webbportal har blivit allt vanligare. Syftet med det här arbetet är att undersöka om det är en webbportals design som är det avgörande vid valet av webbportal eller om det är innehållet och tjänsterna. Kanske är det en kombination av design och tjänster som värdesätts högst. I detta arbete utförs en heuristisk utvärdering av ett antal bostadsförvaltningsportaler för att undersöka både eventuella användbarhetsproblem samt hur väl designade portalerna är. I arbetet görs även en enkätundersökning hos ett antal utvalda hyresgäster hos AB Skövdebostäder för att undersöka inställningen till designen av företagets webbplats samt dess innehåll och tjänster. Resultatet visar att webbportalers tjänster är viktigare än designen men att designen inte är helt oviktig. Några generella slutsatser kan dock inte dras av detta arbetes undersökningar eftersom både antalet medverkande portaler och hyresgäster är allt för få.

The increase in sales of the so called smart phones has meant that there has also been a requirement to determine new applications for which they are suitable. One of the largest platforms for smart phones is Android and the task of this thesis is to develop an application for a company that wishes to create interactive radio for the Internet. In addition to ordinary radio features, the company would like the application to be able to present images and a small web page called Canvas. The overall aim ,of this thesis, is to build a fully functional media player that is compatible with the majority of the commonly used Android based mobile units. To fulfill the overall aim, nine explicit goals were targeted. The first stage involved studying solutions for each goal and the second stage involved implementing them in the application and the stage involved evaluating the application by enlisting the help of an expert. An application was built that allows the user to choose a radio channel and listen to it whilst interacting with the canvas. The application was built in modules, each of which had its own task, for example dealing with the web services or the sound. The expert tested the application on three mobile units and answered a series of questions regarding the explicit goals. The expert considered that all the goals had been achieved , which can thus be interpreted that a well-functioning media player compatible with Android based units had been created. Keywords: Android, compatibility, web services, Java, smart telephone-down, media players

Denna studie jämför Api-teknologierna WCF, ASMX web services och ASP.NET Web API som kan användas för att bygga tjänsteorienterade arkitekturer med användning av webbtjänster. För att hantera interaktionen för maskiner över ett nätverk och skicka data används SOAP/Rest. Frågan är vilken teknologi som är snabbast? Samma typ av applikation byggdes tillsammans med en applikation som kan använda tjänsterna hos webbtjänsten, svarstider beräknas från det att data efterfrågas från klient till webbtjänst och sedan tillbaka till klient. Totalt så testades varje teknologie på skickande av data från dess webbtjänst 100 gånger, där databasraderna var 10, 100 och 1000 stycken.  Enligt analysen som utfördes på den data som tagits fram genom experimentet går det att konstatera att REST är snabbare än SOAP-protokollet och att ASP.NET Web API bör väljas för att få de snabbaste svarstiderna vid utveckling av en webbtjänst inom ASP.NET, detta resultat stödjer även hypotesen som tagits fram före den påbörjade studien. Som ett framtida arbete skulle det vara bra att göra tester där en internetanslutning är till hands och inte bara lokalt nätverk.