Företag har länge kunnat nå ut med information till kunder via traditionella metoder så som sms och e-post. I och med den stora populariteten hos smarta telefoner och sociala medier har information nu blivit extra viktigt. Med detta har det även kommit nyare sätt för företag att kommunicera med sina kunder så som via push-notifikationer till smarta telefoner och webbläsare eller via sociala medier. Projektet beställdes av QT Systems och hade som syfte att ge företaget en bättre inblick i vad de har för möjligheter när det gäller att nå ut med information till deras kunder. Målet med projektet var att finna den metod som bör passa bäst för att just QT Systems fastighetssystem ska kunna notifiera deras användare om olika händelser och att kunna visa att denna går att implementera i detta system. Under arbetets gång bestämdes det att push-notifikationer till en native app skulle vara den bästa lösningen. Det har även gjorts ett ”proof-of-concept” som visar att den valda metoden kommer gå att implementera i QT Systems fastighetssystem och åtminstone nå ut till smarta telefoner som har Android eller iOS som operativsystem. / For a long time companies have been able to reach out to customers by traditionally methods such as SMS or e-mail. The huge rise of popularity in smartphones and social media now makes information more important than ever. With this there are newer ways for companies to communicate with their customers such as push-notifications by native apps and browsers or by social media. This project was ordered by QT Systems with the purpose to give the company a better view of their possibilities when it comes to reaching out with information to their customers. The goal with the project was to find the best method for allowing QT Systems' real estate system to notify their users of certain events and to show that this method can be implemented in this system. During the course of this project it was decided that push-notifications by a native app would be the best solution. A ”proof-of-concept” which shows that this method can be implemented in QT Systems' real estate system and that it can be used for at least Android and iOS smartphones was also done.

Smartphones blir en allt större del av vår vardag privat somyrkesmässigt. Genom smartphonen matas vi konstant av stora mängder information genom de appar som finns installerade på telefonen. IT-konsulter och utvecklare jobbar dagligen med att utveckla appar för många olika syften och ändamål och de står inför en svår uppgift när de designar dessa applikationer för att kunna möta sina kunders behov.   Denna studie syftar till att undersöka typen av information som kunder efterfrågar. Hur denna information bör vara utformad för användning i appar på smartphones och att förklara varför ett visst utseende eller innehållsmängd på information kan vara bra eller dåligt att distribuera via appar. Studien genomförs med en kvalitativ datainsamlingsmetod där flera informanter intervjuas. Informanterna är IT-konsulter och utvecklare som arbetar med stora företag, främst i Sverige. Resultaten visar att informationstypen kunder efterfrågar är av typen “Just-in-time”, att utvecklare inte skall presentera för mycket information i en app och att informationen bör vara mycket specifik och ändamålsenlig. / Smartphones represent a growing part of ourdaily private and professionallife. Throughour smartphones we’re constantly exposed to large amounts of information via apps installed on the phone. IT consultants and developers are continuously working to develop apps for many different purposes and they face a daunting task when they design these apps to meet their customer needs. The study aims to investigate the type of information that customers demand. How this information should be designed for use in apps on smartphones and to explain why a certain look or content amount of information can be good or bad to distribute via apps. The study was conducted with a qualitative method approach where multiple informants where interviewed. The informants are IT consultants and developers who work with large companies, primarily in Sweden. The results show that the type of information customers are asking for is of the type "Just-in-time", that developers should not present too much information in one app, and that the information should be very specific and effective.

The increase in sales of the so called smart phones has meant that there has also been a requirement to determine new applications for which they are suitable. One of the largest platforms for smart phones is Android and the task of this thesis is to develop an application for a company that wishes to create interactive radio for the Internet. In addition to ordinary radio features, the company would like the application to be able to present images and a small web page called Canvas. The overall aim ,of this thesis, is to build a fully functional media player that is compatible with the majority of the commonly used Android based mobile units. To fulfill the overall aim, nine explicit goals were targeted. The first stage involved studying solutions for each goal and the second stage involved implementing them in the application and the stage involved evaluating the application by enlisting the help of an expert. An application was built that allows the user to choose a radio channel and listen to it whilst interacting with the canvas. The application was built in modules, each of which had its own task, for example dealing with the web services or the sound. The expert tested the application on three mobile units and answered a series of questions regarding the explicit goals. The expert considered that all the goals had been achieved , which can thus be interpreted that a well-functioning media player compatible with Android based units had been created. Keywords: Android, compatibility, web services, Java, smart telephone-down, media players

Inledning och syfte: Smarta telefoner används i allt högre utsträckning världen över och problematiskt användande blir alltmer vanligt. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka om det finns en fysiologisk beroendeutveckling kopplad till användande av smarta telefoner.  Metod: En litteratursökning på PubMed med sökorden ”smartphone and dopamine release”, ”smartphone and dopamine”, ”smartphone and mri and addiction” utfördes. Inklusionskrav var att artiklarna skulle vara högst 5 år gamla, ha genomgått peer-review och innehålla biologiskt mätbara resultat avseende hjärnans belöningssystem. Totalt uppfyllde 5 artiklar inklusionskriterierna. Resultat: Signifikanta förändringar i transmittorsubstansaktivitet i hjärnans belöningssystem vid användning av smarta telefoner rapporterades i studierna.Diskussion: Studien fann stöd för signifikanta korrelationer mellan främst problematisk användning, men även normal användning av smarta telefoner och förändringar i hjärnans belöningssystem, men med få enhetliga resultat. Slutsats: Slutsatsen blev att problematisk användning av smarta telefoner verkar vara relaterat till fysiologiska förändringar i hjärnans belöningssystem. Dock, kan det konstateras att fler studier med större stickprov behövs för att man ska få en högre tillförlitlighet i resultaten. Man behöver också i högre grad kontrollera studierna så att olika problematik (exempelvis spelmissbruk, sociala medier) i bruket av smarta telefoner går att särskilja. / Introduction and aim: The use of smartphones is increasing around the globe. Problematic use of smartphones is being more common. Therefore, the aim of this literature study was to investigate the relationship between smartphone use and physiological alterations in the reward system of the brain. Method: A systematic literature search using PubMed was conducted using the words ”smartphone and dopamine release”, ”smartphone and dopamine”, ”smartphone and mri and addiction”. According to inclusion criteria, peer-reviewed articles containing studies about problematic smart-phone use and physiological alterations in the reward system of the brain, no more than 5 years old were included. Results: Significant correlations between smart-phone use and activity of transmitter substances in the reward system of the brain were found. Discussion: This literature study found some support that significant correlations between problematic smart phone use and alterations in the reward system of the brain exists, but the results were somehow inconclusive.Conclusion: In conclusion, problematic smartphone use seems to be related to physiological alterations in the reward system of the brain. However, more studies with larger sample sizes are needed for more reliable results. Also, future studies should distinguish between different problematic smart phone use, for example, gambling addiction and social media.

In the digitized world many organizations experience a large flow of information. To sort and manage all the information can be difficult. Individuals may experience a phenomenon called ”Information Overload”, due to the fact that the information flow is too extensive. There are various reasons why individuals are affected by this phenomenon. One reason may be due to the individual´s personality, another reason could also be the increased use of smartphones. The use of smartphones has had the effect that individuals are online and available even during therir leisure time. The extended use of smartphones has led to that it is possible that individuals are experiencing an increasing stress. In this study, we will investigate individuals experience of ”Information Overload” that may be associated with organizations use of smartphones. / Informationsmängden har i och med internet ökat drastiskt. Tidigare kunde det vara ett problem med att hitta användbar och relevant information. Numera är problemet det motsatta. Det kan leda till att individer utsätts för mer information än vad de kan hantera. Denna kraftiga expansion av information skulle kunna resultera i ett så kallat informationsöverflöd för individen. Det råder dock delade meningar hos forskarna om vad detta fenomen innebär och vilka orsakerna kan vara till uppkomsten av informationsöverflöd (Information Overload). För att undersöka om detta är ett utbrett problem inom organisationer inleddes undersökningen med en intervju med en chef och en informationsansvarig inom en utvald organisation. Intervjun genomfördes för att utreda organisationens policys och regler gällande informationsflödet och användandet av den smarta telefonen. Därefter utfördes en enkätundersökning med en grupp utvalda mellanchefer inom organisationen. Undersökningens syfte var att undersöka hur individer uppfattar och hanterar informationsflöden. Samt om den smarta telefonen påverkar individer genom att den bidrar till ett utökat informationsöverflöde. Enkätfrågorna utgick från Eppler och Mengis (2004) konceptuella ramverk om orsaker och symptom. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever någon form av In-formation Overload på grund av det utökade användandet av smarta telefoner, samt hur individer påverkas av den tillgänglighet som den smarta telefonen bidrar till. Studien har utgått från Eppler och Mengis (2004) konceptuella ramverk för att studera fenomenet Information Overload. Detta ramverk utgår från fem orsaker, personliga faktorer, informationens beskaffenhet, IT, organisationens design och arbetsuppgiftens karaktär. Dessa orsaker kan var för sig eller tillsammans bidra till att Information Overload uppstår, vilket vidare leder till att individerna drabbas av olika symptom. Resultatet i undersökningen visade att majoriteten av individerna upplevde ett flertal symptom i samband med det utökade användandet av smarta telefoner, symptom som kan härledas till Information Overload. De symptom som tydligast framkom var stress, trötthet samt koncentrationssvårigheter. Det framkom även att den smarta telefonen via sin storlek och funktioner är en bidragande faktor till en utökad tillgänglighet. En tillgänglighet som bidrar till att gränsen mellan arbetstid och ledig tid allt mer suddats ut. Detta kan ses som en bidragande orsak till att individer känner symptom som är kopplade till Information Overload.

NFC is a technology that allows close-range communication between mobile devices. Unfortunately, not all modern smartphones have the required API’s or hardware to utilize it. This thesis seeks therefore to develop a viable alternative to NFC for close range communication (less than 10 cm) between mobile smart phones. The goal is to evaluate the feasibility of using a novel scheme that utilizes near ultrasonic frequencies for close range communication for both Android and iOS.An iPhone and an Android device were used to test our proposed scheme. Range test were preformed on a quiet and noisy environment (food court in a shopping mall), and an interference test was done in the quiet environment. The scheme was shown to work in the tested quiet and noisy environment for ranges less than 1 cm. In the noisy environment, significant data loss happened at 5 cm for the tested android device, while data was somewhat reliably received at up to 10 cm in a quiet environment among both tested devices. Our tests also show that concurrently communicating devices spaced at least 110 cm away will not interfere with each other.Our findings show that the proposed scheme could be a viable alternative for close range communication. By employing an error correcting code, tolerance to data loss could be improved. Using a different modulation technique is also advisable in order to improve the data transfer rate.For future work, we suggest testing the near ultrasonic capabilities of a wider array of devices in order to determine the usefulness of the proposed scheme. / NFC är en teknologi som tillåter kommunikation på korta avstånd mellan mobila enheter. Dessvärre finns det enheter som saknar hårdvarustöd för NFC samt att vissa enheter inte har denna funktionalitet tillgänglig för apputvecklare. Denna uppsats försöker därför att utveckla ett gångbart alternativ till NFC som möjliggör kommunikation på korta avstånd mellan mobila enheter. Målet med uppsatsen är att undersöka utförbarheten av utvecklandet av ett schema som använder frekvenser som ligger nära ultraljudsspektrumet för att tillhandahålla kommunikation på korta avstånd för både Android och iOS.En Android och en iPhone enhet användes för att testa schemat. Ett avståndstest utfördes i både en tyst och en bullrig miljö (restaurangtorg i en köpcenter), samt ett inteferenstest som gjordes i en tyst miljö. Vårt utvecklade schema har påvisats fungera i både den tysta och bullriga miljö vi testade i, på avstånd kortare än 1 cm. I den bullriga miljön försämrades överföringsmöjligheterna avsevärt på ett avstånd av 5 cm för den Android enhet vi testade på, medan avstånd på upp till 10 cm var gångbara i den tysta miljön vi testade i. Våra test visade även på att enheter positionerade minst 110 cm bort ifrån varandra kan kommunicera samtidigt utan att störa varandra.Våra resultat visar på att vårt schema skulle kunna fungera för kommunikation på korta avstånd. Användandet av felkorrigerande koder skulle kunna förbättra schemats tolerans mot dataförluster. Användandet av en alternativ moduleringsteknik är också att föreslå för att förbättra överföringshastigheten.För framtida arbeten anser vi att förmågan att producera frekvenser som ligger nära ultraljudsspektrumet bör undersökas hos en större mängd mobila enheter, för att fastställa användbarheten av det föreslagna schemat.

In the form of teacher didactical design research, this work addresses a didactical issue encountered during physics teaching in a Swedish upper secondary school. A need for renewed practical laboratory work related to Newtonian mechanics is met by proposing and designing an activity based on high- speed photography using the nowadays omnipresent smartphone, thus bringing new technology into the classroom. The activity – video analysis of the collision physics of football kicks – is designed and evaluated by following a didactical design cycle. The work elaborates on how the proposed laboratory activity relates to the potential and complications of experimental activities in science education, as described in the vast literature on the topic. It is argued that the use of smartphones constitutes an interesting use of new technology for addressing known problems of practical work. Of particular interest is that smartphones offer a way to bridge the gap between the everyday life of students and the world of physics experiments (smartphones are powerful pocket laboratories). The use of smartphones also avoids using unfamiliar laboratory equipment that is known to hinder focus on intended content, while at the same time exploring a powerful tool for data acquisition and analysis. Overall, the use of smartphones (and computers) in this manner can be seen as the result of applying Occam’s razor to didactics: only familiar and readily available instrumentation is used, and skills learned (movie handling and image analysis) are all educationally worthwhile. Although the activity was judged successful, a systematic investigation of learning outcome was out of scope. This means that no strong conclusions can be drawn based on this limited work. Nonetheless, the smartphone activity was well received by the students and should constitute a useful addition to the set of instructional approaches, especially since variation is known to benefit learning. The main failure of the design was an overestimation of student prior knowledge on motion physics (and its application to image data). As a consequence, the activity took required more time and effort than originally anticipated. No severe pitfalls of smartphone usage were identified, but it should be noted that the proposed activity – with its lack of well-defined results due to variations in kick strength – requires that the teacher is capable of efficiently analysing multiple student films (avoiding the feedback process to become overwhelmingly time consuming). If not all student films are evaluated, the feedback to the students may become of low quality, and misconceptions may pass under the radar. On the other hand, given that programming from 2018 will become compulsory, an interesting development of the activity would be to include handling of images and videos using a high-level programming language like Python.

Detta masterarbete undersöker, utifrån ett socio-spatialt perspektiv och socio-teknologiskt perspektiv, hur det offentliga rummet Medborgarplatsen i Stockholm kan gestaltas utifrån relationen mellan ungdomars levnadsvanor, den tekniska utvecklingen av smarta telefoner och den fysiska miljön. Uppsatsen är ett kombinerat arbete som innefattar både en empirisk analys och en designprocess. Idag har i stort sett alla en egen smarttelefon vilket möjliggör för människor att nå de virtuella rummen under dygnets alla timmar och på majoriteten av alla platser i staden, både i privata och offentliga rum. Detta har påverkat och fortsätter påverka människors livsstil vilket i sin tur får effekter på hur människor använder den fysiska miljön och därmed även hur den utformas. Tekniken i dagens samhälle utvecklas i en allt snabbare takt och arbetets slutsatser visar på att detta ställer höga krav på den fysiska miljön, som inte sker genom samma snabba utveckling som tekniken. Det slutgiltiga designförslaget behandlar således hur Medborgarplatsen i Stockholm, kan utformas utifrån den förståelse som skapas i arbetet där den snabba tekniska utvecklingen och ungdomars användande av smarta telefoner utgör grunden för designkonceptet. Arbetet visar på teknikens avgörande roll i att forma stadsutvecklingen och belyser även vikten av att fortsätta arbeta och involvera den tekniska utvecklingen vid gestaltning av stadens rum.

In 2018, there were 3.6 billion mobile internet users worldwide, which shows that digital designers have to tackle navigational patterns and menu anchor interactors for smartphone-sized screens early in their projects. As user satisfaction is crucial for the success of a website, and as successful navigation through a menu system is imperative to user satisfaction, the menu system is a key component in the UI. This study concerned three types of menu anchor interactors in smartphone UIs (Transient, Top persistent, and Navigation hub), on three website types (Single service, Brand, and Service directory). The goal was to investigate what influence the website type has on the user’s preferences of menu anchor itneractors. The theoretical base is previous research on menu systems in graphical UIs. The study was done by a questionnaire where the participants were presented images of three different menu anchor interactors on three different website types, and asked to score the assumed helpfulness of the menu anchor interactor from one to seven on a Likert scale. In addition, they were asked to clarify their scoring in a qualitative response. The key findings are that users prefer menu anchor interactors that display several navigation links, and that there are indications that the Top persistent menu anchor interactor works best on the Service directory website type, while Single service and Brand website types seem to benefit from a Navigation hub. However, the results also show the importance of studying UI components in their full UI context, as the whole UI affects the perceived usability of the menu anchor interactor. / 2018 fanns det 3,6 miljarder mobila internetanvändare i världen, vilket visar att digitala designers måste tackla navigationsmöster och menyinteraktörer till smarta telefoner och små skärmar tidigt i sina projekt. Då användarnöjdhet är avgörande för en webbsidas framgång, och då en lyckad navigationsprocess genom ett menysystem är nödvändig för användarnöjdheten, är menysystemet en nyckelkomponent i gränssnittet. Den här studien avser tre typer av menyinteraktörer (obeständig dold meny, beständig toppmeny och navigationshub), på tre typer av webbsidor (enskild tjänsteleverantör, varumärkessajt och tjänsteregister). Målet var att undersöka hur webbsidans typ påverkar användarens inställning till menyinteraktörer. Den teoretiska basen utgörs av tidigare forskning på menysystem i grafiska användargränssnitt. Studien genomfördes med hjälp av ett frågeformulär där bilder av tre olika menyinteraktörer på tre olika typer av webbsidor presenterades för deltagarna. De ombads att på en Likertskala från ett till sju bedöma hur hjälpsam den enskilda menyinteraktören uppfattas. Därtill ombads de att förtydliga sitt omdöme i ett kvalitativt svar. De viktigaste resultaten från studien visar att användare föredrar menyinteraktörer som visar flera navigationslänkar och det finns indikationer på att den beständiga toppmenyinteraktören fungerar bäst för webbsidor av typen tjänsteregister, medan sidor av typen enskild tjänsteleverantör och varumärkessajt gynnas av en navigationshub. Resultaten visar emellertid också vikten av att studera användargränssnittskomponenter i deras fullständiga gränssnittskontext, eftersom helheten påverkar den uppfattade användbarheten hon menyinteraktören.

Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar. Arbetet är grundat på litteratur, egna analyser, intervjuer med branschfolk, enkätundersökning och test med fokusgrupp. Resultatet blev att en text på smartphone bäst utformas med flera styckesindelningar i form av blankrader, med bilder där bilden tillför något i informativt syfte och textlängd baserat på ämneskategori. Bilden bör sättas ovanför brödtexten. Längre texter ska sättas med scrollfunktion. Kontrast har stor betydelse på mobiltelefoner, texter går bra att läsa även när de är satta negativt. Teckensnittsklass är enligt resultatet av denna rapport inte av betydelse. Både seriff och sanserif kan läsas utan problem på smartphones. Typgraden bör förstoras något i förhållande till telefonens default-inställningar. På grund av att text på skärm inte stödjer avstavningar rekommenderas korta ord där det är möjligt för att förhindra en allt för hackig högerkant. / This research focuses on the issue of how to best structure text on a Smartphone screen. The factors involved in this research are text size, white space, text and line lengths, serif and sans serif fonts, pictures in text and contrast.  The methodology of our research is based on a normative Swedish able-bodied person, as well as on relevant literature, personal analyses, interviews with people in the trade, an online survey, and a test performed with a focus group. The results are that a text written for Smartphones is best structured with: several paragraph divisions made with blank lines, with pictures where the picture has an informational purpose, and text length based on category of subject. The picture should be placed above the body text. Longer texts should be set with a scroll-function. Contrast is of great importance on mobile phones as texts can be read properly even when set in negative. In addition, using serif or sans serif is of no importance. According to the results both serif and sans serif can be read without difficulties on a Smartphone. Text size should be slightly enlarged in relation to the default settings on the mobile device. Since word division is not supported on screen, short words are recommended when possible to prevent a highly uneven right end.