Introduktion: En åldrande befolkning, sjukdomsmönster som förändras och en ökad befolkning kommer att öka efterfrågan på sjukvårdspersonal 15 år framåt. Trots att tillväxten ökar beräknas det vara ett underskott på 9,9 miljoner vårdpersonal globalt år 2030, vilket inte kommer täcka det framtida hälsobehovet hos befolkningen. Omvårdnaden och vårdkvalitet kan äventyras när sjuksköterskor säger upp sig, då det blir färre sjuksköterskor i förhållande till antalet patienter. Att arbeta underbemannat kan leda till en stressad arbetsmiljö, som in sin tur kan leda till att fler olyckor sker, både bland patienter och sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om vilka faktorer som kan leda till att sjuksköterskor avsiktligt lämnar arbetsplatsen eller professionen. Metod: För att besvara syftet genomfördes en integrerad litteraturöversikt, som tillåter både kvalitativa och kvantitativa studier. Utifrån syftet söktes vetenskapliga artiklar i tre databaser; PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad litteraturöversikt. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier, faktorer inom organisationen och personliga faktorer. Faktorer inom organisationen innefattar fyra undergrupper, arbetsmiljö, ledarskap och belöningar, medarbetare och vårdmötet. Personliga faktorer innefattar två undergrupper, engagemang och erfarenhet och psykisk och fysisk ohälsa. Slutsatser: De enskilda faktorerna som påverkar sjuksköterskans avsikt att lämna arbetet eller professionen går in i och påverkar varandra. Ledare, chefer och enskilda sjuksköterskor kan arbeta tillsammans för att påverka dessa faktorer. Detta kan bidra till att sjuksköterskor väljer att stanna kvar på arbetsplatsen och i professionen.

Björkegren E, Gröhn J. Vilka faktorer påverkar patienters sömn på sjukhus? En litteraturstudie.Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2016.Bakgrund: Bra sömn är viktigt för tillfrisknad både psykiskt och fysiskt. Patienter sover dåligt på sjukhus och detta är ett underskattat och underbehandlat problem. Sjuksköterskor har ett ansvar i att främja sömnen hos patienterna. Olika faktorer påverkar patienternas sömn på sjukhus och är av värde att undersöka för att utveckla omvårdnad för att främja sömnen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer och åtgärder som påverkade vuxna patienters sömn på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Omgivningsfaktorer och åtgärder samt personliga faktorer och åtgärder påverkade patienternas sömn på sjukhus. Omgivningsfaktorer och åtgärder som påverkade var ljud, ljus, öronproppar, ögonmask, musik, temperatur, medicinska moment och omvårdnad. Personliga faktorer och åtgärder var smärta, sömnläkemdel, första nattens effekt, känslor och sjukdomar.Slutsats: Patienternas sömn påverkades på sjukhus av olika omgivningsfaktorer och åtgärder samt personliga faktorer och åtgärder. Dessa faktorer och åtgärder är viktiga att uppmärksamma för att kunna utföra omvårdnad för patienterna som gynnar sömnen under sjukhusvistelsen. Framtida verktyg för att bedöma patienternas subjektiva sömn samt riktlinjer för omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen är önskvärt.Nyckelord: Faktorer, litteraturstudie, omgivningsfaktorer, omvårdnad, patient, personliga faktorer, sjukhus, sömn, sömnstörningar, åtgärder. / Björkegren E, Gröhn J. What factors influence patient’s sleep in hospital? A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2016.Background: Good sleep is important for recovery both mentally and physically. Patients sleep badly in hospital and this is an underestimated and under-treated problem. Nurses have a responsibility to promote sleep in patients. Various factors affect patients' sleep in the hospital and it is of value to investigate to develop nursing care to promote sleep.Aim: The purpose of this study was to describe the factors and actions that affect adult patients sleep in hospitals.Method: A literature review based on eleven scientific articles.Results: Environmental factors and actions and personal factors and actions affecting patients sleep in hospitals. Environmental factors and actions that affect were sound, light, earplugs, eye mask, music, temperature, medical operations and nurcing care. Personal factors and actions were pain, sleep medicine, first night effect, emotions and diseases.Conclusion: Patients' sleep was affected in hospitals of various environmental factors and actions and personal factors and actions. These factors and actions are important to pay attention to perform nursing care for the patients that benefit their sleep during hospitalization. Future tools to assess patients' subjective sleep and guidelines for nursing care interventions that promote sleep is desirable.Keywords: Actions, environmental factors, factors, hospital, literature review, nursing, patient, personal factors, sleep, sleep disorders.

In the digitized world many organizations experience a large flow of information. To sort and manage all the information can be difficult. Individuals may experience a phenomenon called ”Information Overload”, due to the fact that the information flow is too extensive. There are various reasons why individuals are affected by this phenomenon. One reason may be due to the individual´s personality, another reason could also be the increased use of smartphones. The use of smartphones has had the effect that individuals are online and available even during therir leisure time. The extended use of smartphones has led to that it is possible that individuals are experiencing an increasing stress. In this study, we will investigate individuals experience of ”Information Overload” that may be associated with organizations use of smartphones. / Informationsmängden har i och med internet ökat drastiskt. Tidigare kunde det vara ett problem med att hitta användbar och relevant information. Numera är problemet det motsatta. Det kan leda till att individer utsätts för mer information än vad de kan hantera. Denna kraftiga expansion av information skulle kunna resultera i ett så kallat informationsöverflöd för individen. Det råder dock delade meningar hos forskarna om vad detta fenomen innebär och vilka orsakerna kan vara till uppkomsten av informationsöverflöd (Information Overload). För att undersöka om detta är ett utbrett problem inom organisationer inleddes undersökningen med en intervju med en chef och en informationsansvarig inom en utvald organisation. Intervjun genomfördes för att utreda organisationens policys och regler gällande informationsflödet och användandet av den smarta telefonen. Därefter utfördes en enkätundersökning med en grupp utvalda mellanchefer inom organisationen. Undersökningens syfte var att undersöka hur individer uppfattar och hanterar informationsflöden. Samt om den smarta telefonen påverkar individer genom att den bidrar till ett utökat informationsöverflöde. Enkätfrågorna utgick från Eppler och Mengis (2004) konceptuella ramverk om orsaker och symptom. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever någon form av In-formation Overload på grund av det utökade användandet av smarta telefoner, samt hur individer påverkas av den tillgänglighet som den smarta telefonen bidrar till. Studien har utgått från Eppler och Mengis (2004) konceptuella ramverk för att studera fenomenet Information Overload. Detta ramverk utgår från fem orsaker, personliga faktorer, informationens beskaffenhet, IT, organisationens design och arbetsuppgiftens karaktär. Dessa orsaker kan var för sig eller tillsammans bidra till att Information Overload uppstår, vilket vidare leder till att individerna drabbas av olika symptom. Resultatet i undersökningen visade att majoriteten av individerna upplevde ett flertal symptom i samband med det utökade användandet av smarta telefoner, symptom som kan härledas till Information Overload. De symptom som tydligast framkom var stress, trötthet samt koncentrationssvårigheter. Det framkom även att den smarta telefonen via sin storlek och funktioner är en bidragande faktor till en utökad tillgänglighet. En tillgänglighet som bidrar till att gränsen mellan arbetstid och ledig tid allt mer suddats ut. Detta kan ses som en bidragande orsak till att individer känner symptom som är kopplade till Information Overload.

This study is based on six semi- structured interviews. The interviews have been conducted with six counsellors on six different schools who work with students from grade seven to last year in high school. Five of the schools are located in a large municipality and one school is located in a small municipality, all in Sweden. The aim of the study was to find out which are the main factors contributing to the stress of adolescents, from a counsellor's perspective and also examine if there are any gender differences when it comes to stress adolescents stress.   The collected material has undergone a thematic analysis. The thematization resulted in four themes, which the counsellors expressed that they considered to be the main factors to stress. The themes are  grading pressure, home environment, media stress and personal factors. These four themes are all linked to an over theme which are referred to asthe unachievable goals.  Based on the theme of personal factors, stress from a gender perspective will be discussed as a part of the theme, and how the result in this study about gender relate to previous research on the subject.