The purpose of this study is to identify the existential themes present in the movie Where the crawdads sing (2022) by using the method thematic content analysis. The method is used when the aim is to identify themes or patterns within the data. In the movie the main character, Kya, faces challenges in life that raise existential thoughts and questions that together point to the existential themes being identified. Furthermore, the study examined how the main character deals with these existential challenges by applying Pargament’s religious coping theory. The theory explains how people use religious or spiritual beliefs to cope with stress and adversity. The research questions for this study are:  What existential themes challenge Kya? How does Kya relate and deal with these existential challenges? The result of the study showed that the movie explores themes of social context, to be exposed to threats and thoughts of life and death. When researching how Kya copes with her challenges, it was discovered that nature and social relationships are significant for Kya throughout the movie. However, she uses a reconstructive coping mechanism in order to conserve her significance. Kya does this by getting rid of obstacles in her way.

The female protagonist Catherine Danielle Clark (Kya) in Delia Owens’ Where the Crawdads Sing is abandoned by her family at a young age and grows up alone in a marshland environment in 1950s North Carolina. Shunned by the local community, Kya relies on nature to help her survive and to teach her about life and love—until one day she finds herself accused of murder. The purpose of this essay is to examine how the author uses nature and the protagonist Kya in order to promote environmental consciousness in the novel, interlinking them in ways that advance identifiable environmental concepts. Therefore, the essay carries out a close reading of the text using three different ecocritical lenses—postcolonial ecocriticism, ecofeminism, and climate change criticism—and with a focus on three themes, respectively—voice, agency, and urgency. It finds first, through an exploration of voice and a postcolonial ecocritical lens, that both nature and Kya are othered in the novel but come to be heard and respected over time; second, through an exploration of agency and an ecofeminist lens, that activity rather than passivity is ascribed to nature and Kya, and their interconnectedness acts as a positive force for change; and third, through an exploration of urgency and a climate change criticism lens, that the interconnectedness of nature and Kya persuades readers to care about the natural world and appreciate the need to respect and protect it, using a subtle rather than overtly political message. Overall, Delia Owens’ use of nature and the protagonist promotes three key environmental concepts: the voice of nature, the agency of nature, and the urgency of respecting nature. This essay concludes that Where the Crawdads Sing speaks to the environmental consciousness of readers in these times of troubling climatic change, lending itself to a variety of ecocritical readings and offering a glimmer of hope. / Den kvinnliga huvudpersonen Catherine Danielle Clark (Kya) i Delia Owens Where the Crawdads Sing överges av sin familj i ung ålder och växer upp ensam i en våtmarksmiljö i 1950-talets North Carolina. Kya är utstött av lokalsamhället och förlitar sig på naturen för att hjälpa henne att överleva och för att lära henne om liv och kärlek—tills hon en dag finner sig anklagad för mord. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur författaren använder naturen och huvudpersonen Kya för att främja miljömedvetenhet i romanen och koppla samman dem på sätt som främjar identifierbara miljökoncept. Därför utförs en närläsning av texten med tre olika ekokritiska linser—postkolonial ekokritik, ekofeminism och klimatkritik—och med fokus på tre respektive teman—röst, agens och brådska. Den konstaterar först, genom ett utforskande av röst och en postkolonial ekokritisk lins, att både naturen och Kya är sedda som ”den andre” i romanen men kommer att höras och respekteras med tiden; för det andra, genom ett utforskande av agens och en ekofeministisk lins, att aktivitet snarare än passivitet tillskrivs naturen och Kya, och deras sammankoppling fungerar som en positiv kraft för förändring; och för det tredje, genom ett utforskande av brådska och en klimatkritik lins, att sammankopplingen av naturen och Kya övertalar läsarna att bry sig om den naturliga världen och uppskatta behovet av att respektera och skydda den, med hjälp av ett subtilt snarare än öppet politiskt budskap. Sammantaget främjar Delia Owens användning av naturen och huvudpersonen tre viktiga miljöbegrepp: naturens röst, naturens agens och brådskan att respektera naturen. Denna uppsats drar slutsatsen att Where the Crawdads Sing talar till läsarnas miljömedvetenhet i dessa tider av oroande klimatförändringar, lämpar sig för ett antal olika ekokritiska läsningar och erbjuder en strimma av hopp.