Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 1999. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 361-377). Available also in a digital version from Dissertation Abstracts.

Submitted by Luanna Matias (lua_matias@yahoo.com.br) on 2015-02-05T17:46:11Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Kárita Gonzaga de Oliveira Arcanjo - 2014.pdf: 6146846 bytes, checksum: 955bf89826e7ed17b1c516a0341460d3 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2015-02-19T10:52:15Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertação - Kárita Gonzaga de Oliveira Arcanjo - 2014.pdf: 6146846 bytes, checksum: 955bf89826e7ed17b1c516a0341460d3 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-02-19T10:52:15Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação - Kárita Gonzaga de Oliveira Arcanjo - 2014.pdf: 6146846 bytes, checksum: 955bf89826e7ed17b1c516a0341460d3 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) Previous issue date: 2014-07-10 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / This research aims to investigate the sick body and the pain representation by means of photography, considering its documentary and narrative elements. To that end we elected the photographic series The Picture of Health? (1982-1986) and Narratives of Disease (1990) by Jo Spence (1934-92) and Intra-Venus (1992-1993) by Hannah Wilke (1940-93), which focus on the cancer photographic documentation, taking into account their meanings as photographic narratives. In these series we have as interests the pathological pain of the sick and treated body and the image built from its appropriation by these artists. Basing on the study of self-portrait we discuss the relationship between pose and identity in the photographic image constitution as well as the concepts of photography-document proposed by André Rouillé and photographic narrative adopted by Susan e. Bell. Thus, we understand Jo Spence‘s and Hannah Wilke‘s narratives as potent instruments to face the pain, the silence and the stigma which the cancer patient is submitted, and still, a way for questioning the female image socially and culturally constructed. / Essa pesquisa tem como objetivo investigar a representação do corpo doente e da dor por meio da fotografia, levando em conta seus elementos documentais e narrativos. Para tal elegemos como recorte as séries fotográficas The Picture of Health? (1982-1986) e Narratives of Disease (1990) de Jo Spence (1934-92) e Intra-Vênus (1992-1993) de Hannah Wilke (1940-93), produzidas com foco na documentação fotográfica do câncer, considerando suas significações enquanto narrativas fotográficas. Nessas obras nos interessa a dor patológica do corpo doente, medicalizado e a imagem que se constrói a partir de sua apropriação por essas artistas. Partindo do estudo do autorretrato, abordamos a relação que se estabelece entre pose e identidade na constituição da imagem fotográfica, bem como os conceitos de fotografia-documento proposto por André Rouillé e de narrativa fotográfica adotado por Susan E. Bell. Desse modo, entendemos as narrativas de Jo Spence e Hannah Wilke como potentes instrumentos de enfrentamento da dor, do silêncio e do estigma aos quais o portador de câncer está submetido, e de questionamento de uma visualidade da imagem feminina construída social e culturalmente.

Detta är en analys av hur mobbning gestaltas i två bilderböcker. Skolverket (2019) skriver att skolan ska se till att ingen människa blir utsatt för diskriminering, förtryck eller kränkande behandling och ett hjälpmedel läraren kan använda sig av i klassrummet för att förebygga mobbning är bilderboken (s.10). Mitt syfte är att analysera mobbningen som gestaltas ur olika synvinklar i de två bilderböckerna. Genom min frågeställning har jag först svarat på vilken sorts mobbning som är mest förekommande och sedan hur samspelet mellan bild och text gestaltas i dessa mobbningssituationer. Utöver detta analyseras den tredje frågeställningen som handlar om hur de vuxna agerar i mobbningssituationerna. Även hur karaktärernas trivsel i skolan och i hemmet påverkas av mobbningen. Hur jag har besvarat mitt syfte är genom att huvudsakligen analyserat bilden och texten och samspelet mellan dem när jag analyserat mina frågeställningar. Det har jag gjort genom att ha använt mig av BRIS (u.å.) kategoriseringar av psykisk, verbal och fysisk mobbning samt Maria Nikolajevas (2000) kategorier om samspelet mellan bild och text och hennes personbeskrivningar av karaktärer. Resultatet visar att det främst förekommer psykisk mobbning i Ingen vill vara med Elin och fysisk mobbning i Rädda Vilda/Rädda Molly. Den ena bilderboken har främst ett kompletterande samspel mellan bild och text och den andra ett symmetriskt. Föräldrarna i bilderböckerna får aldrig reda på att någon mobbning förekom och kan därför inte agera. Det är en öppen tolkningsfråga om lärarna ser mer än vad de agerar efter där de antingen inte kan agera eller väljer att inte göra det. Resultatet visar även att huvudkaraktärernas trivsel inte bara påverkar deras mående i skolan utan även i hemmet som påverkade karaktärerna psykiskt och fysiskt. Till vidare forskning hade det varit intressant att undersöka varför de vuxna karaktärerna gestaltas som de gör och varför författare från min studie samt från tidigare forskning väljer att gestaltas de vuxna som icke agerande i de mobbningssituationer som sker.

This essay examines the performance artworks Action Pants: Genital Panic (1969), Interior Scroll (1975) and S.O.S Starification Object Series (1974-82) by artists VALIE EXPORT, Carolee Schneemann and Hannah Wilke. The objective is to analyse the expressions of these artworks, from a theoretical viewpoint of feminist art-theoreticians and their critique regarding the female body in representation. Performance- and body-art have been the subject of discussion with respect to the female nude in the history of art, and the patriarchal structures that surround it. These eminent theories about the female body in art differ from one another, leaving this study to investigate given works and the explicit body-language that unites them, with the aim to identify a favourable representation of the female body in 1960sand 70s performance art with the vantage point of these artworks. The present essay has demonstrated that vaginal iconology exists in all works and can be presented in various ways. It becomes clear that the work of VALIE EXPORT provides a framework most suitable as a feminist, critical strategy to counteract the notion of the male gaze, framing, and representation of the body as commodity in capitalist-society. However, the works of Schneemann and Wilke, with more essentialist themes, can through ambiguity contribute to a positive representation of woman in representation. There is no simple answer to which way 2 of using the body is the most beneficial for feminism, however, a critical representation of the female body in performance and body art, in relation to the artists’ own intentions, creates positive ambiguity, thus these artworks do not only reinforce patriarchal conventions regarding the female body.