This study defines the systems development methodologies named agile methods and investigates the environmental conditions where agile methods are most suitable. A definition of agile methods was developed using an analytical comparativeframework to investigate five of the earliest published agile methods; Dynamic SystemsDevelopment Method, Extreme Programming, Scrum, Adaptive Software Development,and Crystal Methods. The framework decomposed each method into its componentparts; philosophy, models, techniques, tools, scope, outputs, practice, and the extent towhich the method may be adapted to a situation. Based on this analysis and a literaturereview, a theoretical model of the target environment for agile methods was developed.This theoretical model is a proposed set of organisation, people, project, technology,and domain factors that relate to the successful use of an agile method.A mixed method research methodology was used. A qualitative design, consisting ofpositivist case studies, was used to test the theoretical model. Data was gathered fromnine software development projects, both agile and non-agile, using questionnaires andinterviews of project leaders. Then cross-case analysis was carried out on each projectfactor in the theoretical model. The relationship between environmental factors andagile method usage was investigated using non-parametric quantitative data analysis.This led to a revised model of the target environment for agile methods. The empiricaldata showed that specific organisational culture factors correlate with effective use of anagile method. These include the organisational characteristics of feedback and learning,teamwork, empowerment of people, collaboration, leadership, loyalty, and a resultsorientedculture that values entrepreneurship, innovation and risk taking.This research is significant for method users, those carrying out empirical research into agile methods, and those carrying out studies of systems development methodologies.

In this thesis work, the symptoms in Windows XP operating system for fault monitoring are investigated and a fault monitoring library is developed. A test GUI is implemented to examine this library. Performance tests including memory and CPU usage are done to see its overhead to the system and platform tests on the current version of Windows operating system series (Windows Vista) are done to see for compatibility. In this thesis, fault monitor-fault detector interface is also defined and implemented. To monitor a symptom that is not implemented in the monitoring library, projects can implement their own monitors. A monitoring framework is designed to control and coordinate these monitors with the main one. To create monitors for Java projects easily, a monitor creator library is developed.

Gemeinsamer Workshop von Universitaetsrechenzentrum und Professur Rechnernetze und verteilte Systeme der Fakultaet fuer Informatik der TU Chemnitz. Die Zielstellung dieses Vortrags besteht darin, die küftige Position des URZ zum Betriebssystem Windows zur Diskussion zu stellen. Ausgangspunkt ist eine Bestandsaufnahme der bisherigen windows-basierten Technologie des URZ. Darauf aufbauend werden die Dienste und deren Realisierungsaufwand bewertet. Es folgt eine Charakterisierung der aktuellen Windows-Plattformen aus technologischer Sicht. Der Vortrag endet mit einem Technologievorschlag und soll die Grundlage fuer eine anschliessende Diskussion sowie daraus abzuleitende Konsequenzen sein.

Gemeinsamer Workshop von Universitaetsrechenzentrum und Professur Rechnernetze und verteilte Systeme der Fakultaet fuer Informatik der TU Chemnitz. Anwendungssoftware im Administrationst des URZ für Windows

Workshop "Netz- und Service-Infrastrukturen" vom 19.-22. April 2004 in Löbsal (bei Meißen)

<p>Examensarbetet har sin ansats i utvecklingsmetoder närmare bestämt den lättrörliga utvecklingsmetoden Extreme Programming (XP). Beståndsdelen i en utvecklingsmetod är människorna, deras erfarenheter och kunnande samt deras förmåga att skapa idéer och lösa problem såväl enskilt som tillsammans. Utan nödvändig kompetens inom utvecklingsteamen ökar risken att utvecklingsprojekten misslyckas eller försenas. Syftet med detta arbete är att utifrån intervjuer med systemutvecklare undersöka vilka nödvändiga kompetenser som är nödvändiga för att XP skall kunna användas på ett effektivt sätt, även att uppmärksamma vilka problem som kan uppstå då den sociala kompetensen saknas. Metoden som har använts för att undersöka vilka faktorer som är nödvändiga i avseende till kompetenser är baserad på en kvalitativ ansats. Undersökningen har gjorts på två medelstora företag som använder XP vid utveckling av programvara. I stora drag har resultatet från denna undersökning utifrån intervjuer visat att social kompetens är viktig hos medarbetarna för att uppnå ett lyckat resultat. I ett projekt där samarbete med kunden sker kontinuerligt är det nödvändigt att systemutvecklarna har en god kommunikation vilken grundar sig på den sociala kompetensen. Slutsatser som kan dras från denna undersökning utifrån det empiriska materialet visar att social kompetens utgör en central roll inom XP. Systemutvecklare som använder XP behöver kunna kommunicera på ett klart och tydligt sätt, samt kunna samarbeta med övriga gruppmedlemmar för att projekten skall drivas framåt. I resultaten berörs även ytterligare kompetenser som kan vara till nytta vid användning av XP. Vidare redogörs för faktorer som kan vidtas för att uppnå kraven.</p>

Submitted by Nayara Passos (nayara.passos@ufpe.br) on 2015-03-10T14:09:50Z No. of bitstreams: 2 DISSERTAÇÃO Melquizedequi Cabral dos Santos.pdf: 4968844 bytes, checksum: 96eab8b905a2ae8cdf2de68caef3d973 (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-03-10T14:09:50Z (GMT). No. of bitstreams: 2 DISSERTAÇÃO Melquizedequi Cabral dos Santos.pdf: 4968844 bytes, checksum: 96eab8b905a2ae8cdf2de68caef3d973 (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Previous issue date: 2014 / As metodologias ágeis vêm despertando interesse da academia e da indústria por apresentarem processos mais flexíveis. Estudos mostram o crescimento da adoção das metodologias ágeis Scrum e XP, no entanto, ainda há uma carência de evidências sobre como a utilização de tais abordagens influencia no desenvolvimento de software. Uma área que ainda apresenta lacunas de pesquisa é referente à satisfação dos stakeholders no projeto de software. Nesse contexto, o objetivo dessa dissertação é identificar o impacto das abordagens Scrum e XP na satisfação dos stakeholders em projetos de software. Para isso se faz necessário responder às seguintes questões de pesquisa: qual é o impacto do uso das metodologias ágeis Scrum e XP na satisfação dos stakeholders? Quais as evidências de contexto desses impactos? Com o objetivo de responder a estas perguntas, foi realizada uma revisão sistemática da literatura que encontrou 22 estudos primários relevantes, cujos dados foram extraídos e sintetizados em um modelo. Os resultados mostraram a identificação dos impactos das metodologias na satisfação dos stakeholders como: (1) aumento da responsabilidade e consciência do cliente; (2) melhora da gestão de risco e acompanhamento do projeto; (3) promoção da melhoria contínua e resolução de conflitos, entre outros.

This thesis was made possible by the company Verendus system AB, which is the leading developer of dealership management systems in the caravan and camper market. The goal of the thesis was to create a statistics module for a new producer system envisioned by Verendus. The new system is aimed at manufacturers and importers of caravans and campers, with the goal of enabling its users to create more effective production lines. By providing statistical data to mentioned users they will be able to predict market trends and customize their production lines accordingly. Today such software does not exist which leads Verendus to think that its arrival would lead to a success on the market. Before the development and design of the producer system began, a new agile method had to be developed, MAM (Minimum Agile Method). The method has strong influences from already established agile methods such as Scrum, Extreme Programming (XP) and Disciplined Agile Delivery (DAD) and was used during the development of the producer system. The development of the basic statistics module resulted in an administration panel where new users and present users can be added or edited. The administrator can also create new connections and permissions between users and companies, which leads to specific information being displayed for each user. The major part of the development resulted in a page for viewing the statistical data currently present in the database of Verendus. With the provided statistics the user can then make qualified decisions and forecasts that have the potential of directly influencing sales. / Arbetet har ägt rum på företaget Verendus System AB, som är ledande affärssystemsutvecklare inom husvagns- och husbilsmarknaden. Målet med examensarbetet var att skapa en grundmodul för att presentera statistik för husvagns- och husbilstillverkare och importörer. Detta för att de ska kunna effektivisera produktionen och spå trender i ett tidigt stadie. En sådan tjänst existerar inte idag, varpå produkten tros ha stor effekt på marknaden. Innan utveckling- och designarbetet av leverantörsstödet började, skapades en agil arbetsmetod, MAM (Minimum Agile Method). Metoden har starka influenser från redan etablerade agila metoder som Scrum, XP och DAD. MAM applicerades sedan på examensarbetets utvecklingsdel. Leverantörsstödets grundmodul resulterade i en administratörspanel, en inställningssida och en statistiksida. Administratörspanelen används för att kontrollera nya användares behörigheter. Inställningssidan ger användaren möjligheten att ändra sina personuppgifter och statistiksidan är till för att användaren ska kunna generera statistik efter ett antal parametrar, fatta kvalificerade beslut och spå kommande trender.

Detta kandidatarbete utreder hur väl två operativsystems inbyggda brandväggar fungerar i symbios med en användares vanligaste tjänsteutnyttjande på Internet, samt att se hur likartade de är i sitt skydd från hot. De två operativsystemen som vi utgick ifrån var Microsoft Windows XP samt Red Hat Linux 8.0. Den hypotes vi arbetat kring lyder enligt följande: De två inbyggda brandväggarna är i stort likartade rörande skydd från hot på Internet och uppfyller användarnas tjänsteutnyttjande. De metoder vi använt, för att svara på vår frågeställning, har delats upp i ett funktionalitetstest och ett säkerhetstest. I funktionalitetstestet provades de vanligaste Internettjänsterna med den inbyggda brandväggen och ifall det uppstod några komplikationer eller ej. De två inbyggda brandväggarna genom gick i säkerhetstestet skannings- och svaghetskontroll via ett flertal verktyg. Genom resultatet kan vi konstatera att de inbyggda brandväggarna klarar av de vanligaste tjänsterna på Internet, men att en skillnad föreligger hos dem vad gäller exponeringen ut mot Internet. Windows XP ligger helt osynligt utåt, medan Red Hats inbyggda brandvägg avslöjar en mängd information om värddatorn, som kan komma att användas i illvilliga syften. Slutsatsen blev att vi avslutningsvis falsifierade vår hypotes då de två inbyggda brandväggarna ej var jämlika i sitt skydd mot yttre hot på Internet.

Examensarbetet har sin ansats i utvecklingsmetoder närmare bestämt den lättrörliga utvecklingsmetoden Extreme Programming (XP). Beståndsdelen i en utvecklingsmetod är människorna, deras erfarenheter och kunnande samt deras förmåga att skapa idéer och lösa problem såväl enskilt som tillsammans. Utan nödvändig kompetens inom utvecklingsteamen ökar risken att utvecklingsprojekten misslyckas eller försenas. Syftet med detta arbete är att utifrån intervjuer med systemutvecklare undersöka vilka nödvändiga kompetenser som är nödvändiga för att XP skall kunna användas på ett effektivt sätt, även att uppmärksamma vilka problem som kan uppstå då den sociala kompetensen saknas. Metoden som har använts för att undersöka vilka faktorer som är nödvändiga i avseende till kompetenser är baserad på en kvalitativ ansats. Undersökningen har gjorts på två medelstora företag som använder XP vid utveckling av programvara. I stora drag har resultatet från denna undersökning utifrån intervjuer visat att social kompetens är viktig hos medarbetarna för att uppnå ett lyckat resultat. I ett projekt där samarbete med kunden sker kontinuerligt är det nödvändigt att systemutvecklarna har en god kommunikation vilken grundar sig på den sociala kompetensen. Slutsatser som kan dras från denna undersökning utifrån det empiriska materialet visar att social kompetens utgör en central roll inom XP. Systemutvecklare som använder XP behöver kunna kommunicera på ett klart och tydligt sätt, samt kunna samarbeta med övriga gruppmedlemmar för att projekten skall drivas framåt. I resultaten berörs även ytterligare kompetenser som kan vara till nytta vid användning av XP. Vidare redogörs för faktorer som kan vidtas för att uppnå kraven.