Introduktion: Ungdomskriminalitet är ett folkhälsoproblem med negativ konsekvens för både ungdomarna själva och samhället i stort. Det påverkar hälsa och välbefinnande hos de inblandade, bidrar till ojämlikhet och belastar samhällets resurser. Förebyggande åtgärder, interventioner och främjande av skyddsfaktorer är avgörande för att minska förekomst av ungdomskriminalitet och därmed förbättra folkhälsan. Syfte: Syftet med denna strukturerade litteraturstudie var att identifiera ett antal skyddsfaktorer vilka förekommer inom strukturerade fritidsaktiviteter och undersöka deras potential att förebygga ungdomskriminalitet. Metod: En tematisk analys utfördes på 20 vetenskapliga originalartiklar som erhölls från databaserna PubMed och EBSCO host i en strukturerad litteraturstudie. Resultat: Studien identifierade ett antal skyddsfaktorer inkluderade i strukturerade fritidsaktiviteter vilka bidrar till att förebygga normbrytande beteenden som kan leda till ungdomskriminalitet. Dessa skyddsfaktorer inkluderar personlig utveckling, socialt stöd, meningsfullhet och självkänsla, struktur och ledarskap inom fritidsaktiviteter samt individanpassad aktivitet. Slutsats: Studien visar att strukturerade fritidsaktiviteter inkluderar flera skyddsfaktorer som har potential att förebygga ungdomskriminalitet. / Introduction: Juvenile delinquency constitutes a public health concern with detrimental implications for both the young individuals and society collectively. It impacts the well-being and health of those involved, contributes to inequality, and strains societal resources. Preventive measures, interventions, and the promotion of protective factors are crucial to mitigate the occurrence of youth delinquency, thus enhancing public health. Aim: The aim of this structured literature review was to identify a range of protective factors within structured leisure activities and explore their potential in preventing youth delinquency. Method: A thematic analysis was conducted on 20 scholarly original articles retrieved from the databases PubMed and EBSCO host in a structured literature study. Results: The study identified several protective factors inherent to structured leisure activities that contribute to preventing deviant behaviours that may lead to juvenile delinquency. These protective factors encompass personal development, social support, meaningfulness and self-esteem, structure and leadership within leisure activities, and individual adaptation. Conclusion: The study highlights that within structured leisure activities, there are several protective factors that show potential in mitigating juvenile delinquency.

Studiens syfte är att undersöka vilka insatser som finns, behövs och eventuellt behöver utvecklas för att motverka att ungdomar faller in i brottslighet. Även hur samverkan kring brottsförebyggande arbete ser ut och vilka riskfaktorer som uppmärksammas kopplat till ungdomsbrottslighet i en kommun i södra Sverige. Samverkan, riskfaktorer och insatser kring brottsförebyggande arbete utgör en central del i denna studie.    Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma genomförts i syfte till att samla in deras erfarenheter, tankar och kunskap kring det berörda ämnet. Studiens resultat har analyserats och tolkats med hjälp av tidigare forskning inom ämnet och likaså med hjälp av selekterade teorier. Resultatet visar på att samverkansformen SSPF fungerar som ett komplement till redan befintliga insatser. Det visade sig även att en samvariation av riskfaktorer ökar risken för att ungdomar utvecklar ett normbrytande beteende eller faller in i brottslighet. Några utmaningar som uppmärksammats av de yrkesverksamma i studiens resultat är bristande resurser och tid, vilket har en markant inverkan på ett effektivt brottsförebyggande arbete. Förutsättningar som visade sig motverka ungdomsbrottslighet var tidiga insatser och relationsskapande. Resultatet visade även på att en välfungerande samverkan är avgörande för ett effektivt brottsförebyggande arbete. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att det krävs tidigt agerande, en förståelse för vilka riskfaktorer som är framstående och en välfungerande samverkan för att arbeta förebyggande med ungdomsbrottslighet. / The purpose of this study is to examine the existing and necessary interventions and potential developments needed to prevent youth from engaging in criminal activities. It also examines the cooperative crime prevention efforts and the identified risk factors associated with youth delinquency in a commune in southern Sweden. Central to this study are the cooperation, risk factors, and interventions related to crime prevention.  Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with professionals to gather their experiences, thoughts, and knowledge on the subject. The findings of the study were analyzed and interpreted using previous research and selected theories. The results indicate that the SSPF cooperation model serves as a complement to existing interventions. It was also found that a combination of risk factors increases the likelihood of youth developing deviant behavior or engaging in criminal activities. Some challenges noticed by professionals include the lack of resources and time, significantly impacting the effectiveness of crime prevention efforts. Central prerequisites that help prevent youth crime include early interventions and relationship building. The results also demonstrate that effective cooperation is crucial for successful crime prevention. A conclusion drawn from the findings in the study is that early action, an understanding of prominent risk factors and well-functioning cooperation are essential for preventive work with youth delinquency.

Juvenile delinquency is a social problem and has existed for a long time. Combating juvenile delinquency requires that agencies transcend their organizational boundaries and cooperate with each other. An example of such cooperation is the new sanction of youth supervision. The probation service and social services must work together to achieve their common goals, which include preventing young people from reoffending. The new law on juvenile supervision was implemented in 2021 and is therefore relatively new for the professionals who will work with it, which will be of interest to this study as it examines professionals' experiences of collaboration when the sanction becomes relevant. Data was collected through interviews with two professionals from social services and seven professionals from probation services. The empirical data has been analyzed thematically. The results of the study show that there are several factors that can both inhibit and favor collaboration. A few factors that can favor collaboration is a functional communication between the two organizations and a professional who are committed and interested in both the law and the work that concerns collaboration. A few factors that can inhibit a collaboration is lack of knowledge and a vague leadership. The existing collaboration between probation services and social services can be improved because the result of our study shows that a few of the aforementioned factors are deficient which can affect the collaboration between the two agencies.