Den här studien syftar till att få ökad kunskap om på vilka sätt utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan arbetar med validering av reell kompetens. Metoden som används är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju personer som arbetar hos olika anordnare av yrkeshögskoleutbildningar. Med utgångspunkt i tidigare forskning om validering och olika perspektiv på kunskap, kompetens och lärande visar de viktigaste resultaten att informanterna ser reell kompetens som en möjlighet men hur informanterna synliggör den skiljer dem åt. Ett ständigt närvarande orosmoln för informanterna är att subjektiviteten påverkar tillförlitligheten vilket i sin tur påverkar rättssäkerheten i deras arbete. Studien belyser utmaningen att arbeta med validering av reell kompetens. Komplexiteten är stor vilket visar sig både i tolkning av centrala begrepp, subjektivitetens ständiga närvaro samt att informanterna efterfrågar tydliga riktlinjer och generaliserbara metoder. / The aim of this study is to increase the knowledge on how organizers of higher occupational educators work with recognition of prior learning (RPL). The method used is semi-structured interviews with seven professionals from seven different educational organizers of higher occupational education. With a starting point in earlier research and on different views on knowledge, competence and learning are the most interesting findings that the informants look upon recognition of prior learning as a possibility, but the way the informants visionalize RPL differs. An ongoing air of consciousness is how subjectivity influences the reliability, which in the next step can have a great impact of the legal rights of the individuals. The study stresses the challenge working with RPL. There is a great complexity shown in differences in interpreting central concepts and that the subjectivity is always present. The informants ask for guidelines and methods possible to generalize.

I detta examensarbete undersöks yrkeshögskolans struktur genom en intervjustudie. I fokus ligger olika intressenters roll och påverkansmöjligheter i yrkeshögskolan, samt yrkeshögskolans koppling till näringslivet. Arbetet har för avsikt att besvara på vilket sätt ledningsgrupperna inom tekniska yrkeshögskoleutbildningar har möjlighet att påverka innehållet samt hur förutsättningarna för lärande ser ut inom utbildningarna.För att besvara detta har respondenter från en teknisk yrkeshögskoleutbildning intervjuats och dessa intervjuer har sedan analyserats med en tematisk analys. Diskussionen utgår från teori kring områdena intressentmodellen, organisationsidentitet, kunskap och kompetens, yrkesdidaktik och yrkesläraridentitet samt skolutveckling och skolledare.Det har framkommit i arbetet att arbetslivsrepresentanterna i ledningsgruppen har möjligheter att påverka utbildningarna eftersom de är en stark intressent till utbildningen. Denna möjlighet till påverkan på utbildningen påverkas i sin tur av närvaron på ledningsgruppsmötena. Angående förutsättningar för lärande har det visat sig att LIA-praktiken (lärande i arbete) är en viktig del av utbildningen samt att den pedagogiska kompetensen hos undervisande lärare ibland brister. / This master thesis explores the structure of the Swedish higher vocational education, by a study of interviews. The focus of this essay is the impact potential of the stakeholders in the higher vocational education, and the connection between the higher vocational education and the enterprise. This study intends to answer questions about the steering committees’ possibilities to affect the content of technical educations. It also intends to investigate the prerequisites for learning.To answer these questions respondents from a technical program of the higher vocational education have been interviewed. These interviews have then been analysed by a thematic analysis. The discussion starting from theories about stakeholder theory, organizational identity, knowledge and competence, vocational pedagogy and vocational teachers’ identity and school development and principals.It has appeared that the industry representatives in the steering committees have opportunities to affect the educations, due to that they are a strong stakeholder. This opportunity is affected by the presence during the meetings with the steering committee. Concerning the prerequisites for learning, it has been found that the ‘LIA-practice’ is an important part of the education and that the pedagogical competences of the teachers sometimes is insufficient.