No description available.

No description available.

Akutmottagningar världen över står öppna dygnet runt för att vårda patienter som är i behov av akutsjukvård. Samtidigt måste förutsättningar för att bedriva vårdandet finnas. Akutsjuksköterskor arbetar dagligen i en arbetsmiljö som inte stödjer deras förmåga att vårda patienter utifrån deras behov. Syftet med litteraturstudien var att utforska hur yrkesrelaterad stress och stresshantering påverkar vårdandet på akutmottagningen. För att besvara studiens syfte gjordes en systematisk och integrativ litteraturstudie på 24 vetenskapliga studier. Efter analys av studierna framträdde två huvudkategorier: Konsten att bedriva vårdandet samt förmåga att hantera situationer. Resultatet visar att akutsjuksköterskans yrkesrelaterade stress har en ogynnsam effekt på vårdandet. Antalet patienter och arbetsuppgifter överstiger akutsjuksköterskans hanteringsförmåga, vilket leder till ett vårdande där fokus ligger på medicinska interventioner i stället för ett holistiskt perspektiv. Även lokaler och tillgångar i form av såväl utrustning som kompetenta kollegor avgör ifall akutsjuksköterskan påverkas av yrkesrelaterad stress samt kvalitén på vårdandet. För att hantera yrkesstressen utvecklar akutsjuksköterskan olika slags strategier som innefattar att undvika påfrestande situationer och patientgrupper, men även informella samtal och debriefing. För att möjliggöra ett gott vårdande med fokus på patienter måste akutmottagningarnas ledning och chefer skapa förutsättningar för det. Detta för att dels kunna vårda patienter utifrån den vård de är i behov av med även för att värna om akutsjuksköterskors psykiska hälsa.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket. I övergången från student till sjuksköterska finns en förhöjd risk för att utveckla stress. Stress uppkommer av flera olika anledningar och det finns olika tillvägagångssätt för att hantera den uppkomna stressen och därmed försöka förekomma eventuella negativa konsekvenser.Syfte: Syftet var att kartlägga och analysera vetenskapliga litteratur om nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av stress den första tiden som professionell sjuksköterska.Metod: En litteraturstudie med åtta kvantitativa, en kvalitativ och en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats från olika delar av världen. Litteraturstudien inkluderade studier som behandlade nyexaminerade sjuksköterskor som inte har jobbat mer än 2 år, yrkesrelaterad stress, strategier för att hantera stressen och konsekvenser av upplevd stress efter kritisk granskning. Databaser som användes för litteratursökningen var Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Nyexaminerade sjuksköterskor känner moderata till höga nivåer av stress på arbetsplatsen. Stressen beror på olika faktorer. De mest förekommande stressfaktorerna är arbetsbörda, anpassning, kompetens, handskas med döden, typ av arbetsplats samt situationer med patientkontakt. Nyexaminerade sjuksköterskor använde sig av olika strategier för att hantera stressen. De som använde effektiva hanteringsstrategier kände sig mindre stressade. Ångest, depression, dåligt självförtroende, avsikt att byta yrke, sluta och byta jobb oftare är de mest upplevda konsekvenser av upplevd stress. Slutsats: Studiens resultat visar att nyexaminerade sjuksköterskor känner moderata till höga nivåer av stress under de första två åren av deras yrkeskarriär. Stressen de upplever får konsekvenser på så väl individ- som organisationsnivå. Stressen genererar negativa känslor och påverkar sjuksköterskornas vilja att stanna på arbetet. / Background: Stress is common among nurses and in the transition from student to professional nurse there is an increased risk for developing feelings of stress. Stress occurs for various reasons and there are different strategies to handle the stress to anticipate possible negative consequences.Aim: The aim with the study was to examine and analyse scientific literature about newly graduated nurses’ experiences about stress during their first years as a professional nurse.Methods: A literature study of eight quantitative, one qualitative and one combined qualitative and quantitative study from different parts of the world. Studies that dealt newly graduated nurses who have not worked more than two years as professional nurses and also dealt work related stress, coping strategies and consequences of perceived stressors were included after critical review. The databases Cinahl, PubMed and PsycINFO were used for the literature research.Results: Newly graduated nurses feel moderate to high levels of stress at work. Stresses occurs due to various factors. The most common stress factors are workload, alignment, skills, dealing with death, type of workplace and dealing with the patients. Newly graduated nurses used different coping strategies. Those who used effective coping strategies felt less stressed and also those who got help in the form of nursing group, elaborate procedures and job standardization of department or employer also experienced less stress. Anxiety, depression, poor self-esteem, intention to change profession, intention to quit and change of workplace more frequently are the most perceived impact of these stressors.Conclusion: This study show that graduated nurses feel moderate to high levels of stress during the first two years of their professional career. The stresses they experiencing has consequences in both individual and organizational level. The stress generates negative feelings and have an influence at the nurses will to stay at work.

Bakgrund: Yrkesrelaterad stress har ökat markant under de senaste tio åren. Vårdyrken anses vara bland de arbeten som är mest tyngda av stress. Långvarig stress kan ge individen fysiska såväl som psykiska problem och kan leda till utbrändhet. För att kunna fastställa en god och säker vård krävs stressförebyggande åtgärder, eftersom kraven på sjuksköterskor höjs allt mer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudie inkluderande nio kvalitativa studier varav en studie som även bestod av kvantitativa resultat, men endast de kvalitativa resultaten behandlades i denna litteraturstudie. Artiklarna analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier identifierades; ”Stressreducering på arbetsplatsen” och ”Stressreducering utanför arbetet”. Den första huvudkategorin utgjordes av underkategorierna ”Kollegialt stöd”, ”Prioriteringar”, ”Att påverka sin egen arbetstid”, ”Att distansera sig”, ”Att stärka sig själv” samt ”Tro och andlighet”. Den andra huvudkategorin bestod av underkategorierna ”Att lämna arbetat bakom sig”, ”Fritidsaktiviteter”, ”Sömn” samt ”Tobak och alkohol”. Slutsats: Sjuksköterskor kan ta till flertalet strategier för att reducera stress kortsiktigt. Däremot krävs organisatoriska förändringar på högre nivå för att på lång sikt reducera arbetsstressen hos sjuksköterskor. / Background: Work related stress has increased greatly during the past decade. Healthcare workers are considered having among the most stressful working conditions. Long term stress may cause physical as well as psychological harm on the individual, which may lead to burnout. In order to be able to secure a good and safe healthcare for the patients, it is essential to find long term stress reducing solutions. This is especially important in today’s healthcare, since the demands on the registered nurse are getting even higher. Aim: The aim of this literature study is to describe the strategies used by registered nurses for manage work related stress. Methods: This literature study included nine qualitative articles, of which one also consisted of quantitative results. However, only qualitative results were included in this literature study. All nine articles were analysed with inspiration from qualitative content analysis. Results: Two main categories were identified; ”Stress Reduction at the Workplace” and ”Stress Reduction Outside of the Workplace”. The main category first mentioned consisted of the subcategories “Collegial Support”, “Priorities”, “Influencing One’s Own Working Hours”, “To Distance Oneself”, “To Strengthen Oneself” as well as “Belief and Spirituality”. The second main category consisted of the subcategories “To Leave Work Behind”, “Spare Time Activities”, “Sleep” and also “Tobacco and Alcohol”. Conclusion: Registered nurses may use several strategies in order to reduce stress momentarily. However, organisational changes on a higher level are needed to reduce work related stress in the long term among registered nurses.