Uppsatsens syfte är att ta reda på om den kvinnliga personalen upplever att deras ålder och ursprung påverkar de i sitt arbetssätt med ungdomarna på HVB-hem för ensamkommande barn samt hur de ser på sitt uppdrag inom sin yrkesroll. Ett hem för vård och boende, (HVB) är en verksamhet inom socialtjänsten som ska syfta till att ge barnen omvårdnad, stöd och fostran. Idéen bakom studien kom från vår förförståelse då vi både arbetar inom HVB-hem för ensamkommande barn och därför ville få kunskap om hur andra kvinnor inom samma yrke upplever sitt arbete utifrån sin ålder samt sitt ursprung. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har använt oss av både semistrukturerade intervjuer och mejl intervjuer, där urvalsgruppen bestod av kvinnor som arbetar på HVB-hem. Resultatet visar att det finns skillnader på hur den yngre personalstyrkan kontra den äldre personalstyrkan blir bemött. Något som vi har fått bekräftat av våra kvinnliga informanter under vår studie är att ett flertal har lyft fram att de upplever att personal som är av yngre slag stöter på fler hinder och svårigheter på jobbet. Den äldre personalen upplever istället att de får mer respekt av ungdomarna medan den yngre personalstyrkan får kämpa mer. Den unga personalen får däremot kämpa med att få respekt från ungdomarna och upplever att de istället blir sedda som medboende, systrar, kompisar eller flickvänner.

Denna studie har riktat uppmärksamhet åt anställda vid Migrationsverket som möter och utreder människor som ansöker eller har ansökt om asyl. Dessa möten och utredningstillfällen har ofta visat sig vara känslosamma, vilket resulterat i en påverkan på den anställde bland annat när det kommit till upprätthållandet av yrkesrollen och hanterandet av känslor. Utifrån Arlie Russell Hochschilds teori kring emotionsarbete, Erving Goffmans teorier kring framträdande och rolltagande samt Candace Clark med hjälp av Stephen Finemans begripliggörande kring empati och sympati, har ett teoretiskt ramverk framarbetas för att bearbeta insamlade resultat i en analys. Genom semistrukturerade intervjuer som har utförts med åtta anställda vid Migrationsverket som i sitt arbete möter asylsökanden, har syftet med denna studie varit att undersöka hur de hanterar och konstruerar känslor i förhållande till yrkesrollen. Ur det insamlade materialet har det kunnat urskiljas att samtliga intervjupersoner anser sig gå in i en yrkesroll och skiljer denna från övriga rolltaganden. De anställda har även uttryckt ett behov av att ibland behöva koppla bort vissa känslor i möten med asylsökande för att bibehålla sin professionalism och ett korrekt bemötande. Intervjupersonerna upplever att rollförväntningar som finns på arbetsplatsen innehåller känslomässiga inslag av vad man får och inte får känna. De beskriver också att de agerar uteslutande baserat på dessa förväntningar, även om förväntningarna hamnar i konflikt med det man verkligen känner och skulle vilja uttrycka. Utifrån dessa upplevelser genomförs en analys som kommer fram till att intervjupersonerna inte kan uttrycka sympatiska emotioner i mötet med asylsökande och istället måste förhålla sig till empatiska emotioner.

Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar som finns gällande kuratorns arbete och roll i skolan utifrån kuratorns egna perspektiv samt utifrån ett elevperspektiv. En enkätundersökning med 61 gymnasieelever och en semistrukturerad intervju tillsammans med elevernas två skolkuratorer utgör det empiriska material som ligger till grund för studiens resultat och analys. Materialet har analyserats med hjälp av en konventionell innehållsanalys.Resultatet visar att gymnasieeleverna har goda uppfattningar om vad kuratorerna på deras skola gör och att majoriteten av dem anser att skolkuratorn fyller en viktig roll. Dock är det många elever som inte vet vilka kuratorerna på den aktuella skolan är och de har en önskan om tydligare information kring detta. De önskar även få mer information om var kuratorerna håller till samt hur de ska göra för att komma i kontakt med dem. Skolkuratorerna anser även själva att de brister i marknadsföringen gentemot eleverna och uttrycker en vilja om att kunna vara mer synliga. På grund av tidsbrist finns det dock inte möjlighet till detta och kuratorerna väljer istället att prioritera det främjande och förebyggande arbetet.

Bakgrund Denna studie tar upp förskollärares syn på sin yrkesroll och på sitt uppdrag i förskolan. Förskollärares uppdrag står beskrivet i förskolans läroplan men vi ville undersöka hur förskollärare själva beskriver sitt yrke och vad de anser är deras uppdrag. I bakgrunden redogörs för tidigare forskning och litteratur kring förskolläraryrkets framväxt, förskollärarensyrkesroll, uppdrag och professionalisering. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på sin yrkesroll och sitt uppdrag i förskolan. Metod I vår studie användes kvalitativ metodik med inriktning på intervjuer. Tio verksamma förskollärare intervjuades för att synliggöra deras egen uppfattning om sin yrkesroll och vad de anser är förskolläraryrkets uppdrag. Resultat Resultatet redogörs för i fem kategorier där förskollärarna beskriver sin yrkesroll och deras uppdrag i förskolan. Yrkesrollen beskrivs innebära att vara en trygg källa för barnen samt att vara en förebild. Det framkommer att trygghet och flexibilitet är de kompetenser som värderas högst hos förskollärarna. Deras uppdrag beskrivs vara att skapa trygghet och möjligheter för barns lärande. Läroplanen beskrivs vara en grund till allt arbete på förskolan som även tydliggör förskollärarnas uppdrag. Det framkommer olika tankar kring förskollärarnas relation till beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Större delen av förskollärarna anser att de arbetar med begreppen samtidigt som det även framkom en osäkerhet kring begreppens innebörd.

<p><p>This exam work project strives to investigate different roles a teacher can adapt to in classroom situations. The focus is on three different types, gained from a dissertation made by Evelyn Säll where she has investigated teacher students’ opinions about the teacher’s role. These types are:</p><p><em>the Dramatist, the Director </em>and <em>the Illuminator, </em>and five teachers are defined accordingly. Questionnaires and observations are used as a tool in order to come to a conclusion. Both teachers and pupils have answered questionnaires. The observations have been conducted on both teachers and pupils in order to look at different elements that can affect the teacher’s role. The different elements that can affect the role are from two studies made by Martyn Denscombe and Philip Jackson. From the perspective of these elements, an observation is made and the teachers’ response to these elements gives further perspective to the teachers according to Säll’s categories. However, from the viewpoint of the five teachers, the conclusion is made that Säll’s categories are obsolete and cannot be used to define a modern-day teacher. Most teachers today are a little bit of all categories at the same time, depending on the situations arising in different classes and in different lessons.</p></p>

Sjuksköterskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och än idag finns det kvar en föreställning om att män inte lämpar sig för yrket. Manliga sjuksköterskor utmanar därför samhällets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksköterskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet framkom det att manliga sjuksköterskor ansåg att yrkets passade dem, förmågan att bry sig om andra människor kunde blandas med kunskaper om teknik, kemi samt biologi. Manliga sjuksköterskor såg sin fysiska styrka som en fördel jämfört med deras kvinnliga kollegor. Manliga sjuksköterskor ville dock bli accepterade av sina kvinnliga kollegor för sina professionella omvårdnadskunskaper och inte enbart för sin fysiska styrka. Resultatet visade även att manliga sjuksköterskor kunde uppleva ett motstånd för sitt yrkesval. Många manliga sjuksköterskor hade även blivit avrådda att utföra basal omvårdnad på kvinnliga patienter då det ansågs finnas en risk att det skulle uppfattas som sexuella närmanden. Mer forskning och ett aktivt arbete inom hälso- och sjukvården behövs för att göra det mer accepterat för män att utbilda sig till och arbeta som sjuksköterska. Inom utbildningen bör det även finnas ett genusperspektiv som inkluderar män.

Flertalet studier visar att distriktssköterskor, med sin specialistsjuksköterskeutbildning, anser sig väl lämpade att arbeta hälsopreventivt. Trots detta prioriteras inte folkhälsoarbete inom primärvården utan vikten läggs på mer sjukdomsorienterade arbetsuppgifter. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors uppfattning om sin yrkesroll och om den skulle kunna utvecklas samt i så fall hur. Studien genomfördes med en deskriptiv och explorativ design, med semistrukturerade intervjuer.   I resultatet framkom tre kategorier. Den första kategorin En stolt men frustrerad distriktssköterska visar att distriktssköterskorna anser att de har ett brett och självständigt yrke men att de borde arbeta mer hälsopreventivt. Den andra kategorin Dagens organisation försvårar distriktssköterskans arbete beskriver att distriktssköterskorna anser att dagens ersättningssystem samt senare års omorganisationer har försvårat deras arbete. Distriktssköterskorna anser att de som styr måste börja använda deras kompetens på rätt sätt. Den tredje kategorin Folkhälsoarbete anses viktigt i en oviss framtid visar att distriktssköterskorna hoppas få arbeta mer hälsopreventivt i framtiden. De menar att de kan komma behöva specialisera sig mer inom sitt yrke, men att den allmänna distriktssköterskan fortfarande kommer behövas.   Andra yrkeskategorier samt politiker måste informeras om distriktssköterskornas breda kompetens, befolkningskännedom och förmåga att arbeta hälsofrämjande, och det är distriktssköterskornas ansvar att informera om detta. / A majority of studies shows that district nurses, with their specialist education, are especially well prepared to work with health prevention. Despite this preventive health work is not a priority in primary health care where the main concern is basal healthcare work. The purpose of the study was to explore the district nurses’ view about their professional role and if it’s possible to develop and if it is in what way. The study was carried out with a descriptive and explorative design, with semi structured interviews.   The result showed three categories. The first category A proud but frustrated district nurse shows that the district nurses regard they have a broad and independently work, and that their main work tasks should be health prevention. The second category The organization of today hampers the district nurse’s work describes that the district nurses mean that the replacement system of today as well as the reorganizations of the past years has hampered their work. The district nurses consider that the authorities must start to use their competence in the right way. The third The public health work is deemed to be important in an uncertain future shows that the district nurses hope to work more with health prevention in the future. They mean that they may need to specialize within their own profession, but that the general district nurse will still be needed.   Other occupational categories as well as politicians must be informed about the district nurses’ broad competence, population awareness and ability to work health preventive and it’s up to the district nurses to inform about this.

Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3. Hur upplevde intervjupersonerna övningsundervisningen på musikhögskolan? Jag har valt att intervjua en sångpedagog som arbetar på gymnasiets estetiska program för att belysa hur yrkeslivet kan se ut för en gymnasielärare i sång. Jag har också genomfört intervjuer med en lärare i sångmetodik på KMH för att undersöka hur man tänker kring sångmetodikundervisningen inom musikhögskolan. Studien behandlar synen på yrkeslivet, samt visar på starka och svaga sidor i sångmetodikundervisningen. Att belysa utbildningen i relation till ett kommande yrkesliv har varit mycket intressant, i synnerhet för mig som blivande sångpedagog. Det som huvudsakligen framkommit i min studie är att det är bra med en genrebred sångmetodik som grund, oavsett vilken/vilka genrer som man sjunger själv. / <p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

This exam work project strives to investigate different roles a teacher can adapt to in classroom situations. The focus is on three different types, gained from a dissertation made by Evelyn Säll where she has investigated teacher students’ opinions about the teacher’s role. These types are: the Dramatist, the Director and the Illuminator, and five teachers are defined accordingly. Questionnaires and observations are used as a tool in order to come to a conclusion. Both teachers and pupils have answered questionnaires. The observations have been conducted on both teachers and pupils in order to look at different elements that can affect the teacher’s role. The different elements that can affect the role are from two studies made by Martyn Denscombe and Philip Jackson. From the perspective of these elements, an observation is made and the teachers’ response to these elements gives further perspective to the teachers according to Säll’s categories. However, from the viewpoint of the five teachers, the conclusion is made that Säll’s categories are obsolete and cannot be used to define a modern-day teacher. Most teachers today are a little bit of all categories at the same time, depending on the situations arising in different classes and in different lessons.

Lärarexamen