<p>Denna kvalitativa intervjustudie belyser föräldrars uppfattning av förskolans uppdrag samt deras syn på pedagogens roll och uppdrag. Genom sex stycken intervjuer med föräldrar i förskolan har följande resultat trätt fram. Förskolans uppdrag, enligt respondenterna är att skapa trygghet för barnen samt att vara en plats för social träning. Pedagogens roll menar respondenterna består av att vara inspirerande, att vara en positiv förebild och att ha talang för yrket. Pedagogens uppdrag är enligt respondenterna att se barnet, att kunna möta föräldrarna samt att följa läroplanen. Jag fann tre intressanta aspekter i dessa resultat, nämligen att majoriteten av föräldrarna menar att det i förskolans uppdrag ingår att skapa trygghet, att föräldrar väldigt bestämt menar att följa läroplanen är pedagogens främsta uppdrag, även om ingen av föräldrarna hade direkt kunskap om vad som står i läroplanen och slutligen att det viktigaste i pedagogrollen var att ha talang för yrket, eller som flera av föräldrarna uttryckte sig – att ha ”det”. </p>

I Sverige saknar kuratorer som yrkesgrupp ännu en specifik legitimation och därmed en skyddad yrkestitel. Det kan därför förväntas att kuratorsrollen är diffust definierad på många arbetsplatser. Denna C-uppsats har haft som ambition att klarlägga den professionella roll som yrkesverksamma kuratorer inom den psykiatriska vården i Sverige uppfattar som sin viktigaste. Syftet var även att inhämta kunskap om vilken formell utbildning, tidigare erfarenhet och personliga egenskaper som psykiatrikuratorerna anser vara mest värdefulla för sina faktiska arbetsuppgifter, liksom att utreda i vilken utsträckning de upplever speciella situationer som betingade av att klienterna/patienterna har en psykiatrisk problematik.  En kvalitativ intervjustudie med öppna, semistrukturerade frågor fick ligga till grund för undersökningen, som omfattade fem yrkesverksamma psykiatrikuratorer i Stockholm. Teoretiska utgångspunkter har hämtats från rollteori och teoribildning kring den terapeutiska alliansen.  På basen av intervjusvaren dras slutsatsen att intervjudeltagarna mestadels känt sig något bristfälligt förberedda för kuratorsrollen i den psykiatriska vården men att de efterhand, genom en god socialisationsprocess, själva kunnat definiera och inta en för patientvården lämplig roll och funktion på arbetsplatsen. Värdefull information kunde inhämtas om vad som för denna specifika kuratorsroll bedömdes som mest ändamålsenliga förkunskaper, utbildningar, tidigare erfarenheter av socialt arbete, allmän livserfarenhet och personliga egenskaper. Likaså kunde studien kartlägga erfarenheter av förutsättningarna för en terapeutisk allians med psykiskt sjuka klienter/patienter, inte minst sådana från andra kulturella bakgrunder.  Vidare forskning föreslås på sistnämnda problemområde.

Syftet med studien är att ge nyexaminerade speciallärares syn på hur de upplevt att utbildningen till speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning rustat dem för en mycket varierande yrkesroll. Eftersom studenter som undervisats i speciallärarutbildningen med inriktning mot utvecklingsstörning förväntas bli experter på vad det innebär att vara utvecklingsstörd i ett inlärningsperspektiv, innehåller studiens centrala delar: historiskt perspektiv, diagnosen utvecklingsstörning, särskolans karraktär samt yrkesrollen och speciallärarundervisningen. Speciallärarens roll som i dagens utbildning speglar helhetssynen på barns och elevers möjligheter till lärande och socialisation utifrån grundtanken på hållbar utveckling, innebär hänsynstagande till både den psykosociala miljön och den fysiska miljön. Studien fångar med hjälp av kvalitativ metod i intervjuer fyra speciallärares tankar runt sina upplevelser av utbildningens potential att rusta dem inför kommande arbetsuppgifter av högst varierande slag. Resultatet visar att dagens studenter har olika skäl för sina studier och med det sannorlikt också olika krav på och förhoppningar om vad studierna ska bidra med. Oavsett vem som tillfrågas framkommer det att risken finns att man fått insikter som bättre passar i det förgångna än i framtiden. Sammanhang och meningsfullhet har stor betydelse för möjligheten att placera in utbildningen i en egen yrkesmässig kontext.

The aim of this Bachelor´s thesis is to deepen our understanding of the high school librarian’s work, role and relations to teachers and management. Research questions concern how high school librarians prioritize work assignments and for what reasons, as well as how they regard their occupational role. Issues of integration in the educational activities of the school as well as obstacles and possibilities in relation to teachers and management are investigated. Five semi-structured interviews with high school librarians from different school contexts were conducted. The theoretical framework is based on the idea of the sociology of knowledge together with Loertcher’s Library Media Specialist´s Taxonomy. The results show librarians strive to prioritize pedagogical activities. Their pedagogical role in schools is not static but is developed by some of the librarians. Pedagogical work depended mainly on individual initiatives, with one exception. Possibilities for developing cooperation were found to exist in all the schools. Obstacles identified, though rare, were some teachers’ tendencies to work individually and the lack of opportunity to prioritize pedagogical work as administration consumed their time. Further obstacles were school managers tendencies to rely on the school librarians for initiatives and that only one school used meetings for regular pedagogic discussions.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur makt konstrueras inom hockeyinformationsflödet på Twitter. Genom att ta utgångspunkt i hockeyjournalisters utsagor är målet med uppsatsen att belysa rådande maktstrukturer mellan journalister och citizen journalists på Twitter. Jag vill även undersöka hur nya informationsteknologier har förändrat journalisternas yrkesroll och yrkespraktik, med ett stort fokus på den förändrade interaktionen med de olika typerna av användare (journalister, citizen journalists och ”vanliga” medieanvändare). För att ta reda på detta har uppsatsen analyserat relationen mellan citizen journalists och journalister ur ett maktperspektiv. För att undersöka hur makt konstrueras inom Twitter har jag utgått ifrån Manuel Castells diskussion kring makt och värdeskapande i nätverkssamhället. Jag har även valt att använda journalistikens ideologi och praktik i förändring samt citizen journalists och dess förhållande med journalister som teoretiska utgångspunkter för att undersöka hur nya informationsteknologier och den förändrade interaktionen med användarna har påverkat journalisternas yrkesroll och yrkespraktik. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med fem hockeyjournalister på rikstäckande mediebolag visar de resultat jag fått fram att det har skett en maktförskjutning mellan citizen journalists och hockeyjournalisterna. Relationen verkar utåt sätt präglas av en demokratisk dialog och större informationsutväxling de två emellan, men hockeyjournalisterna verkar fortfarande befästa makt kring nyhetsprocessen genom att referera till den journalistiska ideologin. Detta gör att det fortfarande finns en tydlig hierarkisk ställning inom hockeyinformationsflödet. Resultatet visade även att hockeyjournalisternas yrkespraktik präglas av en mycket högre hastighet än tidigare vilket har förändrat journalisternas sociala praktik, där det stora informationsflödet har omvandlat deras tillvägagångssätt att hämta och distribuera nyheter och information. Till skillnad från vad andra studier visat så pekar min studie på att hockeyjournalisternas yrkesroll blivit mer individualiserad, med högre krav på tekniskt kunnande och kunskaper inom flera olika medieområden till följd av en mer krävande och kunnig publik.

Syftet med vår studie var att belysa förskollärares och specialpedagogers förväntningar och erfarenheter av specialpedagogens roll i förskolan, samt om synsättet på specialpedagogens yrkesroll skiljer sig åt. Vår förhoppning var också att studien skulle ge oss kunskaper som är betydelsefulla för oss i vårt kommande yrke som specialpedagoger. Vi ville ta reda på hur förskollärare och specialpedagoger ser på specialpedagogens yrkesroll och vilka insatser som de ansåg som betydelsefulla i förskolans verksamhet. För att få svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vår urvalsgrupp bestod av fyra specialpedagoger samt fyra förskollärare i en närliggande kommun. Datamaterialet bearbetades och analyserades sedan, med stöd av våra teorier och perspektiv för att få en röd tråd genom hela studien. Vi strukturerade vårt material genom att sammanställa intervjuerna utifrån de två yrkeskategorierna, förskollärare och specialpedagoger, var för sig. Resultat och diskussion presenteras därför i två avsnitt där respektive yrkeskategori beskriver sina förväntningar och erfarenheter av specialpedagogens yrkesroll i förskolan. I vårt resultat kan vi se att förskollärarnas förväntningar och önskemål, stämmer väl överens med specialpedagogernas intentioner och vilja gällande hur de själva önskar att deras uppdrag ska se ut i förskolan. Dock ser inte verkligheten alltid ut som de önskar, vilket kan bero på utformandet av tjänster, behov och förutsättningar i förskolans verksamhet.

No description available.

Under de kommande decennierna förväntas behovet av undersköterskepersonal öka drastiskt i Sverige. Det utbildas inte tillräcklig med undersköterskor för att täcka upp de behoven som finns samtidigt som intresset för gymnasiets vård- och omsorgsprogram minskar. Regeringens utredare har i en utredning publicerad i mars 2017 föreslagit införande av legitimation för undersköterskeyrket i syfte av att skärpa yrkesrollens definition. Även fackförbundet Kommunal har arbetat för införandet av legitimation av undersköterskeyrketför att stärka yrkesrollens legitimitet. Trots påtryck om att skärpa undersköterskans yrkesroll har forskningsintresset för undersköterskans upplevelse av sin yrkesroll varit knapp. I föreliggande kvalitativa studie undersöks därför hur undersköterskor upplever sin yrkesroll utefter en teoretisk definition av yrkesroll som formella och informella regler och förväntningar. Studien försöker besvara tre frågeställningar: Vilka formella och informella regler ligger till grund för undersköterskans yrkesroll? Hur karaktäriserar undersköterskan sin yrkesroll? Hur förhåller sig undersköterskan till sin yrkesroll och arbetsuppgifter? Åtta yrkesaktiva undersköterskor rekryterades från Sunderby sjukhus, Norrlands universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Mölndals sjukhus med minst ett års arbetserfarenhet. Deltagarna var mellan åldrarna 24–56 år varav sex av undersköterskorna arbetar vid onkologiavdelningar samt övriga två arbetar på akutmottagningar. Resultatet analyseras utifrån yrkesrollens formella och informella regler och förväntningar, en teoretiskdefinition av samvetsstress, samt ett dramaturgiskt perspektiv. Resultatet visar på tre manifesta teman: yrkesrollens definition, yrkesrollens kvaliteter samt upplevelse av arbetsuppgifter. Resultatet diskuteras i relation till studiens teoretiska ramverk där slutsatserna dras att undersköterskans yrkesroll definieras till en del av yrkets sociala kontext samt de arbetsuppgifter och beteende som undersköterskan förväntas att utföra.

Syftet med studien var att bidra till kunskap om specialläraruppdraget och speciallärares arbetsuppgifter. Intentionen var vidare att undersöka uppfattningar hos speciallärare med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling om hur arbetet överensstämmer med deras utbildning och ämnesdidaktiska specialisering. En kvalitativ metod användes för att undersöka vilka arbetsuppgifter som ingår i speciallärares uppdrag, hur dessa upplevdes i förhållande till speciallärarutbildningen och hur kunskaperna från specialiseringen upplevdes omsättas i praktiken. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med sex speciallärare med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling, Intervjuerna transkriberades och analyserades genom meningskoncentrering och tematisk innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av professionsteori och resultatet analyserades genom tre professionsteoretiska begrepp; abstrakt kunskap, osäkerhet/risk och autonomi. Resultatet diskuteras dels utifrån professionstypiska kännetecken, och dels utifrån tidigare forskning. Speciallärare uppvisade i sin yrkespraktik till stor del professionstypiska drag, i synnerhet gällande abstrakt kunskap. Speciallärares arbetsuppgifter utgjordes av tre huvudsakliga delar; undervisande och undervisningsrelaterat arbete, utredande och kartläggande arbete samt utvecklande och förebyggande arbete. Tonvikten i arbetet låg på undervisande arbete vilket bekräftas i tidigare forskning. Resultatet tydliggjorde att speciallärarna önskade arbeta mer med insatser inom klassens ram och att flertalet speciallärare påbörjat att utveckla former för samarbete och samundervisning med lärare. Resultatet visade vidare att arbetet till stora delar upplevdes överensstämma med utbildningens innehåll. Speciallärarna beskrev att de saknade kunskaper från speciallärarutbildningen gällande elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket angavs vara en elevgrupp som de ofta mötte i yrkespraktiken. Samtliga speciallärare arbetade inom specialiseringsområdet med språk-, skriv- och läsutveckling. Dock arbetade alla respondenter också inom andra ämnesområden, såsom matematik. De arbetade även med uppgifter som ansågs ligga helt utanför ett specialläraruppdrag, exempelvis med psykosociala stödsamtal relaterade till hemsituationen. De fördjupade ämnesdidaktiska kunskaperna från specialiseringsområdet skattades högst för det praktiska arbetet, men speciallärarna uttryckte överlag en god tilltro till den egna specialpedagogiska kompetensen utifrån sin utbildningsbakgrund. Slutsatser utifrån resultaten är att speciallärarrollen kan anses vara väletablerad i vissa avseenden, men att den även kan betraktas som dynamisk och befinna sig inne i en utvecklingsprocess gällande uppdragets innehåll och yrkesrollens professionalisering.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärare uttrycker att deras kompetens tas tillvara i de arbetsuppgifter som de har under den obligatoriska skolan. Studien är kvalitativ och empirin utgörs av intervjuer med sju fritidslärare, som är valda utifrån ett bekvämlighetsurval. Resultatet visar att deltagarna antar olika roller under den obligatoriska skolan med varierande arbetsuppgifter. Arbete med sociala relationer nämns som en av fritidslärares främsta kompetens och som de har användning för i alla roller under den obligatoriska skolan. Det framkommer att många deltagare vill arbeta mer fritidspedagogiskt i den obligatoriska skolan än vad de gör i dagsläget. De nämner bland annat att de vill ägna sig mer åt värdegrundsarbete samt få komplettera den teoretiska klassrumsundervisningen med praktisk undervisning. Även rollen som rastvärd nämns som ett förbättringsområde där fritidslärares kompetens hade kunnat tillvaratas mer än i nuläget. Ett nära samarbete med klasslärare ses som en förutsättning för att kunna utveckla fritidslärares yrkesroll.