The study addresses the field of design as a profession and examines the views on strategic management in a design project among nine selected graphic designers. The graphic designers who participate in the study are permanently employed at design companies in Stockholm. The study has a qualitative approach and the method is based on face-to-face interviews. We have chosen to examine this subject due to the opinion among professionals that strategic management in the design industry has increased during the last decades. There is a belief that strategic management in some cases are used too extensively as a way for design companies to make more money. Further, the study also investigates the ambiguity of the profession due to its unclear definition and the fact that the tasks of a graphic designer can differ widely. The study indicates that there is a consistent opinion among the respondents that strategic management in a design project plays an important role, both for the internal process and the fact that a client is involved. The study also shows that the opinions about how they work strategically deviates from each other. The opinons of the selected graphic designers indicate that their working processes are individual and that they may differ depending on the nature of the project and the design company. However, the respondents consider that they in most cases first develop a strategy which further leads to an idea rather than the opposite. The respondents further consider that they in most cases first develop a strategy which then leads to an idea rather than the opposite. The most common opinion among the respondents is that the expectations of the graphic designers ability to work strategically are higher in projects with less people involved. In these projects the graphic designer needs to take the role as both a designer and strategist. The study also indicates that the respondents consider that the width of the working tasks makes the profession hard to define. / Denna studie behandlar yrkesrollen grafisk formgivare och undersöker nio utvalda grafiska formgivares åsikter om strategiarbete i designprojekt. De personer som ingår i studien är fast anställda på designbyråer i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på samtalsintervjuer. Vi har valt att undersöka detta ämne då det finns en uppfattning i branschen om att strategiarbete inom grafisk formgivning har ökat under de senaste årtiondena. Det finns en tro bland yrkesutövare om att strategiarbetet i vissa fall upptar en för stor del av designprocessen och att det främst används som ett argument för att kunna ta bättre betalt av kunden. Vidare undersöks oklarheter kring att yrkesrollen grafisk formgivare upplevs som diffus då personer som går under samma titel ändå kan utföra olika arbetsuppgifter. Studien visar på att det finns en genomgående åsikt bland de tillfrågade respondenterna om att strategiarbete i ett designprojekt ger stöd för projektets genomförande, dels för det interna arbetet och dels för att en kund är involverad i processen. Studien visar på att det finns en genomgående åsikt om att alla formgivares strategiska arbetsprocess är individuell och ter sig olika beroende på projektet och designbyråns utformning. Respondenterna gemensamma åsikt är att de oftast först tar fram en strategi som sedan mynnar ut i en idé och att de sällan arbetar utifrån en idé som inte föregås av en instuderingsfas. Den mest förekommande åsikten hos respondenterna är att ju färre personer som arbetar i ett designprojekt desto större krav ställs det på att den grafiska formgivaren kan arbeta strategiskt. Studien visar dessutom att respondenterna har en liknande åsikt om att yrkets bredd gör innebörden av yrkesrollen grafisk formgivare svår att definiera.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats. Deras svar ställdes mot en analysmodell som har utformats utifrån professionsteorier och slutsatsen är att den auktoriserade redovisningskonsulten efter revisionspliktens avskaffande utför mer kvalitetssäkring och tar större ansvar samt att yrkesrollen har förtydligats.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om den reviderade läroplanen skulle kunna få konsekvenser i förskolans verksamhet för barnskötare, förskollärare samt rektorer. Vi ville även ta reda på om den reviderade läroplanen skulle kunna bli kvalitetshöjande för verksamheten. Som metod valde vi att använda kvalitativa intervjuer där vi fick möjlighet att ta del av informanternas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett underlag för analys och diskussion. Resultatet visade att informanterna tog emot den reviderade läroplanen som ett stöd i sitt arbete. Med den reviderade läroplanen såg informanterna en förändring av sin yrkesroll. Ord som ansvar, tydlighet samt möjlighet lyfts fram kontinuerligt under intervjuerna. En förhoppning finns att det ska ske en kvalitetshöjning i förskolans verksamhet.

No description available.

Sjuksköterskeyrket är ett mångdimensionellt och komplext yrke. Utbildningen och inskolningsperioden ska förbereda sjuksköterskan inför mötet med den nya rollen, dock upplever nyutexaminerade sjuksköterskor sig sällan förberedda inför den nya yrkesrollen. Svårigheter uppstår därmed under transitionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever yrkesrollen och transitionen från student till sjuksköterska de första sex månaderna i yrket. Litteraturstudien baserades på fjorton vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier: Upplevelse av förberedelse inför den nya yrkesrollen, Upplevelse av första tiden i yrket och Upplevelse av faktorer som påverkar transitionen. Nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg att de hade behövt mer erfarenhetsbaserad kunskap eftersom de upplevde sig ha otillräcklig kompetens direkt efter utbildningen. Ångest och stress var vanliga upplevelser under första tiden i yrket. För att främja transitionen ansågs det vara av yttersta vikt att få stöd under denna period. Mer forskning behövs om vilka faktorer som påverkar transitionen.

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är: 1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka? 2.     Hur såg vägen till anställning ut?  Metod För att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna. Vi har även studerat och jämfört med tidigare relevant forskning. Resultat Arbetsuppgifterna är varierade och består av både strategiska och operativa uppgifter. Några axplock från dessa är: utföra mätningar av kroppssammansättningen som vägning och fettprocent samt gångtest och genomföra samtal utbilda internt och externt, ansvarig för avtal och överenskommelser, administrativt arbete, hålla coachningssamtal, agera gympaledare mm. Vägen till anställning såg lite olika ut.  De flesta fick kontakt med sin nuvarande arbetsgivare genom kontakter. Endast en av våra respondenter sökte själv sitt jobb.   Slutsats Yrkesrollen för en hälsopedagog eller hälsoarbetare kan se väldigt olika ut. Att vara framåt och skapa sina egna tillfällen till jobb verkar vara en viktig framgångsfaktor i arbetssökandet. Det finns väldigt få heltidsanställningar för en hälsopedagog. Ett sätt att komma in i ett företag är att börja via timanställning och hålla träningspass eller utföra massage alternativt starta eget företag och ta uppdrag som konsult. Det krävs ofta externa kurser/certifieringar utöver hälsopedagogutbildningen för att öka sina möjligheter till en anställning.

The communicator has a professional role which is relatively unspecified and hard to define. To work with communication can mean several different tasks, who also might vary between different types of organizations. The purpose with our study is to clarify the professional title communicator and its meaning. By applying a power perspective on the communicators experienced professional role in meaning to find out who has the power over the communication.     Our study is made of qualitative interviews with four professional communicators working in private organizations. We have used semi structured interviews in our study which means that we before we went through with the interviews defined themes which the interviews were built upon. This type of interview also made it possible for us to ask supplemental questions. Our interview material is considered through a hermeneutical perspective which means that we have interpreted the interviewed persons’ answers to understand the experienced professional role. Thereafter we have applied theories of power on the empirical data.    The result shows that the communicators have a relatively common opinion on the self-experienced role, since they see themselves as “the go-to-person” in their organizations meaning the person who pulls the strings. Further on we can see that the communicator has a certain type of power, which generally originates from their communication skills and central position in the company. This position means an information advantage which also can give the communicator power. A factor that lies behind this is that the communicator is found in the middle of the organizations information flow. On this basis we can see a clear connection between the communicator’s professional role and the power of communication in organizations.

ABSTRACT Idag är bloggar som fenomen stort i Sverige, och många människor både läser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att även många svenska föräldrar bloggar. Den här studien undersökte hur den rådande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginläggen som studerades. Något som undersöktes genom att se hur det rådande synsättet i samhället kring manligt, kvinnligt och föräldraskap framställdes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlägg från en mamma- och en pappablogg, analysen baserades på genusteori. Resultatet presenterades genom en uppdelning i tre kategorier medan diskussionen delades upp efter frågeställningarna. Slutsatsen blev att konflikterna mellan könsroller, föräldradiskurser och yrkesroller sakta men säkert leder en utveckling som utmanar rådande normer. Nyckelord: diskursanalys, genus, blogginlägg, föräldraskap, yrkesroll, könsroll.

Syfte: Att undersöka specialistsjuksköterskors beskrivning av yrkesfunktionen och om den är i överensstämmande med högskoleförordningens examensmål för specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ metod med deskriptiv design användes för att genomföra studien, där 10 specialistsjuksköterskor i psykiatri blev intervjuade. Intervjuerna var semistrukturerade. En induktiv innehållsanalys av transkriberade data utfördes. Innehållsanalysen gav fyra kategorier varav tre av de blev förvalda till att jämföra mot högskoleförordningens mål för specialistsjuksköterskor i psykiatri genom deduktiv innehållsanalys. Resultat: När data analyserades utkristaliserades fyra olika kategorier; "yrkesroll", "kompetens", "uppgifter" jämfördes mot HFMS. "Mina kompetens är större och jag vill göra mer" jämfördes inte mot HFMS men bidrog ändå till en djupare förståelse av specialistsjuksköterskans yrkesfunktion. Slutsats: Specialistsjuksköterskorna uppfyller högskoleförordningens mål enligt sin beskrovnining av sin yrkesfunktion. De beskriver att i sitt dagliga arbete gör de likadant som grundutbildade sjuksköterskor. De har stärkt sina förmågoroch självförtroende både som person och som sjuksköterska genom specialistutbildningen. De har fått några arbetsuppgifter relaterade till sin utbildningsnivå men de önskar mer specialistsjuksköterskeuppgifter och befogenheter och tydligare beskrivning från chefer vad som förväntas av dem.

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade läroplanen. Förskolans läroplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förändringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i läroplanen förtydligas förskollärarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, där barnskötarna ingår, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs däremot inte närmare än så. Barnskötarens roll kan i och med det upplevas som otydlig då yrkesrollen inte har tydligt ansvar i styrdokumenten. Resultatet presenteras i fem temaområden vilka är: Ökade krav medför kravfylld roll, Ändrat fokus från omsorg till lärprocesser, Arbetsfördelning, ledarskap och graden av delaktighet, Olika förutsättningar samt Läroplanen som hjälpmedel. I resultatet kommer det fram att upplevelserna av yrkesrollen skiljer sig åt mellan respondenterna. Det framkommer både upplevelser av yrkesrollen som mindre värd och som mer betydelsefull än tidigare, vilket skapar diskussion kring vad som skapar dessa upplevelser. Respondenterna framhåller att personlighet är en viktig del för känslan av delaktighet. I och med att förskollärarna enligt den reviderade läroplanen har ett tydligare ansvar så är delaktighet en viktig faktor i arbetslaget på förskolan. Slutsatsen är att undersökningens resultat kan användas i arbetet på förskolan genom att skapa en medvetenhet om yrkesrollernas skillnader men även om de likheter som finns. Det för att ta vara på alla pedagogers kompetens och för att kunna uppnå ökad kvalitet.