Spelling suggestions: "subject:"yrkesroll."" "subject:"yrkesroll2.""
81 |
Operationssjuksköterskans roll i traumateamet : Upplevelser från "den gula linjen" - en intervjustudieIvarsson, Cajsa, Bjärkvik, Maja January 2020 (has links)
No description available.
|
82 |
Skapandet av den specialpedagogiska yrkesidentiteten / The creating of a professional identity as a special educatorSander, Robinn January 2021 (has links)
No description available.
|
83 |
Speciallärares syn på sitt uppdrag och arbete med elever i matematikJohansen-Moen, Helen January 2019 (has links)
2008 återinfördes speciallärare som yrkeskategori, fast denna gång i en ny skepnad. Då det finns begränsat med forskning kring de nya speciallärarna ville jag fördjupa mig i hur dagens speciallärare arbetar och hur de ser på sin yrkesroll och sitt arbete med elever i matematik. Fyra verksamma speciallärare intervjuades där de fick ge sin syn på arbetet och om de önskar några förändringar i utformningen av sitt uppdrag kopplat till det kategoriska och relationella perspektivet. Studien har visat att det är skolans utformning, skolans elevantal och vilken specialpedagogisk kompetens som finns på skolan, samt speciallärarens egen drivkraft som avgör hur arbetsuppgifterna utformas. Gemensamt för de intervjuade är att de är med i elevhälsoteam, bedriver undervisning, olika former av handledning samt pedagogiska kartläggningar, screeningar och utformning av extraanpassningar. Dock saknar alla de intervjuade en konkret arbetsbeskrivning. Önskade förändringar som har kunnat urskiljas är viljan att renodla undervisningen till ett ämne så som endast matematik, finnas till för fler elever än bara dem som har svårigheter samt att få en tydligare uppdelning mellan speciallärarens och specialpedagogens uppdrag.
|
84 |
Förskola i förändring : En kvalitativ studie av hur förskollärares självidentitet påverkats av en förändrad yrkesrollEngfeldt, Lilly January 2021 (has links)
Mot bakgrund av den förändring som skett kring förskolläraryrket och de förväntningar som tillkommit fångades mitt intresse att undersöka denna yrkesgrupp. Min nyfikenhet för yrkesgruppen ledde till att jag ville ta reda på hur de själva ser på förändringen med yrket, i relation till sin yrkesroll och självidentitet. Syftet med studien att utreda hur yrket förskolelärare påverkar självidentiteten för yrkesutövarna samt vilka metoder förskolelärare använder för att hantera rollgestaltning. För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sex förskolelärare i städerna Stockholm, Norrtälje, Karlstad, Västervik och Helsingborg. Det insamlade materialet från intervjuerna ligger till grund för studiens resultat och analyser. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Goffmans (1974) dramaturgiska teorier och begreppen identitet, roller, främre & bakre region, framträdande samt team-begreppet. Förutom dessa dramaturgiska teorier baseras studien även på Arlie Hochschilds teorier yt- och djupagerande (1983) samt kognitiva, kroppsliga och uttrycksfulla känslor (1979). Studien bekräftar tidigare forskning men visar även på att majoriteten av förskolelärarna som deltog i studien upplever att yrkesrollen har bidragit i hög utsträckning till deras självidentitet. Samtliga förskolelärare i studien redogör för att de behöver hantera de olika rollerna som uppstår inom yrkesrollen på arbetsplatsen på ett eller annat sätt. Förskolelärarna gör detta genom att anpassa sig genom att gå in i olika roller och sedan agera utifrån dem.
|
85 |
"Förskolläraryrket är mer än bara teori" : En kvalitativ studie kring synen på förskollärarens yrkesroll och dess tysta kunskap / ”The Preschool profession is more than just theory” : A qualitative study of the view of Preschool teachers professionÖstling, Felix, Mauritz, Sara January 2021 (has links)
Förskolläraryrket är ett komplext yrke innehållandes kunskaper och kompetenser det inte ofta talas om i detalj. Studiens syfte var att undersöka förskollärares syn på deras kunskap samt hur de ser på sin yrkesroll och yrkesrollens förändring de senaste åren. Förskolläraryrkets historia har även den undersökts i relevans till syfte och frågeställningar. Analysen utgår främst från Michael Polanyi och Ludwig Wittgensteins begrepp tyst kunskap. Resultatet av studien visade att förskollärare har svårt att förklara sina kunskaper med ord samt synliggöra den för utomstående. Vidare visade resultaten även på att yrkesrollen gått från barnpassning till ett professionellt och undervisande innehåll men att yrkesrollens status inte utvecklats i samma takt enligt förskollärare. Studien visade även på hur förskollärares kompetens ses som personifierad, vikten av reflektion samt hur den rådande tidsbristen i förskolans verksamhet leder till en avsaknad av exempelvis kollegialt lärande.
|
86 |
Fritidspedagogens yrkesroll under skoltid : En studie av fyra fritidspedagogers och tre rektorers perspektiv på den fritidspedagogiska professionenJohansson, Emma, Pettersson, Cecilia January 2012 (has links)
Denna uppsats syftar till att studera fritidspedagogens yrkesroll i förhållande till skolan, hur den uppkommit samt vilken framtida roll en fritidspedagog skulle kunna ha i detta avseende. Forskningsbakgrunden ger en bild av fritidspedagogsyrket i historisk belysning, hur denne integrerades i skolan och integreringens inverkan på yrket. Forskningsbakgrunden tydliggör även den fritidspedagogiska yrkesrollen, samt skolledningens betydelse för yrket. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra (4) fritidspedagoger och tre (3) rektorer fick vi fram vårt empiriska material. Resultatet diskuteras och problematiseras i förhållande till forskningsbakgrunden och egna slutsatser dras. Resultatet vittnar om, i enlighet med forskningsbakgrunden, att fritidspedagogens kompetens och roll under skoltid upplevs som relativt otydlig och ”luddig”. Generellt upptäckte vi dock att fritidspedagogerna spelar en viktig roll i barns utveckling och lärande, då respondenterna uttryckte att lärarna skulle få det svårt att uppfylla läroplanens mål om inte fritidspedagogerna kompletterade dem med sina särskilda kompetenser. Våra slutsatser är att fritidspedagogen har flera unika kompetenser som kan främja barns utveckling och lärande, vilket gör denne till en av lärarna i skolan. Dock behöver den fritidspedagogiska yrkesrollen förtydligas, vilket vi hoppas att denna uppsats bidrar till.
|
87 |
Fritidslärarens uppdrag : Undervisande lärare i fritidshemDordevic Cunha, Zeljka January 2020 (has links)
Den här rapporten undersökte hur fritidslärare agerar kring nya reviderade läroplanen som inkluderar fritidshem. Syfte med studien var att genom tidigare forskning och telefonintervjuer med fyra fritidslärare, analysera och beskriva deras uppfattningar kring begreppet undervisning och synliggöra vilka metoder de använder för att tillämpa nya läroplanen i praktiken. Deduktiv förhållningsätt till empirisk data. Resultatet visade att de flesta fritidslärarna har agerat positivt och känt att deras yrkesidentitet och yrkesroll förstärks genom nya läroplanen. / <p>2020-06-08</p>
|
88 |
Den specialpedagogiska professionens förändring : en studie om specialpedagogiska yrken i och utanför skolan / The development of the special education profession - a study aboutspecial education professions in and outside schoolsSvensson, Karolina, Guzmán, Melina January 2022 (has links)
Guzmán, Melina och Svensson, Karolina (2022). Den specialpedagogiska professionens förändring - en studie om specialpedagogiska yrken i och utanför skolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Resultatet visar att de arbetsuppgifter som har präglat yrket har gått från specialiserade inriktningar till att bland annat vara en kvalificerad samtalspartner. Yrkesrollen har över tid förändrats och blivit bredare vilket har gjort att yrket upplevs som otydligt i skolan. Vidare visar studiens resultat hur specialpedagoger utanför utbildningsverksamheter förefaller ha en starkare professionalisering än specialpedagoger inom utbildningsverksamheter. Specialpedagogen utanför skolan arbetar mer individanpassat i kontrast till specialpedagogen inom utbildningsverksamheter som arbetar mer på grupp och organisationsnivå.
|
89 |
Lärares uppfattningar om specialpedagogens arbeteNilsson, Kenneth January 2008 (has links)
Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2007AbstractNilsson, Kenneth (2007). Lärares uppfattningar om specialpedagogens arbete (Teachers´ Comprehensions of the Special Education Teacher´s Practise) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte är att klarlägga lärares uppfattningar om specialpedagogens arbete. Problemet preciseras med följande frågeställning: Hur skall specialpedagogen arbeta?Nio verksamma lärare har intervjuats; samtliga lärare arbetar på F-6 skolor. Jag har använt mig av ostrukturerade intervjuer med en låg grad av standardisering. En intervjuguide har använts som stöd under intervjuerna. Jag har använt mig av en databearbetningsmetod som är inspirerad av det som Kvale (1997) benämner meningskoncentrering.Sammanfattningsvis menar mina informanter att specialpedagogen skall arbeta för att förbättra hela lärmiljön; han skall arbeta på individ-, grupp- och organisationsnivå men det är specialpedagogens aktiva arbete med eleverna som främst lyfts fram. Specialpedagogen skall stödja eleven i dennes lärande och läraren i dennes arbete med eleverna genom att ”gå in i klassen”. Han skall ge specialpedagogiskt stöd till enskilda elever eller till grupper av elever. Specialpedagogen förväntas genomföra observerationer och analysera arbetet på gruppnivå och med det som utgångspunkt komma med förslag på förbättringar. Specialpedagogens arbete på organisationsnivå verbaliseras inte lika tydligt. Specialpedagogen skall helst vara knuten till en skola. Orsakerna är flerfaldiga; det handlar om relationsbyggande till elever, om att finnas till hands för lärare et cetera. Specialpedagogen skall fungera som samtalspartner och handledare till läraren. Han skall ge stöd vid upprättandet av åtgärdsprogram. Specialpedagogen skall ge råd om alternativa undervisningsmetoder och lämna förslag på lämpliga läromedel. Vid kontakter skola - hem skall specialpedagogen vara ett stöd. Specialpedagogen skall vara skolans kontaktperson med andra myndigheter. Skolutveckling är ett ansvar för alla på skolan och specialpedagogen skall delta i förbättringsarbetet. Nyckelord: speciallärare, specialpedagog, yrkesrollKenneth Nilsson Handledare: Elisabeth Söderquist Examinator: Elsa Foisack
|
90 |
Fritidspedagogers yrkesrollSvenningsson, Daniel, Persson, Niklas January 2015 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.4118 seconds